1. Grön teknik kombineras i högre utsträckning

2024 förväntas bli året då hushållen kombinerar olika typer av grön teknik i ännu större utsträckning. Fram tills nu har regeringar i Europa subventionerat vissa gröna tekniker, vilket har lett till en ojämn fördelning i nyttjandet. I Norge har till exempel 70 % av hushållen värmepumpar och fossila bränslen har nästan helt försvunnit, men solcellspenetrationen ligger endast på 1 %. I Nederländerna har 25 % av hushållen redan en solcellsanläggning, men nästan ingen har ett batterilagringssystem. År 2024 kommer konsumenternas medvetenhet om det stora mervärdet av att kombinera grön teknik i sina hushåll att öka. Vi förväntar oss en massiv installation av grön teknik i Europa under 2024 - 2 miljoner solcellshus, 1 miljon värmepumpar, 0,5 miljoner batterier och 2,5 miljoner elbilar som ska säljas - det högsta antalet någonsin. Samtidigt ökar antalet smarta energihanteringssystem, vilket gör att solceller, elbilar, värmepumpar och batterier kan nyttjas tillsammans för ökad energieffektivitet.

2. Elpriserna förväntas stiga i Europa

Efter en kortare period av lägre elpriser under sommaren och hösten, väntas trenden vända igen. Störningar i importen av naturgas, gasledningar och ökande konfliktnivåer påverkar marknadsläget och gör tillgången på fossila bränslen mindre förutsägbar. Efter den Europeiska kommissionens elmarknadsreform förväntas prisfluktuationerna minska något, men det bör inte förväxlas med att priset i genomsnitt kommer att sjunka. I takt med att priserna på insatsvaror ökar och elnätskostnader stiger kommer konsumentpriserna på el förmodligen att öka på många europeiska marknader under 2024.

3. Priserna för solceller sjunker med mer än 50 procent

Kombinationen av energipriser som stiger och kraftigt sjunkande installationskostnader för solceller skapar ett attraktivt läge för de hushåll som funderat på att investera i en solcellsanläggning, och vill hinna få den installerad innan våren. Bara under 2023 har priserna gått ned med över 30 procent, vilket beror på en rad faktorer. Arbetskraftskostnaderna har minskat, vilket är en viktig faktor. Samtidigt har tillgängligheten på solpaneler ökat markant, delvis på grund av överskott och effektiviseringar i produktionskedjan. I slutet på augusti fanns 80 GW paneler i europeiska lager, vilket motsvarar alla installationer de två senaste åren i Europa. Dessutom har kostnaderna för de material som används i tillverkningen av solpaneler sjunkit. På grund av det glapp som tidigare fanns mellan utbudet och efterfrågan på solceller, var väntetiderna för att få en solcellsanläggning rekordlånga för bara ett år sedan. Situationen ser annorlunda ut idag, och på många platser i Sverige går det nu att få sin anläggning installerad på under åtta veckor, dessutom till ett mycket fördelaktigt pris. Prisnedgången beräknas nå sin botten i början av 2024 för att sedan återhämta sig senare under året, när tillgång och efterfrågan balanseras.

– Under 2023 har energimarknaden genomgått betydande förändringar, med ökad efterfrågan på hållbara lösningar. Prisnivåerna för solceller ligger just nu på historiskt låga nivåer, vilket gör det mer fördelaktigt än någonsin för hushållen att investera i en solcellsanläggning, säger Vida Wachtmeister, Sverigechef på Otovo.

4. Elbilar med dubbelriktad laddning lanseras i stor skala

Elbilstillverkare lanserar nu dubbelriktad laddning, vilket öppnar dörren för V2G- (vehicle-to-grid) och V2H-tillämpningar (vehicle-to-home), där mer ström kan utbytas. Förutom modeller som för närvarande stöder dubbelriktad laddning kommer många nya modeller från olika biltillverkare (till exempel GM, Volvo, Renault) att lanseras under 2024, vilket gör det till det första året som tekniken rullas ut i stor skala. Detta gör att hushållen kan använda sina bilar som backup-batterier.

5. Batterier ökar i popularitet

2024 förväntas bli ett viktigt år för batterierna. Under 2023 har utvecklingen av batterier gjort betydande framsteg, och intresset för energilagringslösningar har växt i Sverige. De flesta analytikerna tror att batteripriserna kommer att sjunka under 2024 efter en långsam utveckling under de senaste två åren, vilket kommer att leda till en snabbare spridning. Batterierna blir attraktiva för husägare som vill bli mer oberoende av det lokala elnätet, kunna lagra energi och på så sätt öka förbrukningen av sin egenproducerade el, särskilt i relation till stigande elpriser. År 2030 räknar vi med att alla konsumenter som köper solcellssystem även kommer att ansluta ett batteri. Det ökade intresset för batterier bidrar även till att fler väljer att installera solceller, detta då det gröna stödet (50 procent avdrag på material- och arbetskostnader) endast beviljas om batteriet är kopplat till solceller.

