Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Startskott för ABB:s Robotics Campus i Västerås – idag togs första spadtaget

  • 70 000 kvadratmeter toppmodern anläggning samlar produktion, forskning, utbildning och testverksamhet, vilket skapar ett nav för robotik i Europa. Invigning planeras till hösten 2027
NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 17 juni, 2025 • 4 minuters läsning
9fc189a38d4fc327_800x800ar

Den 16 juni togs det första spadtaget för ABB:s nya Robotics Campus på Finnslätten i Västerås – en investering på 280 miljoner dollar (cirka 3,1 miljarder kronor) som stärker Sveriges roll som ledande industrination och Västerås som nav för robotik i Europa. Campusets förverkligande är ett betydelsefullt steg i en långsiktig satsning på lokal produktion och innovation.

Håller fast vid rötterna

Det nya campuset är en viktig del i strategin att möta den långsiktigt växande efterfrågan på robotik och automation och blir en toppmodern anläggning där tillverkning, forskning och utveckling, kund- och utbildningscenter samt testverksamhet samlas under ett tak. Det ersätter befintliga Robotics-anläggningar i Västerås och kommer att leverera AI-utrustade kollaborativa robotar och industrirobotar samt digitala lösningar till kunder över hela Europa.

”Vi har våra rötter i Västerås – det var här ABB Robotics grundades, och det är här vi investerar i vår framtid. Med Robotics Campus skapar vi förutsättningar för innovation och tillväxt i världsklass”, säger Susanne Timsjö, nordisk chef på ABB Robotics-divisionen. ”Campuset blir en plats för teknik och produktion, ett center för samarbete med kunder, partners, akademi och samhälle. Tillsammans har vi en riktigt spännande och givande resa framför oss.”

Tidskapsel med minnesföremål

Under spadtagseventet deltog Västmanlands landshövding Johan Sterte, grannar från Finnslätten, kunder och leverantörer, byggrepresentanter, lokala intressenter inom politik och förvaltning, medarbetare från ABB och andra samarbetspartners från regionen. I samband med ceremonin presenterades en tidskapsel med minnesföremål – inspirerad av den som murades in i Aseas huvudkontor Ottar i Västerås för drygt hundra år sedan.

Campusområdet är beläget vid Fredholmsgatan, längs Österleden på södra Finnslätten i Västerås, där ABB:s robotikverksamhet funnits sedan 1970-talet. Det nya Robotics Campus omfattar cirka 70 000 kvadratmeter byggnad, ett område större än tio fotbollsplaner. Det beräknas stå klart under 2027. Marken ägs av ABB, och YLAB Larssons Bygg har fått kontraktet som totalentreprenör för bygget.

"Det här är ett av våra största och mest komplexa byggprojekt. Vi är väldigt glada över det nära samarbetet vi har med ABB och det förtroende vi fått. Tillsammans skapar vi en modern och hållbar byggnad med hög kvalitet som kommer att spela en viktig roll för framtidens industri", säger Joacim Larsson, entreprenadansvarig på YLAB.

Hållbarhet i fokus

Det blir moderna arbetsplatser i en dynamisk, attraktiv miljö för medarbetarna på ABB Robotics, och hela campuset kommer att byggas med fokus på hållbarhet. Anläggningen ska förses med solceller, batterilagring, bergvärme, frikyla och energibrunnar i ett hållbart energisystem. ABB förväntar sig en halverad energiförbrukning jämfört med dagens nivå.

Finnslätten – Västerås mest dynamiska stadsdel och arbetsplats
Det nya Robotics Campus är ytterligare ett steg i utvecklingen av Finnslätten i Västerås som ett ledande industriellt kluster i Sverige där ABB, tillsammans med andra aktörer såsom Westinghouse, Hitachi Energy och Alstom, formar framtidens hållbara tekniklösningar.

ABB är globalt ledande inom teknik för elektrifiering och automation och möjliggör en mer hållbar och resurseffektiv framtid. Genom att kombinera sin expertis inom ingenjörskunnande och digitalisering hjälper ABB industrier att prestera på en konstant hög nivå, samtidigt som de blir mer effektiva, pro-duktiva och hållbara och kan öka sin konkurrenskraft. På ABB kallar vi detta för ”Engineered to Outrun”. Företaget har över 140 års historia och cirka 110 000 medarbetare över hela världen. ABB:s aktier är noterade på SIX Swiss Exchange (ABBN) och Nasdaq Stockholm (ABB). www.abb.com

ABB och YLAB

ABB Robotics & Discrete Automation är en av världens ledande leverantörer av robotteknik och maskinautomation och det enda företaget med en omfattande och integrerad portfölj som innehåller robotar, autonoma mobila robotar och lösningar för maskinautomation, utformade och styrda av deras värdeskapande programvara. De hjälper företag av alla storlekar och sektorer – från fordonsindustri till elektronik och logistik – att öka sin konkurrenskraft genom att bli mer motståndskraftiga, flexibla och effektiva. ABB Robotics & Discrete Automation stöttar kunder i övergången till den uppkopplade och samarbetande framtidsfabriken genom en mer resurseffektiv och hållbar drift för en bättre framtid. Affärsområdet har cirka 11 000 medarbetare på över 100 platser i cirka 53 länder.

