Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Energieffektivisering

Sveriges rör läcker vatten – men Linköpings är tätare

I Sverige försvinner närmre var femte liter dricksvatten på vägen till konsumenten. Med hjälp av en digital modell har Linköpings kommun lyckats minimera förlusten. I en tid av klimatutmaningar där vatten blivit en bristvara kan dessa smarta lösningar innebära enorma besparingar av pengar, vatten och energi.

BILD Pia Andrea
Pia Andrea 16 augusti, 2024 • 3 minuters läsning
8bae4ae57918bbcb_800x800ar

Stockholm, 13 augusti 2024 – De flesta kommuner i Sverige använder föråldrade driftsystem och modeller som kräver manuell programmering av data. I Linköping har Tekniska verken, det kommunägda energibolaget, och WSP tillsammans automatiserat processen med hjälp av Schneider Electrics mjukvara EcoStruxure Water Advisor-Water Simulation.

Genom att använda uppkopplade mätare och sensorer är det möjligt att skapa en digital tvilling i realtid och därmed optimera verksamheten samt säkertställa oavbruten service.

Stor besparing

Den uppkopplade modellen innebär även att det är enklare att se plötsliga avvikelser i nätets vattentryck vilket minskar risken för vattenförluster. År 2022 var den genomsnittliga vattenförlusten i Sveriges kommuner hela 16 procent, jämfört med Linköpings förlust på 8,4 procent. Linköpings nästintill halverade vattenförlust innebär att kommunen har kunnat spara vatten som motsvarar den dagliga hushållskonsumtionen för 22 000 personer – lika många som bor i Kiruna, Östhammar eller Finspång.*

– Genom att använda uppkopplade system har vi kunnat optimera drift och vattentryck samt sparat stora mängder dricksvatten. När Linköping dessutom växer kan vi använda existerande data och beräkningar för att effektivt bygga morgondagens vattennät. I en framtid där varje droppe kommer att räknas är detta både hållbart samt sparar tid och pengar, säger Sinan Nouri, Utredningsingengör på Tekniska verken i Linköping.

Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten behöver landets kommuner investera ytterligare 10 miljarder kronor årligen för att förnya vatten- och avloppsinfrastrukturen och försörja en växande befolkning. Med nuvarande takt skulle det ta över 200 år att framtidssäkra ledningsnätet.

God förebild

– Bristen på rent dricksvatten är ett globalt problem. Det är viktigare än någonsin att minska förlusten och inte minst förhindra att dricksvatten försvinner på vägen till hushållen. På samma sätt som vi utvecklar lösningar för att ta hand om energi måste vi tillsammans bli bättre på att hantera vatten. Att Linköpings kommun lyckats minimera sina vattenförluster med hjälp av smart teknik gör mig hoppfull om att de kan bli en förebild för fler kommuner att ta efter, säger Jenny Larsson, VD på Schneider Electric i Sverige.

När städer rustas upp eller växer krävs det ofta att gator och torg grävs upp. Detta innebär stora utmaningar vad gäller försörjningen av dricksvatten och avlopp. Linköpings modell använder realtidsdata och simuleringar för att optimera arbetet, exempelvis för att identifiera korrekta dimensioner på rör, ledningar och andra installationer.

– Att bygga ut och förnya städer med precision är både resurssmart och sparar tid. Lösningen gör det dessutom möjligt att förutse om de befintliga ledningarna behöver läggas om eller bytas ut helt, men även kalkylera inför eventuella utmaningar när befolkningen ökar. En effektiv metod för att förbättra de kommunala bolagens arbete, säger Robert Waldem, VA-ingengör på WSP.

*Om uträkningen:

40 000 kubikmeter dricksvatten produceras dagligen till Linköpings invånare. För att förvandla detta till liter har vi multiplicerat siffran med 0,084, vilket år 2022 motsvarar kommunens vattenförlust på 8,4 procent av den leverade volymen. Detta innebär att Linköping har en ungefärlig förlust på 3 360 000 liter vatten per dag. Genom att dividera denna siffra med ett normalt hushålls snittanvändning, som är beräknat på 138 liter dricksvatten per person och dygn, visar resultatet att 24 348 personers dagliga vattenförbrukning går förlorad. Om samma uträkning används för att se hur Linköpings vattenförlust skulle se ut med Sveriges genomsnittliga förluster på 16 procent av den levererade volymen skulle det motsvara 46 376 personers dagliga förbrukning. Differansen mellan dessa uträkningar indikerar ett potentiellt sparande av färskt dricksvatten åt 22 028 personer. Folkmängden i nämnda kommuner baseras på Statistiska centralbyråns siffror från 2023.

Linköpings dagliga vattenförlust
40 000 m3 x 0,084 = 3 360 000 L
3 360 000 L / 138 L per person = 24 348 personer

Linköpings dagliga vattenförlust beräknat på Sveriges snitt
40 000 m3 x 0,16 = 6 400 000 L
6 400 000 L / 138 L per person = 46 376 personer

Linköpings ungefärliga sparande
46 376 personer – 24 348 personer = 22 028 personer



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.