6. Virtuella kraftverk minskar beroendet av fossila bränslen

Under 2023 har Virtual Power Plants (VPP), också kallade virtuella kraftverk, blivit alltmer populära i Sverige. Ett virtuellt kraftverk är en samling av decentraliserade energiproducenter, lagringsenheter och flexibla förbrukare, som kan producera, lagra och distribuera el. Detta kan exempelvis vara hushåll som har solceller, batterier eller värmepumpar som via en aggregator stöttar elnätet när det behövs. Aggregatorn sammanför och styr dessa enheter till att agera som ett samlat virtuellt kraftverk, vilket gör att hushållen kan bidra med att minska energiindustrins beroende av fossila bränslen genom att lagra överskottsenergi och tillhandahålla stabilisering under toppar och dalar i elnätet. På så sätt får hushållen en mer aktiv roll i energimarknaden och kan bidra till ett mer flexibelt och responsivt energisystem. Under 2024 förväntas utvecklingen av virtuella kraftverk att accelerera ytterligare tack vare rekordmånga installationer av solceller och batterier. Desto fler som kan dra nytta av att samla sina batterier och solpaneler i en gemensam resurspool, desto mer utbredd förväntas tekniken bli.

– Utvecklingen av VPP är en game changer för hela energibranschen. I takt med att fler hushåll och företag installerar solceller och batterier, skapar vi en decentraliserad och resilient energiförsörjning. VPP:er är nyckeln till att omvandla dessa individuella system till en kollektiv styrka, vilket gör att vi effektivt kan balansera energitillgången och efterfrågan och reducera vårt beroende av fossila bränslen. Dessutom kan hushållen få betalt för att bidra med sina energiresurser, säger Vida Wachtmeister.

7. Energihanteringssystem förvandlar hus till energihubbar

Hushållen blir alltmer medvetna om hur de kan optimera sin energiförbrukning. Många går från att bara konsumera till att aktivt delta i energisystemet, särskilt när det gäller mätar-optimering och att bidra till elnätet. Detta leder till ökad användning av olika gröna tekniker i hemmen, vilket hjälper till att effektivisera både förbrukning och produktion. Samtidigt minimeras risken för påverkan av externa prisfluktuationer. Intelligenta energihanteringssystem får allt större roll när hushållen blir decentraliserade energihubbar.

8. Effekten av insatser för tillverkning av solenergi i Europa kommer att dröja

Under 2024 är det sannolikt att vi kommer se nya insatser och investeringar för att etablera europeisk tillverkning inom solenergi. Det är otroligt viktigt att satsa på europeisk tillverkning, men insatserna vi hittills har sett idag har begränsade omedelbara resultat. Trots att många drömmer om ökad tillverkningskapacitet inom grön teknik, är Europa fortsatt starkt beroende av asiatisk import, som står för upp till 95 procent av tekniken. Detta gör att en snabb övergång är osannolik, eftersom politikerna inte vill riskera att hämma utrullningen av grön teknik genom att införa importförbud eller skatter. En tvåspårig politik blir därför avgörande för att uppmuntra europeisk produktion och samtidigt säkerställa tillgången till internationellt producerad förnybar teknik medan vi utvecklar vår kapacitet.

9. Nya subventioner och incitament

2024 kommer att bli ett avgörande år i Europa när det kommer till hur regeringarna agerar i energiomställningen. I vissa europeiska länder förväntas politikerna satsa mycket på förnybar energi, medan andra drar ner på satsningarna. Bland annat verkar den brittiska regeringen dra i handbromsen, medan Tyskland lanserar nya subventioner för elbilar, solenergi och batterier. Även om grön teknik i tider av stigande energipriser i de flesta fall inte behöver subventioner för att bli lönsamt för konsumenterna, ökar det intresset och lägger fokus på där det behövs mest eftersom subventioner driver på val i olika riktningar. De länder vars regeringar löper störst risk att vara för långsamma i denna omställning är Norge, Storbritannien och Spanien, medan Nederländerna och Schweiz befinner sig i en mer osäker position. Å andra sidan visar länder som Sverige, Portugal och Italien upp en progressiv inställning till gröna teknologier. I januari höjdes skattereduktionen i Sverige för installation av solceller från 15 procent till 20 procent av arbets- och materialkostnaderna. Sedan tidigare går det även att göra ett avdrag på 50 procent av motsvarande kostnad för solcellsbatterier.

10. Bristen på arbetskraft inom solenergi kommer att visa sig vara en myt

Arbetskraft inom solenergi är inte en bristvara i Europa, vilket har förutspåtts många gånger under de senaste åren. I Europa fanns 648 000 anställda år 2022, och under 2023 beräknas sektorn nå 800 000 anställda. Enligt  SolarPower Europes mest sannolika scenarier för tillväxten på EU:s solcellsmarknad kommer det att finnas 1,2 miljoner anställda inom branschen år 2027. Under nästa år beräknas arbetskraftsökningen inom solenergi nästan ligga i linje med tillväxten på solenergimarknaden.