Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Digitalisering

Sweco väljer Spacemaker för att ta nästa steg i digitaliseringen

Under 1980-talet gick vi från papper och penna till CAD och sen från CAD till BIM. Med AI-verktyg som Spacemaker kommer arkitektens roll att förändras än en gång. Sweco Architects har sedan ett halvår tillbaka använt Spacemaker i tidiga skeden och det råder ingen tvekan om att det redan påverkat hur de arbetar.

Anneli Hidalgo 25 februari, 2022 • 3 minuters läsning
Anders_Neregard
Anders Neregård

Sweco Architects bestämde sig för fem år sedan att de skulle leda digitaliseringen i branschen, dels för sin egen del men också för att få med sig en ibland lite trögrörlig bransch på en resa som är nödvändig.

— För en sådan stor aktör som Sweco Architects är det rimligt och naturligt att vi tar en ledande roll och är en del av att driva utvecklingen. För vår egen skull, men också för att möjliggöra för mindre företag som kanske inte har våra resurser, säger Anders Neregård, digitaliseringschef på Sweco Architects.

Att valet föll på Spacemaker när de ville digitalisera sitt arbete i tidiga skeden hade flera orsaker.

— Dels är vi först och främst arkitekter och konsulter och har inte möjlighet att driva utvecklingen av verktyg på samma sätt som företag som Spacemaker. Och dels hade vi sneglat på Spacemaker en längre tid då Sweco i Norge varit en del av utvecklingen av vissa analysverktyg i Spacemaker, säger Anders Neregård.

Tidiga skeden är en fas i stads- och fastighetsutveckling som skiljer sig en del mot andra faser. Det är en del av projektet där mycket är osäkert och där man letar efter förutsättningar och möjligheter snarare än att fokusera på detaljer. Det minskar samtidigt viljan satsa stora resurser i varje tidigt skede. Ledorden för tidiga skeden är istället effektivitet och att få fram så bra underlag som möjligt utifrån begränsade resurser.

— När vi jobbar med tidiga skeden kan vi inte dra ut på processer och lägga tid och resurser på omfattande analyser, men samtidigt vill vi ha ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Med digitaliseringen får vi möjlighet att göra just detta, att ta fram underlag på ett effektivt sätt. Och det är viktigt att vi gör detta, för vi kan påverka projekten otroligt mycket i tidiga skeden, säger Anders Neregård.

I Spacemaker-verktyget finns förutom analysfunktioner även möjlighet att använda sig av generativ design som kan framställa en mängd lösningar och förslag utifrån olika givna parametrar, som förutsättningar för dagsljus eller buller men även exploateringsgrad och kvartersstrukturer. Detta påverkar hur processen ser ut, men också arkitektens roll och arbetsuppgifter.

— Där vi tidigare kanske tog fram tre förslag låter vi idag verktyget generera 50. Sen blir arkitektens roll att sålla bort och välja, det skiljer sig från hur vi arbetat tidigare, säger Anders Neregård.

Johan Bengtsson är stadsutvecklare och arkitekt på Sweco Architects och har börjat arbeta i verktyget.

— Spacemaker är ett väldigt intuitivt och grafiskt verktyg där du hela tiden får feedback på ett sätt som tidigare varit lite mer komplicerat. Där vi tidigare skickat iväg förslag för analyser får vi feedback direkt och det underlättar i ens egen process men också i kommunikationen med beställaren.

Anders Wester är arkitekt och ansvarig för försäljning av Spacemaker i Sverige och han ser inte att AI och generativ design kommer att ersätta arkitekten, men att den nya tekniken kommer att påverka yrkesrollen råder det ingen tvekan om.

— Vi har flera gånger tidigare tagit tekniksprång som påverkat hur vi arbetat, från CAD till BIM och 3D-verktyg. Så det är ingen tvekan om att även AI och generativ design kommer att påverka, säger Anders.

Han tror att arbetssättet kommer att förändras, men också vad kunder och beställare efterfrågar i tidiga skeden.

— Jag tror att kunder kommer vilja arbeta mer iterativt i och med att kommunikationen blir enklare och de nya möjligheterna till snabbare analyser kommer att skapa en efterfrågan på andra och snabbare leveranser.



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.