Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Staten behöver ta ett tydligt ansvar för klimatanpassning

Nio av tio byggföretag rapporterar att de ännu inte har genomfört några åtgärder gällande klimatanpassning, vare sig inom företaget eller i specifika projekt. Det framgår av resultaten i Byggföretagens senaste byggbarometer.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 25 maj, 2026 • 2 minuters läsning
Emma Bonnevier

- Bygg- och anläggningsbranschen vill bidra, men det nationella klimatanpassningsarbetet är fragmenterat och underfinansierat. Det gör att spaden inte kommer i marken. Projekt genomförs inte i den takt som behövs för att våra städer och samhällen ska bli mer motståndskraftiga, säger Emma Bonnevier, expert klimatpolitik och grön konkurrenskraft, Byggföretagen.

Ett tydligt gap

Enligt Byggbarometern menar 70 procent av företagarna att projekten kommer att påverkas av ökade krav på klimatanpassning under de kommande fem åren. Mer än 40 procent tror att klimatanpassning kan skapa nya affärsmöjligheter. Samtidigt anser sex av tio att de idag inte har rätt kompetens.

- Det finns ett gap mellan politikens krav på klimatanpassning och vad företagare kan leva upp till. Viktiga förslag från tunga utredningar som Klimatanpassningsutredningen och VA-beredskapsutredningen väntar fortfarande på att genomföras, samtidigt som branschen är i stort behov av ett tydligare statligt ansvar, säger Emma Bonnevier.

Ingen svensk kommun har undgått naturskador under det senaste decenniet. År 2024 registrerades mer än 20 000 skador orsakade av naturen, vilket ledde till att över 1,2 miljarder kronor betalades ut i ersättning för skador på fastigheter.

- Naturrelaterade skador slår även mot företag. Byggarbetsplatser påverkas, material förstörs och leveranskedjor bryts – med förseningar och ökade kostnader som följd, säger Emma Bonnevier.

Byggbarometern har besvarats av drygt 350 företagare, varav 85 procent är verksamma i små- och medelstora företag.

Fem förslag för en stärkt klimatanpassning:

Bristande resiliens i befintlig bebyggelse löses inte genom höga krav i enskilda utvecklingsprojekt. Den som flyttar in sist ska inte tvingas bära kostnaden för gemensamma investeringar. Därför måste långsiktiga klimatanpassningsåtgärder huvudsakligen bekostas av det offentliga.

Lagen om allmänna vattentjänster måste beredskapsanpassas. Det måste vara enklare att få ut handlingar och scenarion om risker och sårbarheter.

VA-taxor måste vara förutsägbara, transparenta och strikt följa självkostnadsprincipen. Kostnader för att kompensera för tidigare politisk passivitet eller eftersatt underhåll från kommunens sida ska inte vältras över på dagens VA-kollektiv.

Sveriges resiliens behöver stärkas, utan att byggkostnaderna rusar och tillståndsprocesser försvåras. Därför behöver Sveriges myndigheter arbeta sammanhållet och balansera intressen mot varandra när EU:s nya politik implementeras.

Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att planera för klimatrisker, men implementeringen brister och många saknar kunskap om lokala risker. Det krävs ett kunskapslyft för att säkerställa en jämn kompetensnivå över landet kring naturkatastrofer och klimatrelaterade risker.



Renoverad kontorsfastighet certifierad enligt BREEAM In-Use Very Good

Folksam Fastigheters kontorsfastighet Publique på Hornsgatan i Stockholm är nu fullt uthyrd efter en omfattande renovering. De två sista avtalen omfattar tillsammans cirka 1 600 kvadratmeter. Fastigheten från 1920-talet har moderniserats med bevarad historisk arkitektur och är certifierad enligt BREEAM In-Use Very Good.

Mikael Häggblad 17 november, 2026 • 2 minuters läsning
Kontorsfastigheten Publique vid Mariatorget i Stockholm - Bild JLL
Kontorsfastigheten Publique vid Mariatorget i Stockholm. JLL

Dela artikeln

Byggföretagen i Västerbotten ser ljusare på marknaden

Konjunkturläget för byggföretagen i Västerbotten förbättras från svagare än normalt till starkare än normalt. Samtidigt stiger förväntningarna på både byggvolymer och sysselsättning. Det visar Norrlandsfondens senaste konjunkturbarometer, även om orderstockarna fortfarande ligger något under normala nivåer.

Mikael Häggblad 17 november, 2026 • 2 minuters läsning
Konfidensindikator Västerbotten - Foto Norrlandsfonden
Norrlandsfondens konjunkturindikatorer visar ett förbättrat stämningsläge inom byggsektorn i Västerbotten.  Norrlandsfonden

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.