Stockholms stad såg ett behov av att göra om stadsträdgårdsmästarens uppdrag.Elisabet Elfström blev den första att ta på sig den nya mer strategi ska samordnande rollen för Stockholms offentliga miljöer.Honhar bestämt sig för att de första 100 dagarna av sin anställning ska hon tacka ja till ”allt”, så länge hon inte är dubbelbokad.Det är tur för Hållbart Byggande som hör av sig om en intervju och får ett glatt ja. På dag 87 av de 100 möter Elisabet upp på ett café på Götgatspuckeln, en av Stockholms mest välbesökta miljöer.

Ville bli marinbiolog

Med kaffe i koppen och kardemumma bulle på fatet berättar hon om sin långa och omväxlande karriär. Hon började studera tidigt, direkt efter gymnasiet och honhalkade egentligen in på landskapsarkitektyrket. Hon var lite på väg att bli marinbiolog men en kompis tjatade om att bli landskapsarkitekt och det inspirerade Elisabet Elfström. Hon sökte landskapsarkitektlinjen och kom in–och blev kvar för att det var en så bra utbildning.

–Det kännetecknar mig ganska väl att jag tänkte att ”jag ger det väl enchans”. Sen var det en otroligt trevlig utbildning, den var bra, bred, och vi hade jättebra lärare, vi pluggade i Alnarp och på SLU i Uppsala, och det fanns mycket resurser på utbildningen, säger hon.

Projektarbete i Tunisien

Efter att ha genomfört vad hon själv kallar ett ”naivt” och ”ganska dåligt” projektarbete på teknis i Lund, där hon och hennes kurskamrater skapade enstadsplan för en oasby i Tunisien fick hon jobb i Stockholm på dåvarande Scandiaconsult, som nu är uppköpta av Ramböll. Det här var i början av 90-talet då den ekonomiska krisen gjorde att flera landskapsarkitekter stod utan uppdrag. Många av hennes jämngamla kollegor fick ta andra jobb för att klara sig.

–Men på Ramböll hade vi jättemycket att göra. Vi jobbade i efterdyningarna av Dennispaketet med det som kallades Västerleden, numera Förbifart Stockholm. Det var väldigt tidigt i processen, vi var i princip ute och stakade upp hur leden skulle gå, säger hon.

Ulf Nordfjell var läromästaren

På Ramböll jobbar den legendariske landskapsarkitekten Ulf Nordfjell,internationellt känd och prisad. Det var han som väckte hennes intresse för trädgårdssidan av landskapsarkitekturen.

–Ulf är ju så mångsidig, det var en otrolig skola att få jobba med honom, vi jobbade med allt från taxibanorna på Arlanda till perennplanteringar i Jakobsberg, säger Elisabet Elfström. Efter en sväng som lärare på Ultuna började hon i stället på Andersson och Jönsson landskapsarkitekter, numera AJ. Det var ett litet kontor som gjorde mycket arbete åt Stockholms stads gatukontor. Och det var så Elisabet sedan fick jobb på Exploateringskontoret i Stockholms stad.

–I samma veva hade Gatu- och fastighetskontoret delats upp. Jag gick dit där projekten startade och började på Exploateringskontoret som gjorde de nya projekten. Många kollegor var nya i yrket, det var en dynamisk stämning, säger hon.

Ett halvår i staden är en fikarast.

Hon tog tjänstledigt från AJ och skulle sin vana trogen ”bara prova” lite.

–Jag ville testa ett halvår, men ett halvår i stadens regi är som en fikarast. Man kan inget efter ett halvår. De frågade om jag inte skulle ta en fast anställning och det gjorde jag, sen blev jag kvar i tio år, säger hon. Bara ett stenkast bort från cafét där vi sitter finns Slussen, ett projekt som Elisabet Elfström jobbade med mycket då. Senast den här dagen har Slussenprojektet fått kritik, denna gång för att det blir för dyrt. Elisabet Elfström tror ändå att projektet kan bli bra till slut, med nya vistelseytor på kajen, en ny park och Nobel Center.

–Slussen är ett otroligt komplext projekt, eller snarare väldigt många projekt på samma plats. Man glömmer lätt att en av de viktigaste anledningarna till det komplicerade projektet var att säkerställa avtappningen av vatten från Mälaren, dricksvattentäkten för nästan två miljoner människor, säger hon.

Ett erbjudande hon inte kunde motstå

2016 fick Elisabet Elfström ett erbjudande hon inte kunde motstå, hon fick jobb på Sveriges arkitekter, först som processledare för arkitekttävlingar och senare som viceförbundsdirektör och chef för de arkitekter som jobbar på kansliet. Hon rekryterades för sin branscherfarenhet, men det fackliga var något helt nytt.

–Det som var spännande med att vara där var ju dels att få se så mycket finarkitektur, och dessutom på arbetstid, men också att få träffa så många engagerade och duktiga kollegor ute i landet. Samhällsbyggandet står inför stora utmaningar där mycket behöver omprövas och där spelar arkitekterna enstor roll, säger hon. Efter åtta år fick hon dock ytterligare ett uppdrag hon inte kunde motstå. Stockholms stad har haft stadsträdgårdsmästare som haft sin anställning på Trafikkontoret sedan 2009 och de senaste två – Pia Krensler och Elisabet Rosenquist Saidac – hade ett betydande personalansvar utöver rollen. När staden såg behovet av att ha en mer strategisk stadsträdgårdsmästarroll utan personalansvar blev Elisabet Elfström intresserad.

