Detta har, som många vet, hänt: Cementa på Gotland, som står för 75 procent av cementförsäljning hade fått tillstånd att bryta kalk nära ett Natura 2000-område för att göra sin cement. Men tillståndet överklagades av bland annat Naturskyddsföreningen till Mark- och miljööverdomstolen och då upphävde domstolen tillståndet. Huvudmotivet är att vattentillgången på Gotland hotas av kalkbrytningen. Regeringen är i skrivande stund på väg att besluta om huruvida Cementa ska få ytterligare tre år förlängt tillstånd, men dessa beslut kan oavsett utgång överklagas och framtiden för Cementas verksamhet på Gotland är därför ännu mycket osäker.

I flera pressmeddelanden har de varnat för att en kommande cementbrist kan bli en samhällsstörning och att de kanske kommer behöva börja kvotera ut cement till byggaktörerna. Byggföretagens analyser visar att Sverige står inför ett omfattande byggstopp där bland annat flera stora infrastrukturprojekt kan stoppas eller fördröjas. Regeringen oroas av detta. ”Det finns i dagsläget inget annat material som fullt ut kan ersätta kalksten och cement i tillverkning av betong”, skriver de i en nyhet på sin hemsida.

Befintliga metoder

Visst finns det risker för att Sveriges byggindustri får sig en törn om cementflödet stryps, tycker Martin Erlandsson, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH. Men varför inte vända på perspektivet och se denna ”kris” som en möjlighet att tänka nytt? undrar han. Faktum är att trots allt tal om koldioxidutsläpp och om att byggbranschen måste minska sitt bruk av cement i betong för att vara med och avvärja klimatkrisen, har mängden cement som används i dagens betong snarare ökat än minskat på senare år.

– 2013 låg en kubikmeter betong på husbyggnadssidan på 330 kilo cement och andra bindemedel per kubikmeter. Idag ligger samma siffra på 410–440 kilo. Varför är det så? Jo, det är för att vi är stressade och vill snabba på betongens torktider eftersom mer cement snabbar på denna process, säger Martin Erlandsson.

Att minska utsläppen från betong beskrivs gärna som krångligt och svårt att uppnå, men Martin Erlandsson har i många år forskat på hur det går att genomföra sådana förändringar, och kommit fram till att det går att minska betongens utsläpp med upp till 50 procent med metoder som finns tillgängliga redan idag.

– Det handlar om att använda betong mer resurseffektivt, till exempel i hålbjälklag och att ersätta cement med andra bindemedel som slagg från stålproduktion, men i gengäld låta betongen torka längre. Gör vi de här två åtgärderna kommer vi nästan ner i klimatpåverkan från träbyggande, säger Martin Erlandsson.

Betongen skulle kunna torkas med till exempel fjärrvärme i stället om det är bråttom med torkprocessen, eller så planerar byggprojektet för en längre torktid. Det går utöver detta att få ner klimatpåverkan från betongbyggande ännu mer om man bygger lätta konstruktioner och prefabricerar byggnaderna, så att betongen kan stå och torka på betongfabriken i lugn och ro.

Dyrare cement skulle gynna omställningen. Men så länge cementen är relativt billig, som den är i dag, kommer företagen inte gå över till den typen av byggande i någon större skala, tror Martin Erlandsson.

– Även byggande i trä och stål skulle kunna bli mer klimatsmart om lättare konstruktioner användes. Men att testa nytt är ju inte lönsamt om det finns en billig råvara och det blir svårt att konkurrera med alternativ när det är billigt. Det enda som verkligen skulle få aktörer att välja resurssnålare material, oavsett material som används, tror jag är högre priser, säger han.

Öka takten

Holger Wallbaum är professor i hållbart byggande på Chalmers. Han tycker att det är mycket märkligt att det verkar komma som en överraskning för många att byggbranschen måste ställa om sina material.

– Hur kan branschen vara överraskad? Det här har det ju pratats om i minst tre decennier. Nu pratar branschen om cementkris och betongkris men vi har ju en klimatkris också, har de glömt det? säger han.

Holger Wallbaum tror att vi helt enkelt har det lite ”för underbart” i Sverige. Vi förstår inte klimatkrisen på riktigt.

– Vi ser inte miljökonsekvenserna, dem ser vi mest på tv och både producenter och konsumenter tjänar pengar på att inte ställa om, säger han.

Han tror inte på att fullständigt sluta bygga med cement och betong, men att vi måste börja planera för omställningen på riktigt. Som det är nu tycker han branschen fastnat i ”the circle of blame”, där entreprenörernas argument för att inte bygga miljövänliga byggnader är att utvecklarna inte frågar efter dem, förvaltarna säger att det finns för få tillgängliga hållbara byggnader, investerarna säger att de gärna vill investera i hållbara byggnader, men efterfrågan saknas och utvecklarna skyller på att investerarna inte vill investera i hållbarhet.

Hans hopp är att branschen nu tar lärdomar av det som händer och ökar takten i omställningen. Det som nu är färdigprojekterat är förstås svårt att projektera om, men när det gäller framtiden bör byggföretagen ta sig en ordentlig funderare på byggmaterialval.

– Förstås hjälper det inte Cementa och de anställda på plats just nu att branschen ställer om på längre sikt. Människor kommer att förlora jobbet och det är väldigt tråkigt förstås. Men risken för att tappa sitt jobb finns alltid och det är upp till politikerna att hjälpa människor med omställningen till mer framtidsinriktade jobb, som man till exempel gjort i tyska kolgruvsområden, där människor erbjudits servicejobb i stället för jobb i kolgruvan, säger han.

