Hållbara städer

Tävlingen avgjord – så kommer Rosendals torg se ut

Nu är det klart hur Rosendals torg i Uppsala kommer att se ut. Arkitekttävlingen för hur torget ska utformas är avgjord och förslaget Gläntan vann. Bakom bidraget står Masu Planning och Bjerking AB med underkonsult Lighting Design Collective. Tillsammans har de skapat ett trivsamt och levande torg med fokus på grönska, fyllt av aktiviteter och byggt med mycket återanvänt material.

Pia Andrea 27 februari, 2025 • 4 minuters läsning

– Det vinnande arkitektteamet har med sitt förslag Gläntan levererat på alla punkter från hållbarhet och trygghet till gemenskap och aktiviteter. Rosendals torg kommer bli den naturliga mötesplatsen i stadsdelen för alla, oavsett ålder och intressen, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.

Ett torg för alla rosendalsbor med hållplats för spårvagn

Under gårdagen presenterade Uppsala kommun det vinnande förslaget Gläntan, som kommer att forma Rosendals torg till en livfull samlingspunkt i södra Rosendal. Torget kommer att kantas av gator med butiker, nöjen, bibliotek, sporthall och en aktivitetsbyggnad. Det blir hjärtat i ett av Sveriges mest innovativa bostadsområden, med en egen hållplats för spårvagn. Väster om torget ligger Multihuset med bibliotek, och i den östra delen planeras en paviljong i två plan som ska rymma restaurangverksamhet.

– Vi i juryn har tagit del av fyra riktigt genomarbetade bidrag. Gläntan utmärker sig med en tydlig och välbalanserad idé som kombinerar parklik mjukhet med rufsiga elegans. Torget blir en trivsam plats som rymmer allt från kulturevenemang och uteserveringar till mindre gläntor för möten på tu man hand. Här går återbruk och grönstruktur hand i hand med sociala värden, säger Elisabet Jonsson, stadsträdgårdsmästare och jurymedlem, Uppsala kommun.

Arkitekttävling med fyra team

För att skapa ett innovativt och inkluderande torg, utlyste Uppsala kommun tillsammans med Sveriges Arkitekter en arkitekttävling hösten 2024. Fyra utvalda arkitektteam fick i uppdrag att utforma den 5.000 kvadratmeter stora platsen med utgångspunkt i ett antal önskemål som bland annat kommit upp genom idéer från Uppsalaborna. Förslagen skulle visa hur torget blir en trygg och levande mötesplats under dygnets alla timmar, hur runt 30 procent av torgytan skuggas av träd, var 200 cyklar ska kunna parkera och hur torget ska belysas.

Juryn utser vinnaren

Den sakkunniga juryn, med representanter från Uppsala kommun och Sveriges Arkitekter, har utvärderat de fyra bidragen. Teamen har lagt ner ett omfattande arbete. Bidragen varierar från klassiskt öppna torg till mer parkliknande miljöer. Fördelningen av ytor, aktivitetsnivåer och integreringen av återbrukat material var avgörande faktorer i bedömningen.

Det vinnande förslaget Gläntan utmärkte sig genom sin genomtänkta uppbyggnad med olika stora platser och rum med mycket grönska. De olika rummen erbjuder något för alla beroende på önskemål och humör. Här finns rum för att dansa, leka, cykla, springa och skejta. Och rum som skärmas av, där du kan njuta av att i stillhet se vad andra gör eller lyssna på stadens och naturens ljud, fika eller samtala. Konkret blir det inslag som långbord, pingisbord, hängmattor, vattenlek, en scen, en dansbana och en uteservering. Oavsett var på torget finns det gröna alltid närvarande.

Gläntan – en grön urban oas

Juryns motivering lyder: Förslaget är genomarbetat och övertygande genom sin logiska uppbyggnad som balanserar väl mellan ett torg och en grön urban oas. Den öppna större platsbildning framför Multihuset övergår i en mjukare och grönare form mot intilliggande gator och i mötet med paviljongen. Gläntan är gestaltat med en rufsig elegans, formsäkert i sitt återbruk och med välstuderade detaljer i materialens möten. Förslaget kombinerar fria former som påminner om skogens rum med torgets hårdgjorda och flexibla ytor på ett fint sätt.

– Vi är verkligen glada att vårt förslag Gläntan nu kommer att realiseras. Vi har tagit tillvara alla de fina värden som platsen och omgivningarna erbjuder och skapat en mötesplats värd den nya innovativa stadsdelen. Vårt förslag visar hur en stor central yta kan utvecklas till en hållbar, flexibel och inspirerande plats där människor kommer att trivas och mötas alla tider på dygnet, säger Nina Rydén, Bjerking.

Nästa steg – bearbetning och genomförande

Nu startar arbetet med att bearbeta förslaget ytterligare och justera detaljerna inför byggstart som planeras till våren 2026.

Fakta
Juryn bestod av:
Ordförande: Alva Herdevall, projektledare avd. mark och exploatering, Uppsala kommun
Maria Hörberg, landskapsarkitekt MSA, projektledare avd. gata, park och natur, Uppsala kommun
Elisabet Jonsson, stadsträdgårdsmästare, Uppsala kommun
Martin Edfelt, stadsarkitekt, Uppsala kommun
Martin Allik, landskapsarkitekt LAR/MSA, utsedd av Sveriges arkitekter
Emily Wade, landskapsarkitekt LAR/MSA, utsedd av Sveriges arkitekter
Tävlingssekreterare/processledare: Ulrika Nero, arkitekt SIR/MSA Sveriges Arkitekter
Tävlingsfunktionärer: Melvin Massih, WSP och Marie Eriksson, upphandlare, Uppsala kommun
Bedömningskriterier:
Arkitektonisk kvalitet
Återbruk och klimatanpassning
Tillgänglighet och trygghet
Nytänkande inom social hållbarhet
Genomförbarhet

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.

ANNONS

Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px — Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.