YLAB är ett familjeägt byggföretag med starka värderingar och ett långsiktigt engagemang. De kombinerar gedigen erfarenhet med nytänkande lösningar för att skapa hållbara och kvalitativa byggprojekt. Deras verksamhet är geografiskt inriktad på södra Sverige, där de genomför projekt i nära samarbete med deras kunder. De värdesätter personliga relationer, ansvarstagande och en hög servicenivå. De tror på att bygga mer än bara fastigheter – de bygger förtroende, trygghet och framtid.


Dela artikeln

Slutslängt i allmännyttan: Räddade 50-talskök sparar 18 500 kronor om året

Stockholms allmännytta arbetar vidare för att motverka slit-och-släng-kulturen. Istället för att höja hyrorna genom att riva ut fungerande kök, kommer de att fokusera på att bevara och renovera dem. Den uppskattade politiken skyddar inte bara folkhemsestetiken, utan gör också att hyresgästerna kan spara upp till 18 500 kronor årligen.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 9 november, 2026 • 1 minuts läsning
d248a3e9-fcba-4f50-82db-004a148991f1-w_960
Deniz Butros, Stockholms bostadsborgarråd Maurits Otterloo

 Det som påbörjades under föregående mandatperiod har resulterat i positiva effekter och ska fortsätta under ytterligare fyra år. Utsläppen av växthusgaser samt kostnader för renoveringar har minskat. Samtidigt kan varje enskild hyresgäst förvänta sig en reduktion av hyreskostnaderna med upp till 75 000 kronor under en fyraårsperiod.Genom att fortsätta på den inslagna vägen och bevara originalstommarna så långt det är möjligt, uppnås nu betydande framsteg på flera områden samtidigt.  

– Det här är varför jag älskar allmännyttan. Den är till för att tjäna hyresgästerna och inte några rika fastighetsägare. Och här slår vi två flugor i en smäll. Vi räddar fungerande kök och pressar hyrorna. Det är klimat- och klasspolitik på en och samma gång, säger Deniz Butros, bostadsborgarråd i Stockholms stad.

Innovativa metoder

Genom att bevara och renovera originaldetaljer istället för att helt riva ut kök, får inredningen nytt liv under många år framöver. Nu intensifierar allmännyttan detta arbete med mer innovativa metoder för framtida renoveringar.

Det kan till exempel innebära att tidigare standardlösningar byts ut mot stambyten med tillval som är frivilliga. Detta kan leda till ytterligare besparingar för hyresgäster som redan har det ekonomiskt tufft.

– Dessutom finns det ju något riktigt fint med till exempel ett äkta 50-talskök. De byggdes för att användas, med gedigna material och en hantverkskänsla som dagens massproducerade nyproduktion sällan kan mäta sig med. Det är kvalitet som helt enkelt förtjänar att bevaras och försvaras, precis som allmännyttan, fortsätter Deniz Butros.



Ny undersökning: Få svenskar nöjda med byggbolagens och bostadsutvecklarnas energiarbete

Mer än en tredjedel av svenskarna tycker att byggföretag och bostadsutvecklare bär det största ansvaret för att nya bostäder är energieffektiva. Samtidigt anser endast 17 procent att dessa aktörer gör tillräckligt för att förbättra energianvändningen i bostäder. Detta framgår av en ny undersökning från Schneider Electric.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 9 november, 2026 • 2 minuters läsning
aab62755a9e33216_800x800ar
aab62755a9e33216_800x800ar

Energieffektivitet framstår som en allt mer avgörande fråga både för hushåll och fastighetssektorn. Dessutom blir kraven på byggnaders energiprestanda inom EU allt striktare. En ny rapport från Schneider Electric, Det livssmarta hemmet, belyser emellertid en skillnad mellan det ansvar som svenskarna tillskriver bostadsutvecklare och deras uppfattning om branschens insatser.

Mer än en tredjedel, 36 procent, anser att byggföretag eller bostadsutvecklare har det största ansvaret för att säkerställa att en ny bostad är energieffektiv. Trots detta anser endast 17 procent att fastighetsutvecklare gör tillräckligt för att minska energiförbrukningen i bostäder.

 – Det här är en tydlig signal till branschen. Bostadsutvecklare har en viktig roll i att skapa förutsättningar för låg energianvändning redan från början. Samtidigt vet vi att branschen står inför stora utmaningar med kostnader, regelverk och förändrade boendebehov. Därför behöver energieffektivitet ses som en del av bostadens långsiktiga värde, inte bara som ett krav som ska uppfyllas, säger Jonas Gillsander, Sales Director Distribution & Electricians på Schneider Electric.

Smartare hem efterfrågas – men nyttan måste bli tydligare

Enligt undersökningen framträder teknologins betydelse i svenskarnas framtidsvisioner för bostäder allt mer. Nära tre av fyra, motsvarande 73 procent, anser att smart hem-teknik bör ingå som standard eller erbjudas som alternativ vid köp av en nyproduktion. Samtidigt uppfattar 29 procent av respondenterna att en förbättrad isolering från start och 27 procent att en smart styrning av värme och temperatur skulle göra störst skillnad för att minska energikostnaderna i hemmet.

För bostadsutvecklare är det avgörande att designa energieffektiva bostäder från början, där både byggnadens utformning och tekniska lösningar arbetar tillsammans.

 – Att skapa ett smart hem handlar inte enbart om att fylla bostaden med fler appar och funktioner. Det är minst lika viktigt att göra det enklare för människor att förstå och påverka sin energianvändning. Ju tidigare de lösningarna finns med i planeringen, desto bättre förutsättningar finns för att skapa bostäder som fungerar över tid, säger Jonas Gillsander.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.