Naturstenens estetiska och hållbara värden har sedan länge gjort det till ett populärt byggmaterial. Med utvecklingen av nya tekniker och ett ökat fokus på miljöfrågor hoppas branschen på ett uppsving för svensk natursten.

Natursten har använts i alla tider till att bygga murar, väggar och som beläggning på gator och torg. Under andra delen av 1900-talet blev det mer populärt att använda betong och asfalt vid markbeläggning men på senare år har naturstenen fått något av en renässans. Ur hållbarhetssynpunkt finns det flera fördelar. Det är ett beständigt, slitstarkt naturmaterial utan koldioxidutsläpp vid produktionen.

Prisbelönta Sjövikstorget

Det stora användningsområdet för natursten i Sverige är framför allt inom offentliga miljöer. Ett aktuellt exempel är Sjövikstorget i den relativt nytillkomna stadsdelen Årstadal, vid Liljeholmskajen i Stockholms södra utkanter. Från början var detta ett gammalt industriområde som nu har förvandlats till ett stenlagt torg nere vid kajen.

Inramat av två trädäck och med en vacker utsikt mot Årstavikens vatten och Södermalms puls på andra sidan. Torgytan är belagd med en kombination av mörk och ljus sten för en mönstereffekt. En mur av robusta stenblock står längst upp och ett konstverk i form av tre stora stenbumlingar är utplacerade på torget. I höstas belönades det med Stenpriset 2015, ett arkitekturpris som delas ut till projekt där natursten använts på ett estetiskt, hållbart och nyskapande sätt. Thorbjörn Andersson på Sweco, en av arkitekterna bakom Sjövikstorget, berättar om valet av material.

– Natursten är ju dyrare än om vi hade valt betong men den är också snyggare. Det blir som en ekparkett i stadens offentliga rum. Graniten ger ett ädlare intryck. Men naturstenen är även mer hållbar och slitstark på en plats som ett torg där många människor rör sig under dygnets olika timmar.

Importerad natursten konkurrerar

Trots att det finns ett gott bestånd av natursten i Sverige skickas majoriteten av det som bryts på export medan svenska gator och torg istället beläggs med importerad sten. Pressade priser gör det enkelt för såväl grossister som byggare och konsumenter att köpa billig natursten från framförallt Kina, där kraven på arbetsvillkor och miljöpåverkan dock är betydligt lägre än de svenska. En billigare importerad variant valdes även till Sjövikstorget. Thorbjörn önskemål om inhemsk sten fick ge vika för en granit från Kina på grund av leveranstider och kostnader.

– Jag försökte argumentera emot det men i slutändan blev det en importerad sten istället. I de flesta av mina projekt har jag använt svensk natursten, det är lite dyrare men ur en ekologisk synpunkt är det så klart värt det, säger Thorbjörn.

Att valet ofta faller på ett billigare, importerat stenmaterial är ett inte helt ovanligt exempel i Sverige berättar Kai Marklin, ordförande på Sveriges Stenindustriförbund.

– Den vision som arkitekten har från början där till exempel svensk grå eller röd granit passar in sållas tyvärr bort när kommunen eller byggföretagen sedan bestämmer sig för att den billigare varianten från Kina köps in. Här kan man också se en skillnad mellan de europeiska länderna. I Danmark och Tyskland är arkitekten eller landskapsarkitekten med i processen på ett annat sätt och har mer att säga till om än i Sverige.

Natursten från Kina behöver i sig inte vara ett sämre alternativ påpekar Kai, om arbetsvillkoren och kvaliteten på själva stenen håller hög standard.

– Det får gärna vara importerat material som används, det finns bra kinesisk sten som är producerad på ett korrekt sätt. Flera av våra medlemsföretag arbetar också med att importera sten och åker dit regelbundet för att kontrollera arbetsvillkor och brytningsprocesser. Den stenen skiljer dessutom inte alltid vidare mycket i pris mot den svenska.

Samtidigt är det en lång transportsträcka mellan Kina och Sverige vars miljöpåverkan torde komma med i beräkningarna i större utsträckning.

– I Sverige bryter och tillverkar vi dessutom stenen mer effektivt och på ett mer miljövänligt sätt. Sammantaget blir ju därför miljöpåverkan otroligt stor när den dessutom ska transporteras långa sträckor, menar Kai.

Naturstenen tar plats på fasader

Vid sidan av offentliga platser börjar såväl arkitekter som byggföretag nu få upp ögonen för att använda natursten i större utsträckning i byggnader. Ett område med hög potential för natursten är fasader och därför testas nu nya säkra infästningsmetoder för att introduceras på marknaden.

– En av orsakerna till att natursten inte används lika mycket i byggprojekt är kunskapsbristen, även inom branschen, säger Kai. När det gäller fasader behöver vi hitta metoder som kan få naturstensplattor att fästa på ett billigt och säkert sätt.

Under senare år har man provat att montera tunna plattor i fästmassa, dock med varierande resultat. Dessutom saknas såväl regelverk som kunskap om hur konstruktionerna ska vara rationella och hållbara. För att utöka användningsområdet av natursten utvärderar branschen nu monteringsmetoder som ger möjlighet att använda tunna standardplattor.

Fler miljöprojekt på gång

Tillsammans med Vinnova och flera aktörer i branschen drivs nu också ett projekt för att främja en mer effektiv och uthållig svensk naturstensproduktion. Bättre planering vid brytningen kan öka utbytet och därmed minska energiförbrukningen. I ljuset av klimatförändringarna och befolkningstillväxten pågår även ett annat aktuellt projekt som handlar om att hitta nya dagvattenstrategier där såväl sten som betong kan spela en viktig roll. Projektet Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor syftar till att skapa städer som står bättre rustade inför en ökad urbanisering och ett mer nederbördsrikt klimat. Arbetet går ut på att hitta kombinationer av natursten, betong, asfalt och växtlighet som både kan säkra vegetationens överlevnad och hjälpa staden att klara nederbörden.

Foto: Mursten i Ängelholm/Skiffer på Tengbomprojekt i Helsingborg.