Samlat grepp om hållbarhet på passivhuskonferens
I oktober går Sveriges andra internationella passivhuskonferens av stapeln i Laholm. Förutom föredrag om passivhus från konceptets fader, arkitekter och andra experter är konferensen ett sätt att lyfta hållbarhetsfrågan till en bredare nivå.
Den 24-25 oktober är det dags för passivhus- och hållbarhetskonferensen 2019. Experter från bland annat Sverige, Tyskland, Österrike och Storbritannien har bjudits in. Bland annat kommer professor Wolfgang Feist som är grundare till Passivhaus Institut i Darmstadt och brukar kallas för konceptets fader. Tillsammans med den svenske byggnadsfysikern Bo Adamson utvecklade och definierade han passivhuskonceptet på 1980-talet. Professorn ger en tillbakablick på passivhusbyggandet under de senaste 30 åren och delar med sig av sina tankar kring byggnationsläget internationellt och i Sverige.
Därtill föreläser forskare från Göteborgs Universitet, KTH och Högskolan i Gävle och från den kommunala sektorn kommer experter, stadsplanerare och projektledare från Malmö, Göteborg och Stockholm stad. Konferensen gästas också av arkitekter, representanter för branschorganisationer och beslutsfattare.
Diskussion kring livsstil
Utöver byggfrågor kommer konferensens föreläsare att ta upp faktorer som transport, fritidsvanor, kläder och mat. Cradle to Cradle, recycling house, ekobyar och frågan om ”mindre är mer” och arkitekturinspiration står också på agendan. Syftet är att ta ett helhetsgrepp om hållbarhet och både inspirera och skapa debatt, berättar Simone Kreutzer, passivhusexpert och vd för Intressegrupp Passivhus som står bakom konferensen.
– Målet med konferensen är att uppmärksamma det akuta läget för klimatet; det är fem minuter i tolv. Det är bråttom och vi måste förändra vår livsstil så att vi lever med och för naturen och inte mot den som vi troligen gör nu. Ett stort fokus ligger på energieffektiva och hållbara byggnader och material men vi vill även föra en diskussion kring ett hållbart liv.
Knyta kontakter
Parallellt med konferensen pågår en internationell fackmässa som är öppen för allmänheten en av dagarna. 40 utställare från bland annat Finland, Tyskland, Österrike, Schweiz, Holland och Storbritannien visar olika produkter och lösningar inom bygg och energihushållning, bland annat för ventilation, isolering, fastighetsautomation, mätutrustning, konstruktion och solenergi. Tillverkarna har också en egen föreläsningssession under konferensen.
– Det är inte bara de som fattar beslut som behöver vara delaktiga utan även de som levererar och bygger är viktiga för att vi ska lyckas med det hållbara byggandet och livet. Det ordnas också en speeddejting mellan konferensdeltagare och utställare. Konferensen ska inte bara ge ny kunskap och inspiration utan också vara en möjlighet till nätverkande och ett sätt att hitta samarbetsmöjligheter, säger Simone Kreutzer.
Satsning på privatbostäder
Mest framgång har passivhuskonceptet haft i Tyskland och Österrike där hela bostadsområden har byggts i denna standard. Bahnstadt i Heidelberg som är världens största passivhusområde omfattar 3700 lägenheter. I kinesiska Gaobeidian byggs nu mer än dubbelt så många lägenheter, där just Bahnstadt i Heidelberg har varit inspirationen. I Sverige har passivhuset däremot haft lite svårare att finna acceptans.
– Många nya tillkommande certifieringssystem har gjort det svårare för branschen att välja en beprövad standard, man syns inte lika mycket när man ”bara” bygger passivhus exempelvis, menar Simone Kreutzer. Det vore önskvärt om vi alla som jobba med hållbarheten kunde samordna bättre, vi har ju samma mål.
Under de senaste åren har ett antal skolor, förskolor och idrottsanläggningar byggts som passivhus i Sverige. De två senaste, Nya Glänningeskolan och Glänningehallen, ligger i Laholm och det är också i Glänninghallen som konferensen anordnas. En stor satsning ska även göras på privatbostadsmarknaden. Med stöd från Boverket har en serie småhus i passivhusstandard utvecklats.
– Definitionen av passivhus har varit densamma de senaste 30 åren. Sedan ett antal år tillbaka finns även Passivhus Plus och Passivhus Premium, där man utöver minskning av värmebehovet även producera lika mycket eller betydligt mer energi än huset själv behöver. Det som kommer utvecklats mera framöver är att man även tittar på materialpåverkan ur livscykelperspektiven, avslutar Simone Kreutzer.
Simone Kreutzer. Foto: Bertil Hertzberg
