Stängda skolor efter het sommar väcker diskussion om kyla
De gångna sommarmånaderna har varit något av en ögonöppnare. Plötsligt bor även vi i ett land där det helt enkelt är för varmt. Det kräver nya synsätt på vår vardag. Att det finns luftkonditionering i någon form i butiker och kontor är visserligen vanligt men när det gäller skolor släpar utvecklingen betänkligt efter.
Under försommaren och nu på höstkanten har rapporterna om stängda skolor varit många. Skyddsombud och rektorer i bland annat Malmö, Göteborg, Halmstad, Oskarström och på Gotland har helt enkelt gått in och avbrutit undervisningen med hänvisning till att det varit alltför varmt. I några fall har det sedan visat sig att själva ventilationen varit dåligt kalibrerad. Och i andra har det helt enkelt berott på att man, trots att vissa kommuner har fjärrkyla, inte kopplat på skolor till systemet. Vi försöker här reda ut varför det är på det viset.
Kritiskt för skolorna inomhus
Logiken säger att samtliga skolsalar aldrig ligger i söderläge. Det innebär att man i praktiken, för en rimlig summa, skulle kunna installera reversibla luftvärmepumpar för de klassrum som är mest utsatta. En rundringning som vi gjort hos ett antal luftvärmepumpsinstallatörer visar dock att det är sällsynt att man utfört några sådana arbeten. Även när det gäller större installationer är det ovanligt.
– Det är kontroversiellt att bygga med kyla, det verkar ses som onödigt, berättar Erik Österlund, miljöchef på Svensk Ventilation, och fortsätter.
– Jag tror att man tänker att skolåret ändå inte infaller under årets varmaste månader och därför skulle vara alltför kostsamt och energikrävande. Och det är givetvis en viss skillnad mellan att bara ventilera och ventilera med kyla. För att kyla effektivt med ventilationsluft krävs långt mer luft än bara för att ventilera. Jag kan föreställa mig att klimatförändringarna ändå blir speciellt kritiska för skolorna eftersom det kommer att bli varmare på vårarna men framför allt en längre tid in på höstterminerna. Tyvärr är skolor ofta benägna att stänga av ventilationen kvällar, nätter, helger och lov vilket innebär en längre startsträcka när eleverna väl kommer åter. Ändå är det gåtfullt att man, även vid nybyggen, så sällan betraktar skollokaler på samma vis som andra arbetsplatser där kyla är standard.
Lägre temperatur ökar lärandet
Att hög värme har förödande konsekvenser för folkhälsan globalt är väl känt sedan tidigare. Trötthet, sämre arbetsresultat, högre risk för olycksfall och sjukdomar är ofta förekommande under värmeböljor. Nyligen gjordes även en undersökning vid Harvard University där man mätte skillnaden i koncentrationsförmåga hos studenter som fick studera med luftkonditionering och hos dem som inte hade. Det visade sig att den sistnämnda gruppen hade större svårigheter med sin förmåga till inlärning och uppmärksamhet.
Även om studien var liten var resultatet tydligt och forskarna rekommenderade alltså luftkonditionering. Är det något vi borde ta efter även här i Sverige?
– Det är helt klart att det skiljer sig åt mellan olika länder, säger Frida Brismar Pålsson, pedagogisk arkitekt vid Paradis Produktion. I Sverige har vi inte den kulturen än men i USA till exempel har många skolor luftkonditionering och man har dessutom en idé om att eleverna alltid ska ha tillgång till kallt vatten i klassrummen. Allt för att öka möjligheten till ett aktivt inlärande. Vi vet att för hög temperatur inomhus är förkastligt ur många aspekter. Ett exempel är förskolor där studier visat att smittrisken minskar vid 18 grader, vilket därmed är en bra temperatur även i andra sammanhang.
Nya skolor har ofta solskydd eller annat som ska stänga ute värmen. Resultatet växlar dock i hur effektivt det är, berättar Frida Brismar Pålsson. Att öppna fönstren för att vädra ses dessutom som en säkerhets-/bullerrisk och bestäms av rektorn.
– Det finns alltså alla skäl att försöka få in kyla även i skolorna.
Regler kommer att ses över
Rent lagligt är det arbetsgivarens ansvar att se till att miljön inte blir farlig. Den saken kompliceras i fallet med skolorna eftersom kommunen samtidigt oftast också är fastighetsägaren. Men när det gäller hur varmt det får vara i en lokal är Arbetsmiljöverkets regler skrivna utefter tanken på en värmebölja, inte på den sorts klimatförändringar som nu konstaterats.
– Det är riktigt, säger Gunnar Åhlander, sakkunnig vid Arbetsmiljöverket. Våra föreskrifter och allmänna råd i den här frågan förutsätter en kortare period av värme. Vi har tankar på att se över dessa regler eftersom det finns en stor risk för längre värmeböljor i framtiden. I Sverige har vi, traditionellt sätt, alltid varit bra på att bygga för kyla så detta är en delvis ny situation. Producenterna borde kanske bli bättre på att fundera i de här banorna redan vid projekteringen. Men även skolorna kan behöva tänka nytt och kanske se över situationen om viss undervisning till exempel kan flyttas till annan plats under de hetaste timmarna. Men frågan är också komplex när det gäller arbetsgivarens ansvar. Kommunen ska alltså ställa krav på sin egen kommunala fastighetsägare och i praktiken blir det då olika kassor och därmed inte bara en fråga om miljö utan även om ekonomi, avslutar Gunnar Åhlander.
