Trenden med minskad elanvändning planar ut
Detta framgår av "Den årliga el-, gas-, och fjärrvärmeförsörjningen" för år 2015 som innehåller data rörande produktion, ekonomi och nätverksamhet från cirka 800 företag i energibranschen.
Trots ännu en relativt varm vinter 2015 ökade elanvändningen i bostäder med fyra procent. Preliminära siffror visar dessutom att de senaste årens minskningar i industrisektorn avtar och vissa branscher ökar energianvändningen. Offentlig förvaltning, service, med mera minskade sin användning något. På totalen ser det ut som att trenden med minskande elanvändning är på väg att brytas.
–Vi ökar vår befolkning med drygt 100.000 människor om året och har för närvarande en hög BNP-tillväxt. Det är rimligt att det leder till en högre användning av el. El kan dessutom bidra till att göra många processer mer resurseffektiva. Det viktigaste är att vi kan minska vår användning av fossil energi för att nå de politiskt satta hållbarhetsmålen säger Daniel Kulin på Energimyndigheten.
50 procent av den el som producerades 2015 kom från kraftverk i elprisområde SE3 – Stockholm, där områdets kärnkraft stod för merparten. Detta kan ställas i relation till tabell 1B som visar att ungefär hälften av den idag installerade effekten finns i prisområde SE1 - Luleå och SE2 - Sundsvall, främst i vattenkraften. I det sammanhanget blir det lätt att se elsystemets utmaningar när vi går in i eran av förnybara kraftslag.
I statistikrapporten redogörs också för delar av energibranschens ekonomi. Trots att 2015 var ett år med mycket hög elproduktion minskar intäkterna för elförsäljning. På två år har intäkterna minskat 20 procent. Detta gäller för såväl export som inhemsk försäljning. Att intäkterna minskar kan tolkas på många sätt. Från bolagens perspektiv innebär det låg intjäning och eventuellt sämre investeringsmöjligheter. För kunderna kan det ses positivt om energiutgifterna minskar.
Samtidigt ser intäkten från elnätsverksamheten ut att öka över samma tidsperiod. Nätavgiften regleras av Energimarknadsinspektionen och beror på bolagens kapitalbas och den energimängd som omsätts i näten.
– Givetvis är det bra om en bransch som står inför en omställning har god ekonomi. Samtidigt är det naturligt med lägre priser på en marginalkostnadsmarknad när vi bygger ut kraftslag som inte är bränsleberoende och använder gratis energi i form av vind och sol. Marknaderna kommer fortsätta att påverkas när vi ställer om till ett förnybart energisystem, säger Daniel Kulin på Energimyndigheten.
Källa: Energimyndigheten
