Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Sju år med Rättvist byggande – fusket har minskat

2017 tog Stockholmshem initiativ till arbetsmodellen Rättvist byggande för att motverka kriminalitet och osund konkurrens inom byggbranschen. Sju år senare är resultaten tydliga: fusket har minskat och oseriösa aktörer stängs ute. Modellen har blivit en framgång och inspirerat till rikstäckande samverkan.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 4 december, 2024 • 2 minuters läsning
Ra¨ttvist

– När vi startade blev det tydligt att vi och hela branschen saknade kontroll över vilka företag som faktiskt utförde arbeten i våra projekt. Vid kontroller på våra byggen var mer än hälften av alla företag oanmälda, vilket innebär att vi inte visste om de var seriösa eller inte, säger Anja Norman, chef stadsutveckling och nybyggnad på Stockholmshem.

Resultat som märks

Sedan satsningen inleddes har över 80 kontroller genomförts på Stockholmshems byggprojekt. Andelen oanmälda företag har minskat från över 60 procent 2018 till 15–30 procent mellan 2021 och 2023, och trenden fortsätter. Dessutom har användningen av giltiga ID06-kort ökat markant.

– Vi är inte nöjda förrän alla företag är kända och kontrollerade. Många av de företag vi granskar uppfyller inte våra grundläggande krav, vilket gör detta arbete oerhört viktigt, säger Anja Norman.

Samarbete på nationell nivå

Intresset för Rättvist byggande har varit stort. Redan 2021 bildades en ideell förening i samarbete med Byggherrarna och flera av Stockholms stads kommunala bolag. Idag är arbetsmodellen tillgänglig för alla intresserade byggherrar, och föreningen har nu 36 medlemmar över hela Sverige.

– Genom samverkan har vi kunnat öka effekten av arbetet. Totalt har vi genomfört kontroller på cirka 350 projekt och granskat över 10 000 företag. Tillsammans motverkar vi oseriösa aktörer och ger bättre förutsättningar för de seriösa företagen, säger Morgan Jansson, vd på Rättvist byggande.

Fakta om Rättvist byggande

Startades av Stockholmshem 2017 och har utvecklats till en rikstäckande arbetsmodell.
Sedan 2021 drivs satsningen av en nationell förening.
Arbetsmodellen inkluderar krav vid upphandling, oanmälda kontroller, hantering av avvikelser och stöd genom utbildning och samverkan med myndigheter och arbetsmarknadens parter.
År 2024 omfattar föreningen Rättvist byggande totalt 36 medlemsföretag. Stockholmshems vd Åsa Wigfeldt sitter i föreningens styrelse.



Slutslängt i allmännyttan: Räddade 50-talskök sparar 18 500 kronor om året

Stockholms allmännytta arbetar vidare för att motverka slit-och-släng-kulturen. Istället för att höja hyrorna genom att riva ut fungerande kök, kommer de att fokusera på att bevara och renovera dem. Den uppskattade politiken skyddar inte bara folkhemsestetiken, utan gör också att hyresgästerna kan spara upp till 18 500 kronor årligen.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 9 november, 2026 • 1 minuts läsning
d248a3e9-fcba-4f50-82db-004a148991f1-w_960
Deniz Butros, Stockholms bostadsborgarråd Maurits Otterloo

 Det som påbörjades under föregående mandatperiod har resulterat i positiva effekter och ska fortsätta under ytterligare fyra år. Utsläppen av växthusgaser samt kostnader för renoveringar har minskat. Samtidigt kan varje enskild hyresgäst förvänta sig en reduktion av hyreskostnaderna med upp till 75 000 kronor under en fyraårsperiod.Genom att fortsätta på den inslagna vägen och bevara originalstommarna så långt det är möjligt, uppnås nu betydande framsteg på flera områden samtidigt.  

