Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Hållbara städer

Umeås kommunalråd Hans Lindberg (S) ”Nu är det vår tur i Norrland att växa och utvecklas!”

Nya investeringar på över 1100 miljarder kronor kommer att göras tillsammans med cirka 20 000 nya anställningar. Så lyder prognosen från regeringens utsedde samordnare Peter Larsson för norra Sverige och övre Norrland de kommande åren framöver.

BILD Pia Andrea
Pia Andrea 22 februari, 2023 • 4 minuters läsning
Byggarbetare_man

Det kräver nödvändiga investeringar i tung industri som bostadsbyggande och infrastruktur, med hänsyn till klimatomställning och hållbarhet. För att klara en pågående och omfattande ”nyindustrialisering” och företagsetablering i bland annat Norrbotten och Västerbotten.

Pågående industrialisering och utveckling i Norrland kräver mer samordnade insatser från myndigheter, regioner, kommuner och andra aktörer.

Tar tag i fler områden

Det konstaterar Peter Larsson, regeringens med förlängt uppdrag samordnare för ”näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i norra Sverige”.

– Genom det nya uppdraget inriktar vi nu arbetet mot konkreta lösningar för att möta de utmaningar som uppstår när bland annat infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt måste komma på plats, kommenterar energi- och näringsminister Ebba Busch det förlängda uppdraget.

Svensk Byggtidning för frågorna om en hållbar och klimatanpassad omställning av näringslivet i norra Sverige vidare till en lokalt och regionalt ansvarig politiker: Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Umeå Kommun.

Om vi börjar med infrastrukturen. Vad – Hans Lindberg – krävs här för att klara näringslivets hållbara omställning i övre Norrland?

– Oavsett var företagsetableringarna sker så kräver det att hela Norrlands infrastruktur håller ihop. Att Norrbotniabanan byggs färdigt upp till Luleå och sedan vidare. Men också att vi har kommunikation i öst-västlig riktning. Från statens sida tycker jag inte riktigt att man sett industrialiseringen som en helhet. Man duttar på här och där med åtgärder, när det måste ses i ett vidare perspektiv. Där blir infrastrukturen otroligt viktig. För att klara logistiken som den nya gröna industrin behöver måste infrastrukturen utvecklas i hela Norrland.

…och när det gäller bostäder och bostadsbyggande?

– Vi har ju haft en ganska stark utveckling i södra Sverige, som vi nu ser accelerera i norra Sverige. Där vi måste bygga mer bostäder, mycket snabbare. Och ha kortare processer kring just bostadsbyggande. Här skulle jag vilja ha ett snabbspår utifrån industrialiseringen av Norrland. Där staten, myndigheter och lagstiftning tänjer på gränserna. Vi pratar strandskydd, plan- och bygglagen och att olika lagstiftning krockar med varandra. Vi kanske behöver städer i Norrland med inte bara 200 000 utan 3 och 400 000 invånare. För att klara utvecklingen och ta emot etableringar. Då fungerar inte långa ledtider och processer för komma igång och bygga nya bostadsområden. Nu är det vår tur i Norrland att växa och utvecklas! Men det kan vi bara om vi också i samma takt får bygga bostäder.

– När vi pratar utbildning är det lika viktigt att prata om inflyttning. Så att det finns några att utbilda. Allt det här hänger ihop; mer bostäder, mer arbetskraftsinvandring. Vi ser med oro på att regeringen bromsat invandringen till Sverige. Det innefattar också väldigt mycket arbetskraftsinvandring och byggföretagen behöver mer folk. Vi måste kanske öka arbetskraftsinvandringen för att klara utmaningarna vi har i Norrland, med infrastruktur, bostadsbyggande och industrialisering. Här tycker jag att regeringen drar i handbromsen och backar in i framtiden! Den måste pudla lite och börja jobba mer med arbetskraftsinvandring. Alla ska välkomnas hit för att kunna bidra till en hållbar grön ny industri i Norrland.

Samarbete mellan stat, kommun och näringsliv nödvändigt

I regeringens förlängda uppdrag till samordnaren Peter Larsson är nya samverkansformer och samordning av nationella, regionala och lokala insatser centralt för att klara pågående näringslivs- och samhällsomvandling i norra Sverige. Kommentar?

– Att vi, som sagt, kräver ett snabbspår för utvecklingen i Norrland innefattar att myndigheterna måste samverka på ett helt annat sätt. För att exempelvis korta ledtider vid överklagningar av byggnation, att kommunerna tar fram planer för bostadsområden och att vi jobbar tillsammans för att klara den här positiva utvecklingen! Med nuvarande lagstiftning kommer vi inte att klara av att hantera ett snabbspår för byggnation. Om ena länken säger nej så är det stopp i hela processen. Vi måste hålla ihop det; från statens sida, kommuner, näringsliv och övriga aktörer.

Slutligen är naturligtvis energin är nyckelfråga för en grön och hållbar ny industrialisering av Norrland. Hur ser du från lokalt håll på exempelvis utbyggnad av vattenkraft och miljöbalkens nuvarande skydd mot vattenkraftsutbyggnad av nationalälvarna Torne-, Kalix-, Pite- och Vindelälven?

– Jag tror du ska fokusera också på södra Sverige och att man måste ta ansvar också för vindkraften. Den vattenbaserade vindkraften, där vi ser att det är mycket överklaganden i södra Sverige. Vi har faktiskt satt upp vindparker i Västerbottens inland. Hela Sverige måste ta ansvar för sin energikonsumtion och tillskapande av energi. Vilket innebär att vi behöver jobba vidare med vindkraft och övrig energi.

…inklusive de idag orörda och skyddade norrländska nationalälvarna?

– Nej, det tror jag inte är aktuellt. Vi har redan tagit vårt ansvar i form av reglerade älvar och vattenkraft. Där måste också södra Sverige ta ansvar utifrån sin energiproduktion. Man måste titta på andra områden, avslutar Umeås kommunalråd Hans Lindberg (S)

Den av regeringen utsedde samordnaren Peter Larsson för näringslivets omställning i norra Sverige ska senast den 30 juni 2023 lämna in sin slutrapport till Klimat- och näringslivsdepartementet och ansvariga statsrådet Ebba Busch (KD).

Av Thomas Andersson



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.