Smarta material på agendan
I början av december anordnades den första internationella konferensen om smarta material för hållbara byggprojekt i Luleå. Konferensen samlade representanter från såväl akademi som industri för att ta del av ny forskning på området.
Text Anneli Hidalgo
Syftet med SMASCO19, 1st International Conference on Smart Materials for Sustainable Construction, var att presentera den nuvarande utvecklingen inom smarta byggmaterial. Hållbarhet, klimatförändringar, ansvarsfull produktion och användning av resurser i byggnadskonstruktioner var ledorden för konferensen.
– Forskare, akademiska institutioner och branscher i hela Europa arbetar med att hitta nya sätt för att göra byggnader och produktionen av dem hållbar. Av denna anledning arrangerades SMASCO där olika frågeställningar togs upp men med samma syfte, det vill säga att göra byggnader smarta och hållbara, säger Ilda Tole, doktorand på Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå tekniska universitet.
Nå ut till branschen
Konferensen anordnades på Luleå Tekniska Universitet den 10-12 december. Tredagarskonferensen var uppdelad i tre huvudsakliga vetenskapliga tematiska block; hållbara byggnadsmaterial, ren produktionsteknologi inom byggbranschen och smarta byggnadsmaterial. Ett 40-tal talare från 14 olika länder, bland annat Schweiz, Finland, Tyskland, Storbritannien, Polen, Nederländerna, Kina och Japan deltog med några av forskningsområdets mest kända namn som huvudtalare; professor John Provis från Sheffield University och professor Karen Scrivener från Ecole Polyteknik Fédérale de Lausanne.
Ett antal svenska företag var också närvarande som Cementa och BASF, som också sponsrade konferensen. Ett annat viktigt syfte med konferensen var att nå ut med den forskning som bedrivs av den nya etablerade gruppen av byggmaterial vid Luleå tekniska universitet till en bredare publik, menar Ilda Tole.
– Viss forskning på universitetet är svårtillgänglig och den här typen av evenemang kan bidra till vidare samarbete med internationella och nationella forskningsgrupper liksom industrier.
Flera av sessionerna tillägnades därför examensdiskussioner, bland annat kring användningen av alkaliaktiverat material och tillsatsmaterial, SCM. Flygaska, slagg, kalksten, metakaolin eller kiseldioxid är de vanligaste SCM. Dock förväntas begränsningar av tillgången på de stora SCM, som slagg eller flygaska i den närmaste framtiden. Vissa vanliga SCM, som kiseldioxid eller metakaolin, kan heller inte användas i stora proportioner då det kan påverka de tidiga egenskaperna hos färsk betong negativt.
Hög efterfrågan
Smarta byggmaterialsession-blocket behandlade ämnen relaterade till smarta material inom byggsektorn. Det handlar om koncept som inkluderar självövervakning och hur självläkning utvecklas för byggnadsmaterial genom att härma fenomen som förekommer i metaller, polymerer eller bioorganismer. Betong är ett sprött material med låg draghållfasthet, som är benäget att få sprickbildning. Under många år har forskare världen över därför försökt utveckla självläkande betong. För två år sedan lyckades forskare vid Luleå tekniska universitet utveckla en självläkande betong från lokala material som inte kräver några tillsatser. Lösningen ligger i själva blandningen där forskarna har arbetat med att få fram den optimala sammansättningen.
Efterfrågan från branschen på smarta material är hög, berättar Ilda Tole.
– En ökad oro för klimatet och ett behov av hög prestanda leder till att vi ser en större efterfrågan på ansvarsfull användning av smarta material inom byggbranschen. Självläkande och självövervakande egenskaper kan leda till ett minskat behov av underhåll och ökad prestanda och hållbarhet.
Användningen av nanomaterial för att utveckla övervakningssystem kan också bidra till att förlänga livslängden för befintliga strukturer, menar Ilda Tole och kan både sänka övervaknings- och underhållskostnaderna för nybyggda strukturer samt eventuellt förbättra hållbarheten.
– Det strukturella betongmaterialet kan användas som sensor, vilket då utesluter behovet av att installera ett stort antal traditionella sensorer med tvivelaktig tillförlitlighet och mycket kort hållbarhet.
Efter positiv respons från deltagarna görs nu planer för en ny upplaga av konferensen, berättar Ilda Tole.
– Till stor del kommer innehållet vad gäller huvudtalare och branschpartners vara ungefär samma men vi skulle vilja inkludera fler lokala företag och myndigheter. Den viktigaste slutsatsen från konferensen var behovet av fler samarbeten. Det är oerhört viktigt att förstå industrins behov så att universitetsforskningen kan bredda sitt perspektiv och ta fram värdefulla tekniska lösningar för att kunna utveckla den framtida innovationen inom byggsektorn.