– Det här är varför jag älskar allmännyttan. Den är till för att tjäna hyresgästerna och inte några rika fastighetsägare. Och här slår vi två flugor i en smäll. Vi räddar fungerande kök och pressar hyrorna. Det är klimat- och klasspolitik på en och samma gång, säger Deniz Butros, bostadsborgarråd i Stockholms stad.

Innovativa metoder

Genom att bevara och renovera originaldetaljer istället för att helt riva ut kök, får inredningen nytt liv under många år framöver. Nu intensifierar allmännyttan detta arbete med mer innovativa metoder för framtida renoveringar.

Det kan till exempel innebära att tidigare standardlösningar byts ut mot stambyten med tillval som är frivilliga. Detta kan leda till ytterligare besparingar för hyresgäster som redan har det ekonomiskt tufft.

– Dessutom finns det ju något riktigt fint med till exempel ett äkta 50-talskök. De byggdes för att användas, med gedigna material och en hantverkskänsla som dagens massproducerade nyproduktion sällan kan mäta sig med. Det är kvalitet som helt enkelt förtjänar att bevaras och försvaras, precis som allmännyttan, fortsätter Deniz Butros.



Ny undersökning: Få svenskar nöjda med byggbolagens och bostadsutvecklarnas energiarbete

Mer än en tredjedel av svenskarna tycker att byggföretag och bostadsutvecklare bär det största ansvaret för att nya bostäder är energieffektiva. Samtidigt anser endast 17 procent att dessa aktörer gör tillräckligt för att förbättra energianvändningen i bostäder. Detta framgår av en ny undersökning från Schneider Electric.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 9 november, 2026 • 2 minuters läsning
aab62755a9e33216_800x800ar
aab62755a9e33216_800x800ar

Energieffektivitet framstår som en allt mer avgörande fråga både för hushåll och fastighetssektorn. Dessutom blir kraven på byggnaders energiprestanda inom EU allt striktare. En ny rapport från Schneider Electric, Det livssmarta hemmet, belyser emellertid en skillnad mellan det ansvar som svenskarna tillskriver bostadsutvecklare och deras uppfattning om branschens insatser.

Mer än en tredjedel, 36 procent, anser att byggföretag eller bostadsutvecklare har det största ansvaret för att säkerställa att en ny bostad är energieffektiv. Trots detta anser endast 17 procent att fastighetsutvecklare gör tillräckligt för att minska energiförbrukningen i bostäder.

 – Det här är en tydlig signal till branschen. Bostadsutvecklare har en viktig roll i att skapa förutsättningar för låg energianvändning redan från början. Samtidigt vet vi att branschen står inför stora utmaningar med kostnader, regelverk och förändrade boendebehov. Därför behöver energieffektivitet ses som en del av bostadens långsiktiga värde, inte bara som ett krav som ska uppfyllas, säger Jonas Gillsander, Sales Director Distribution & Electricians på Schneider Electric.

Smartare hem efterfrågas – men nyttan måste bli tydligare

Enligt undersökningen framträder teknologins betydelse i svenskarnas framtidsvisioner för bostäder allt mer. Nära tre av fyra, motsvarande 73 procent, anser att smart hem-teknik bör ingå som standard eller erbjudas som alternativ vid köp av en nyproduktion. Samtidigt uppfattar 29 procent av respondenterna att en förbättrad isolering från start och 27 procent att en smart styrning av värme och temperatur skulle göra störst skillnad för att minska energikostnaderna i hemmet.

För bostadsutvecklare är det avgörande att designa energieffektiva bostäder från början, där både byggnadens utformning och tekniska lösningar arbetar tillsammans.

 – Att skapa ett smart hem handlar inte enbart om att fylla bostaden med fler appar och funktioner. Det är minst lika viktigt att göra det enklare för människor att förstå och påverka sin energianvändning. Ju tidigare de lösningarna finns med i planeringen, desto bättre förutsättningar finns för att skapa bostäder som fungerar över tid, säger Jonas Gillsander.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.