Nya innovationer kan dessutom ge upphov till många nya jobb.

– Vi måste våga tänka nytt. Hybridlösningar tror jag mycket på. Kanske måste vi bygga ett trapphus i betong för att minska brandrisken, men behöver vi bygga allt i betong för det? Nej, vi kan bygga delar av huset i trä, som har lägre klimatpåverkan. Vi i Sverige kan bygga mer i trä, eftersom vi har mycket skog, och låta de länder som bara har betong att tillgå att använda mer betong, säger han.

Större kliv

Viktigt är att politikerna fattar djärva beslut som gynnar denna typ av byggande. Det görs redan på vissa håll.

– I projekt Hoppet ställer staden Göteborg till exempel krav att allt ska vara fossilfritt. Staden München har ställt krav på att det ska användas minst 1500 kilo biobaserat byggmaterial per boa. Och Zürich kräver att nya offentliga byggnader innehåller 20 procent återbrukat material sedan tio år. Det är hjälpsamt när offentliga aktörer ställer krav som hjälper branschen att ställa om, säger Holger Wallbaum.

Ambitioner som de fossilfria färdplanerna och liknande får inte bara vara en ambition, de måste omsättas i verkliga åtgärder.

– Byggbranschen har planer, javisst, men de är inte kopplade till åtgärderna än. Det handlar om avsiktsförklaringar att ställa om, men har Boverket ställt krav på hållbar materialanvändning hittills? Nej det har de inte. Det finns krav på energideklarationer men allt går för långsamt. Trafikverket har kommit längre och de ställer klimatkrav som omfattar klimatpåverkan vid byggnation, de material som används och underhåll. Med klimatkraven ställs förväntningar på upphandlare, konsulter, leverantörer, entreprenörer, projektledare och specialister. Det finns delmål fram till år 2030, och till år 2045 ska klimatneutralitet nås. Har trafikverket lagt krav på detta? Nej. Vi kan inte ta små kliv, vi måste ta enormt stora kliv! menar Holger Wallbaum.

Skolorna kan också hjälpa till mer.

– Vi utbildar mycket om betong, men nya ingenjörer lär sig inte så mycket om trä. De lär sig inte heller så mycket om renoveringar, utan vi lär mest ut om nybyggnation. Men vi har analyserat detta och håller på med att ställa om vårt utbildningsprogram, säger Holger Wallbaum.

Ändrade strategier

Många byggaktörer oroar sig nu över framtida byggstopp. Men Vasakronan är ett av de företag som redan före cementkrisen testat nya lösningar för att drastiskt minska koldioxidutsläppen från sina byggprojekt. De har bland annat byggt Magasin X, Sveriges största kontorshus byggt i trä.

– Tre enkla sätt att minska utsläppen från byggande är att skifta ut betong till förmån för trä, bygga med återbrukat material samt att köpa betong med lägre cementhalt där vi fortfarande behöver betongen, säger Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan.

Företaget har ännu inte sett sig tvungna att pausa eller förändra något i kommande projekt på grund av risken för cementbrist.

– Med en befarad cementbrist i samhället blir det ju bara ännu mer logiskt och lönsamt att göra det vi redan bestämt oss för att göra, säger Anna Denell.

Arkitektbyrån White arkitekter har satt som mål att alla deras projekt ska vara klimatneutrala 2030. I dag har ett sådant klimatneutralt projekt färdigställts och 20–30 nya är på gång av cirka 3000 pågående projekt totalt. Företagets vd Alexandra Hagen ser att samhällsbyggnadsbranschen förutom att arbeta med mer resurssnåla byggmetoder i framtiden även kommer att minska ner rejält på nybyggnationen och istället använda de byggnader som redan finns på ett bättre sätt när det går. Hon tror absolut att cementbrist kan ge den hållbara utvecklingen en skjuts framåt.

– På kort sikt kan förstås cementkrisen försena de byggnader vi behöver och skapa problem, men långsiktigt kan detta bli det tillfälle när vi börjar förstå att materialresurserna är ändliga, och därför ställer om, säger hon.

Prefabtillverkarna i Sverige jobbar redan med att minska andelen cement i sina produkter. Strängbetong, som använder Cementa som leverantör, minskar redan idag utsläppen från betong bland annat med nya recept – med allt från beprövad slagg till nya idéer som risskalsaska och lera, med designoptimering i form av mindre klimatbelastande konstruktioner och blandningar av byggmaterial i hybridkonstruktioner och återbruk.

Anders Mattsson, teknisk chef på Strängbetong tycker att det redan finns ekonomiska incitament för att använda mindre klimatbelastande betong.

– Vi har allt att vinna på att minska på cement i betongen både för att minska CO2 och optimera ekonomin. Ju mindre betong vi använder desto billigare blir produkterna. För vår del finns det redan ekonomiska incitament, men det är samtidigt många olika krav på betongen, som man måste ha koll på. Det går förstås inte att använda vilken betong som helst i vilken konstruktion som helst, säger han.

Men han ser inte direkt att en cementbrist kommer att skynda på den hållbara utvecklingen.

– Hela branschen är beroende av cement, den kommer att behövas lång tid framöver. Om det då helt plötsligt blir brist är det ju ett hot mot hela branschen, säger han.

Desto mer tror han på den vägledning för klimatförbättrade betongprodukter och betong, som betongbranschen just nu jobbar fram. Där kommer tydliga nivåer för klimatförbättringsambition att tas fram och kopplas till Boverkets normvärden.

– Just nu finns många begrepp för klimatförbättrad betong, men en vägledning kommer underlätta för branschen att göra bra val, säger han.