Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Hållbara städer

Så ser planen ut för nya Uppsala C

Utvecklingsplanen för en ny centralstation i Uppsala har nu presenterats. C.F. Møller Architects tagit fram visionen tillsammans med konsultföretaget WSP. Hjärtat i staden ska bli en levande mötesplats, och samtidigt en effektiv trafiknod.

Anneli Hidalgo 27 maj, 2022 • 3 minuters läsning
Så ser planen ut för nya Uppsala C
Visual: PLACES

Uppsala centralstation behöver byggas om av flera skäl. Den nuvarande har blivit för liten, de planerade två extra spåren till Stockholm behöver få plats och spårvägen behöver länkas in på ett bra sätt för att göra snabba byten mellan tåg, spårväg och buss möjligt.

– Nu tar vi i politiken emot en gedigen utvecklingsplan för Uppsala C för fortsatt beredning. När Uppsala växer behövs en större centralstation som har plats för fyra spår och fler passagerare, därför är det angeläget att fatta beslut om detta så snart som möjligt, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.

– Vårt kraftigt växande län, där många reser kollektivt, både nationellt, regionalt och lokalt behöver ett stationsområde som möter kollektivtrafikens behov. Det ska gå snabbt, smidigt och tryggt att byta mellan trafikslag, säger Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande.

Dubbelt så många tågresenärer 2050

Varje dag rör sig mer än 100 000 personer inom stationsområdet. Av dem reser cirka 45 000 personer med tåg. År 2050 väntas Uppsala ha uppemot dubbelt så många tågresenärer, vilket är i linje med ambitionen att Uppsala kommun ska vara klimatneutral 2030 och klimatpositiv 2050.

Förslaget till utvecklingsplan anger bland annat att det behöver byggas en ny stationsbyggnad, med plats för stora resandeströmmar, liksom affärer och restauranger i bottenplan för att vara en trivsam och trygg plats även under lågtrafik. Dessutom planeras för kontorsbyggnader intill Uppsala C.

Andra stora förändringar i planen mot dagsläget är att cykelparkeringshuset ska flyttas en bit och att och det behövs två nya gångbroar över järnvägsspåren. Även Centralpassagen behöver enligt planen byggas ut med en cykeltunnel under Stadshusgatan och Kungsgatan in mot Vretgränd.

– Under arbetet med utvecklingsplanen har vi tänkt långsiktigt och försökt ta höjd för utvecklingen om 10, 20 och 30 år. Vi har också tagit ett helhetsgrepp kring stadsutvecklingen i hela området runt Uppsala C, säger Michael Eriksson, strategisk samhällsplanerare på Uppsala kommun.

Grönblå lösningar

Arbetet med utvecklingsplanen startade 2019. Uppsala kommun har drivit arbetet i samarbete med Region Uppsala och med arkitektfirman CF Möller Architects som utförare. I arbetsgruppen har även Jernhusen, Trafikverket och fastighetsutvecklare deltagit.

– Vi är glada och hedrade över att fått möjligheten att bidra till ett av Sveriges mest spännande stadsutvecklingsprojekt i så nära samarbete med kommunens tjänstemän och politiker. Planen utgår från Uppsalas stora värde som Sveriges främsta universitetsstad, och sätter människa och hållbara mobilitetslösningar som cykel i centrum. Att utveckla stationsnära och centrala områden med utgångspunkt i platsen är en av nycklarna för en hållbar stadsutveckling i framtidens storstäder, säger Mårten Leringe, VD och arkitekt på C.F. Møller Architects.

Det nya stationsområdets vision utgörs av en urban, levande, hållbar och grön stadsmiljö. Planen föreslår en mångfald av grönblå lösningar som tillsammans bidrar till en social, ekonomisk och ekologisk hållbar stad. Till exempel återetableras stationsparken som en plats för människa och grönska, och Bergsbrunnaparken kopplas tillsammans med Frodeparken till stråk genom stationsområdet.

Utvecklingsplanen beskriver en vision där Uppsala C är sammankopplad med stadens målpunkter via grönskande stråk. I anslutning till stationsområdet skapas målpunkter och platsbildningar där social interaktion och verksamhetsmöjligheter står i centrum. Torg, gator och parker ska bädda för en levande stadsmiljö, samtidigt som befintliga naturvärden bevaras och nya värden som integrerade ekosystemtjänster och stillsam vistelse tillförs.

Arbetet med detaljplaner börjar så snart kommunstyrelsen godkänt utvecklingsplanen. Kommunstyrelsen tar beslutet den 15 juni.


Dela artikeln

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.