–Tanken är att jag ska vara stadens stadsträdgårdsmästare, inte bara trafikkontorets. Jag ska vara intern rådgivare och ge stöd till alla förvaltningar som jobbar med stadens offentliga miljöer, på samma nivå som Torleif Falk är stadsarkitekt. Vi kommer faktiskt att jobba en hel del ihop och har samma mål för ögonen: en hållbar stadsutveckling, säger Elisabet Elfström.

Kommer att renodla strategier

Elisabets första uppdrag blir att samla alla olika strategier och riktlinjer som finns i staden redan idag och att renodla dem och se vilka av dem som funkar ihop eller rentav står emot varandra.

–Jag kommer att tydliggöra och vara en röst för det som är viktigt att tänka på. Jag hittar inte på vad vi ska göra, för metoderna finns redan, men jag kan lyfta upp det som är bra. Idag finns ingen samlande kraft som säger sån trakt ut, säger hon. En stadsträdgårdsmästare bör förutom att skapa ekonomiskt hållbara lösningar också alltid beakta den sociala och ekologiska hållbarheten. De offentliga platserna har enorm betydelse för stadslivet och trygghet och inkludering. Politiken kommer att bli väldigt närvarande i Elisabet Elfströms arbete och den här mandatperioden är det Järva-området som står i fokus i projektet Fokus Järva.

–Där ser vi över torgen, hur vi kan göra dem mer attraktiva. Det kan handla om torghandel och att se till att den sköts, men också om att se till att områden inte ser eftersatta ut, det ska vara lika bra omhändertagande i förorterna som i innerstan, om inte bättre, säger Elisabet Elfström.

Offentliga ytor blir viktigare

Efter att hon kommit tillbaka till Stockholms stad har hon sett hur trycket på de offentliga ytorna ökat markant.

–Det offentliga rummet är ”det nya svarta”. Allt som trafikkontoret gör nu handlar om att ta hand om-, värna om - och öka tryggheten i det offentliga rummet. Och det som vi märker av är att det finns jättemånga önskemål i det offentliga rummet. Elcyklar, sparkcyklar, paketboxar, laddstolpar, det finns så många olika anspråk eller önskemål som vi måste härbärgera, säger hon. Det intressanta med detta är att det plötsligt blir många privata intressen som tas om hand i det offentliga och allmänna och att politiken ligger på om att trafikkontoret ska lösa dessa frågor.

–Utöver det ska vi också underlätta för verksamheter, och vara frikostiga med att tillskapa uteserveringar och alltihop, säger Elisabet Elfström.

Nya lägenheter ställer krav på goda miljöer

Det ska byggas många lägenheter i Stockholm och idag när man säljer ett område är det ofta miljöerna runt husen som man pratar om och saluför, mer än husen.

–De offentliga miljöerna ska funka över dag och natt, över årstider och över en hel levnad. Oavsett var man är i livet ska man kunna bo ihop i en blandad stad och då ska även de offentliga miljöerna fungera, säger hon. När det gäller allmänhetens krav på ekologiska lösningar i offentliga miljöer tror Elisabet Elfström att medborgarna är lite mindre snabba på att kräva sådana. Hon tror att kunskapen om vad de ska efterfråga inte alltid finns.

–Folk vet kanske att de vill ha skugga, men det är vi som vet att då måste man plantera träd. Det är vi som vet att klimatutmaningarna är direkta och väldigt lokala, och skapar svalka med det grönska. Sen har vi skyfallsproblematiken. Det finns flera skyfallstrateger på trafikkontoret, som tittar på vad vi kan förvänta oss att skadorna kommer bli, säger hon.

Klimatutmaningen är här

Klimatutmaningen är redan här, den är inget som kommer att hända först senare,det är Elisabet Elfström och hennes kollegor väldigt medvetna om. Hon förstår att det därför kommer att bli en stor del av hennes arbete framöver att hitta lösningar i den offentliga miljön som gynnar den biologiska mångfalden och skyddar stadens medborgare från klimatförändringarna.

–När jag pratar med våra trädspecialister hör jag att de använder andra arter nu, som är mer torktåliga, och som ska kunna leverera andra tjänster, som att ta hand om avgaspartiklar och vägpartiklar och liknande. Och när vi anlägger alla grönytor måste vi ju tänka på hur bevattningen ska lösas, bara för att ge några exempel. Det kommer att bli en hel del för mig att sätta mig in i här säger Elisabeth Elfström.

Dags för sommarblomsplanteringen

Vi tar avsked för denna gång. När vi ses igen är snön borta. Gator och torg och parker är fulla med ystra Stockholmare som tar med sig lunchen ut för att sörpla sol. Elisabet har slutat räkna ”ny-på-jobbet dagarna” sedan hon kom över hundra och är på Fjällgatan för att vara med vid invigningen av årets sommarplantering. Temat är ”Under ytan och ovan molnen”, vilket blev bestämt långt innan hon började sitt jobb. Men hon är ändå med och planterar några symboliska plantor i krukorna tillsammans med Anna Johansson, projektledare, trafikdirektör Gunilla Glantz och trafikborgarråd Lars Strömgren. Sen blir hon intervjuad av en lokal radiokanal. Invigningen sker på en av Stockholms finaste adresser med utsikt över Gröna lund och den blänkande Saltsjön men Elisabet passar på att betona att sommarplanteringarna ska finnas över hela Stockholm.

–Alla stadsdelar lika viktiga, ja kanske är det till och med ännu viktigare att vi gör sommarplanteringar i ytterstadsdelarna, säger hon.