Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Byggprojekt

Trikåfabriken - industriromantik i modern tappning

Kontrasterande material förstärker den industriella känslan i påbyggnaden av anrika Trikåfabriken, och bidrar samtidigt med en ny årsring till Hammarby Sjöstad.

Anneli Hidalgo 13 juli, 2021 • 3 minuters läsning
Trikåfabriken - industriromantik i modern tappning
Foto: Robin Hayes

Trikåfabriken var först ut att byggas i det som kom att bli stadsdelen Hammarby sjöstad i Stockholm. Ägare till fastigheten var trikåtillverkaren Albert Terberger, han drev det första företaget att etablera sig i det framväxande industriområdet. I slutet av 1920-talet stod Trikåfabriken, i karaktäristisk industriarkitektur i rött tegel, klar. Sedan dess har fastigheten genomgått flera stora om- och tillbyggnader.

2015 vann Tengbom arkitekttävlingen som fastighetsägaren Fabege utlyste med syfte att bygga om Trikåfabriken till ett funktionellt modernt kontorshus – men samtidigt bevara kvaliteterna i den industriella epokens arkitektur.

Foto: Robin Hayes

Fasad av cortenplåt

I uppdraget ingick en total renovering invändigt av hela kvarteret. Efter rivning kvarstod enbart den gamla betongstommen med tegelfasad. Fyra huskroppar knöts ihop med en bruttoarea på totalt 25 000 kvadratmeter kring en central ljusgård, som tidigare var en innegård.

Den ursprungliga tegelbyggnaden från 1929 har också fått en påbyggnation på fem våningar. Fasaden i påbyggnaden utgörs av cortenplåt, ett material med lika stark karaktär som teglet, men som inte härmar det.

– Med cortenplåten kunde vi understryka den industriella stilen i såväl byggnaden som närliggande fasader. Den varma tonen blir också ett sätt att skapa kontraster gentemot övriga delar av fasaden, säger Matthew Eastwood, uppdragsansvarig arkitekt i projektet.

Foto: Robin Hayes

Trästomme binder CO2

En visuell paus har lags in i form av en våning helt i glas och skapar ytterligare ett möte mellan materialen. Invändigt förstärks den industriella karaktären av golv i betong och synliga träpelare. Den fem våningar höga påbyggnaden är gjord med en stomme i massivt trä. Ambitionen var att mötet mellan gammalt och nytt skulle vara så tydlig som möjligt. Därför lät man trästommen vara exponerad internt och synbar även utifrån.

Valet av trästomme grundar sig bland annat i tekniska skäl; den gamla byggnaden skulle inte tåla tyngre material. Trästommen binder också kol och är lättare än stål och betong. Det innebär en lättare påbyggnad som krävde mindre förstärkning.

– Eftersom trä binder koldioxid kunde vi uppnå 50 procent besparing av koldioxidutsläpp tack vare trästommen, säger Matthew Eastwood.

Valet av trästomme är också en bidragande faktor till certifieringen BREEAM-SE nivån Very Good. Certifieringen har täckt hela byggprocessen rörande allt från rivning av tidigare fastighet, byggnadens energianvändning, inomhusklimat, vattenhushållning, avfallshantering till påverkan på närmiljön och byggnadens läge i förhållande till allmänna kommunikationsmedel.

Foto: Robin Hayes

Framtidens arkitektur

Trikåfabriken i Hammarby Sjöstad är ett exempel på hur samtida arkitektur kan koppla ihop dåtiden med nutiden och samtidigt addera något nytt till staden, menar Matthew Eastwood.

– De förändringar som har skett i och med de olika tillbyggnaderna under åren har gett byggnaden flera intressanta årsringar. De representerar varsin unik epok vilket gjorde det enklare att också addera påbyggnaden utifrån dagens estetik.

Matthew Eastwood är väldigt nöjd med omvandlingen av gamla fabriken och hur den nio våningar höga byggnaden bidrar till stadsbilden i Hammarby Sjöstad. Projektet visar även på möjligheten att fortsätta utveckla staden vertikalt och hur arkitekter kommer behöva jobba i framtiden, menar han.

– Om vi ska klara klimatmålen måste vi använda de resurser som finns, och inte bara riva och bygga nytt.



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.