Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Byggprojekt

Skärvet - vårdboende som sticker ut

Fasaden på vårdboendet Skärvet, i Växjös nya stadsdel Bäckaslöv, sticker ut med sitt textilliknande geometriska mönster.

Anneli Hidalgo 2 juni, 2021 • 3 minuters läsning
Skärvet - vårdboende som sticker ut

Arkitektkontoret Kjellander Sjöberg inspirerades av virkade mönster och spetsdukar i utformningen av den L-formade, fyra våningar höga byggnadens exteriör, förklarar ansvarig arkitekt Lena Viterstedt.

– När vi visste att förutsättningen var ett industriellt byggande med prefabricerade fasadelement, kändes det viktigt att föra in ett omhändertaget uttryck. På ett sätt bejakar vi byggnadssättet och redovisar alla skarvar och element tydligt, till och med förstärker dem med omfattningar i betongen. Vi lade till och med till fler skarvar och omfattningar. Effekten blir att vi lurar ögat lite, och ger upplevelsen av mönstret, väven, framför upplevelsen av byggnadssättet.

Frihet med klinker

Skärvets fasad pryds av klinker, ett material som gav arkitekterna stor frihet i utformningen, menar Lena Viterstedt.

– Vi fann att klinker som material fungerade väldigt väl för att få fram ett tydligt geometriskt mönster, då klinker har just den precisa form vi behövde. Det är också ett naturligt material som vi tror kommer kunna åldras på ett bra sätt.

Den kopparfärgade plåten introducerades för att ge en varmare ton till uttrycket. Entréerna signaleras i den, och fönster och takvolymerna inte minst är klädda i kopparkulören.

Del av ett sammanhang

Vårdboendet Skärvet, där Humana driver sin verksamhet, är en av flera byggnader i ett helt kvarter som arkitektkontoret Kjellander Sjöberg har ritat i stadsdelen Bäckaslöv i Växjö. Den nya stadsdelen, som byggs längs järnvägen från centrum ut till Norra Bergundasjön, blir en helt ny hållbar stadsdel. Byggnaderna i kvarteret formar tillsammans en urban ring med en grön oas i mitten. Visionen med hela kvarteret har varit att blanda olika boendeformer runt den stora gemensamma gården, bostadsrätter, hyresrätter, kompisboende och stadsradhus, berättar ansvarig arkitekt Lena Viterstedt.

– För vårdboendet betyder det att man som boende landar i ett sammanhang, man är del av något mer, och man kan följa livet på gården även om man fysiskt inte alltid har möjlighet att delta. Även inifrån byggnaden var det viktigt för oss att man har kontakt med naturen från alla rum och platser i byggnaden. Det finns alltid en siktlinje vidare genom byggnaden och ut.

Foto: Max Plunger

Högst platinapoäng i världen

Skärvet är byggd för att nå byggherren Skanskas högsta miljöklassificering. Det innebär att byggnaden ska generera lika mycket energi som det förbrukar. För att uppnå detta finns bland annat solceller på taket, ett väl isolerat skalskydd och energisnåla vitvaror. Förutom snålspolande toaletter och blandare har det även installerats duschar som återanvänder vatten. Byggnaden har också utformats för att vara så ljus och öppen som möjligt. I fastigheten finns därtill ett orangeri, rehab och ett växthus på takterrassen, från vilken det går att överblicka den gemensamma gården. Skärvet är även certifierad som LEED Platinum, med 94 poäng. Detta gör att det är det äldreboende som fått högst platinapoäng i världen i LEED.

Flexibilitet för framtiden

Att ge byggnaden ett omsorgsfullt uttryck, givet ett industriellt byggande, och ett relativt repetitivt innehåll med 72 identiska lägenheter, har varit en utmaning, säger Lena Viterstedt. Hon framhåller samtidigt att det också finns stora fördelar med att bygga hus med bärande fasader.

– I en framtid skulle man kunna ändra planlösningen inuti radikalt, eftersom det är färre bärande väggar interiört. Skulle behovet till exempel vara kontor eller något annat program som kräver större rum går det att inhysa. Den flexibiliteten är hållbarhet på riktigt, när man inte behöver riva för att tänka nytt innehåll.

Spetsduken

2017 blev Skärvet färdigbyggt och samma år belönades projektet med Skanskas hållbarhetspris. Förra året utsågs äldreboendet även till årets LEED-projekt i Sweden Green Building Councils årliga Sweden Green Building Awards. Lena Viterstedt känner sig stolt över att byggnaden har fått ett så gott mottagande, berättar hon.

– Vid återbesök på platsen har vi fått fin respons från personalen, och vi har lärt oss att byggnaden fått ett par smeknamn redan – Marrakechhuset och Spetsduken. Jag är självklart också stolt över hållbarhetsambitionerna. Från blandningen av boendeformer i kvarteret, till ambitionen att spara så mycket av det gröna rummet i kvarteret som möjligt, till att vårdboendet är en LEED platina-certifierad byggnad.

Foto: Max Plunger



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.