Säkerhet på arbetsplatsen
Förra året dog nio män i byggolyckor. En av de mer uppmärksammade händelserna var då en 50 ton tung värmesköld föll ned vid Värtaverket i Stockholm och två polska montörer förlorade livet. Går det att förhindra dödsfall? Och vems är egentligen ansvaret för säkerheten på byggarbetsplatsen?
Osäker arbetsplats - vems är felet?
När tragiska olyckor sker på byggarbetsplatser brukar medierna ofta ge en ganska svartvit bild av vilka skäl som ligger bakom. Underentreprenören och därmed i slutändan byggbolaget beskylls ofta för sviktande säkerhet medan de fackliga organisationerna hänvisar till att kollektivavtal är ett slags vaccin mot olyckor.
Verkligheten och bilden tenderar att vara mer komplicerad än så. Och det politiska ansvaret när det gäller upphandlingar diskuteras sällan. Vi har intervjuat ett antal representanter i branschen för att försöka se vad som görs när det gäller allvarliga arbetsplatsolyckor.
Lägsta pris riskabelt
Hur tänker ni, Svante Hagman, VD på NCC Construction Sverige, borde upphandlande myndigheter göra mer i den här frågan?
– Definitivt, de gör det lätt för sig genom att alltför ofta kräva lägsta pris. De borde tänka mer ur ett livscykelperspektiv, be om andra parametrar. Möjligheten finns ju alltid att följa upp hur säkerheten sköts. Det skulle vi välkomna en debatt om. I till exempel Norge frågar man väsentligt mer efter hur vi sköter arbetsmiljön. Så vill vi ha det generellt, att våra kunder tänker ett steg till och kräver kvalitet också i detta. Samtidigt har det hänt mycket och det har blivit bättre. Inom NCC har vi minskat allvarliga olyckor med 40 procent de tre senaste åren genom att arbeta konsekvent. Vi har också identifierat riskområden och därmed fått rutiner för tunga lyft, arbetstrafikerad miljö och fall.
Ökat säkerhetsarbete
NCC Construction jobbar som ett exempel numera med plattformar istället för stegar. Vidare har de hårt ställda krav med bland annat leverantörsrevisioner. Sedan görs också skyddsronder hela tiden på arbetsplatserna. Man har dessutom just startat ett eget bemanningsbolag.
– På så vis får vi full insyn, tar kontroll över avtal och ser till att vår uppförandekod följs, fortsätter Svante.
Vad säger du om fackföreningarnas utspel, att kollektivavtalen är bästa skyddet?
– Våra lokala samarbeten fungerar bra och vi har naturligtvis kollektivavtal. Ett komplicerande problem är dock att Byggnads kräver prestationslön, vilket ur säkerhetssynpunkt är en tveksam linje. Vi måste förstå att vi är ett öppet Europa med fri rörlighet. Det borde facket också inse och arbeta för säkrare arbetsplatser för alla, även de som inte kommer Sverige.
Machokulturen behöver ändras
Lars Bergqvist, ordförande för Byggcheferna kommer med ytterligare ett perspektiv.
– Olyckor har många förklaringar och individer gör ibland misstag. Vår käpphäst är att det kan kopplas till ett manligt beteende, man tar onödiga risker. Vi vill, genom den kampanj som vi nu genomför ihop med Byggnads, försöka påverka dessa värderingar. Det finns motsättningar på byggarbetsplatserna mellan svensk och utländsk arbetskraft och det gäller att få grupperna att mötas. Det är svårt att rekrytera kvinnor till produktion, men vi är övertygade om att säkerheten skulle öka om fler av dem kom in i branschen. I det här arbetet försöker vi få de goda männen att kliva fram, att ändra en kultur som i längden är skadlig för alla. Slutligen, säger Lars, så är lönsamhetsdrivet liksom ackorden en bidragande orsak till olyckor.
Ackorden och olyckorna
– Nej, säger Johan Lindholm, ordförande i Byggnads, vi menar att olyckorna är färre på arbetsplatser med ackord. Ackord gör att man är noggrann med arbetsmiljön och upprätthåller ordning och reda. Kritiken har oftast ett annat mål, att förändra lönesystemen till fördel för arbetsgivarna. På vilket sätt skyddar kollektivavtal mot dödsolyckor? De är den bästa garanten för att få en så säker arbetsmiljö som möjligt. Genom dem får företagen en skyddsorganisation. I Byggavtalet finns också ett huvudentreprenörsansvar som ger dem ansvaret för alla underentreprenörer. Långa kedjor av de sistnämnda leder till sämre arbetsmiljö enligt vår erfarenhet. Kollektivavtal är helt enkelt grunden för ordning och reda på arbetsmarknaden.
Politiken tiger still
Sammanfattningsvis är branschen förstås ense om att mer behöver göras men sätten att komma dit skiljer sig åt. När det gäller politiskt arbete är frågan visserligen uppe på bordet med ett antal motioner som togs upp i Riksdagen i mitten av juni i år. Men i Arbetsmarknadsutskottet har man enligt uppgift inte diskuterat att lägga in frågan om säkerhet i de statliga upphandlingskraven. Vad som finns, när det gäller den utländska arbetskraften, är Utstationeringskommittén, en utredning som kommer att redovisas den 30:e september i år och som bland annat skall, som det heter i direktiven, ”överväga vilka lagändringar som krävs för att värna den svenska modellen i ett internationellt perspektiv liksom stärka kollektivavtalens ställning vid utstationering”. Någon annan politisk vilja eller diskussion om själva ansvaret tycks inte finnas just nu.
