Tre punkter för att kunna hantera dagvatten i ett förändrat klimat
Sommarens regn har orsakat översvämningar med stora skador som följd på flera platser i landet och i augusti 2021 drabbades Gävle av ett skyfall där det på två timmar föll 101 mm regn. Resultatet blev en översvämmad stad och skador som hittills uppgår till 335 miljoner kronor och skadeståndsanspråk på upp till 1,2 miljarder riktade mot Gävle Vatten. Malmö drabbades 2014 av ett liknande skyfall där två månaders normala nederbörd föll på 6 timmar, 2 200 bilar och 3000 fastigheter översvämmades som följd.
Det framstår allt tydligare att skyfall riskerar att bli ett fenomen som återkommer med större frekvens än tidigare, samtidigt som Svenskt Vatten med andra visar på att många svenska kommuner saknar planer och beredskap för hur de ska hantera de nya förutsättningarna med allt tätare skyfall.
Minimerar risker och tillför nya värden
Det kommer även rapporter om att det finns en underinvestering i infrastrukturen kring vatten. Vi har under många år arbetat med kommuner, landskapsarkitekter, stadsplanerare och fastighetsutvecklare runt om i världen och genom dessa samarbeten samlat på oss erfarenheter och exempel på arbetssätt som visat sig framgångsrika i hur dagvatten ska hanteras på ett sätt som inte enbart minimerar riskerna, men som också tillför andra värden för projekten och för platsen. Ett av många exempel är vårt arbete med Scottish Canals för att förvandla norra Glasgow till en "svampstad", där sedan länge försummade kanaler används på ett miljövänligt sätt för att absorbera, hålla kvar och flytta vatten. Lösningen bygger på en digital tvilling, tillsammans med såväl realtidsdata som prognoser, för att hantera vattenflödet.
Det vi ser som nyckeln till att lösa dagvattenproblematiken är ett förändrat arbetssätt och en förändrad attityd, men också att använda bättre och datadrivna verktyg. Vi ser tre punkter som avgörande för att vi ska kunna klara den utmaning vi nu står inför:
Tidiga skeden avgörande
Det är i de tidiga skedena av projekten som stora delar av värdet skapas. Det är där riktlinjer dras upp, volymer med mera bestäms. Det är också besluten i dessa skeden resten av projektets intressenter måste förhålla sig till. Vi behöver också minska riskerna genom att ta hänsyn till översvämningsrisker i planeringen av infrastrukturen i projekten. Frånvaron av dagvattenhantering i tidiga skeden riskerar att omöjliggöra bra, effektiva och hållbara lösningar längre fram i projekten.
Idag finns det digitala verktyg tillgängliga för att hjälpa oss att bedöma översvämningsrisker och planera praktisk dagvattenhantering. Genom att använda en hydraulisk modell av avrinningsområdet i kombination med GIS kan vi bedöma effekterna av stormar av varierande allvarlighetsgrad. Dessa verktyg utvecklas snabbt tack vare maskininlärning och AI och gör att vi idag kan överväga tusentals alternativ på några minuter för att hitta de mest optimala lösningarna för en given budget. Ofta är de bästa lösningarna en kombination av naturbaserade lösningar och traditionella konstruktioner.
Effektivt med digitala tvillingar
Traditionellt har vi använt historiska regnmängder som vägledning för att kartlägga områden med översvämningsrisk. Men vi ser att vi numera överträffar dessa historiska normer. Genom att lägga till realtidsdata till modeller, från väderstationer och sensorer, kan vi skapa digitala tvillingar med prediktiva egenskaper som ger oss såväl översvämningsvarningar som förslag på nödåtgärder. Genom att använda oss av dessa verktyg kan vi gå från dagens statiska översvämningskartor till en dynamisk riskhantering.
För att digitala verktyg ska fungera effektivt måste också bra data göras tillgänglig, mellan såväl offentliga aktörer som intressenter.
Nödvändigt att se dagvatten i större sammanhang
Även om det är viktigt att hantera dagvatten på fastighetsnivå bör alla kommuner vara medvetna om dräneringens inverkan på stadsplaneringen. Dels för att kunna hantera den förväntade ökningen av mängden vatten som kommer. Men en integrerad hantering av avrinningsområden kan även skapa kvalitéer i form av grönområden och en ökad biologisk mångfald i våra städer. Med rätt verktyg och på rätt nivå av stadsplanering finns en möjlighet att till och med vända den utmaning vi står inför till något som också är positivt för alla som bor i våra städer.
