Radar arkitektur utformar Eslövs nya trädgårdsstad
Intresset för trädgårdsstäder växer. Stadsdelarna, med blandad bebyggelse och grönområden som en självklar del, har åter hamnat i fokus. Nu satsar Eslövs kommun på nya gröna kvarter – baserade på förslag från Radar.
Konceptet har över hundra år på nacken, men har fört en slumrande tillvaro under årtionden av förtätning. Nu ser trädgårdsstäderna ut att få en renässans i diskussionerna om en hållbar stadsutveckling.
Ulrik Neuendorf, arkitekt och gruppchef på Radar arkitektur, ser det ökade intresset för trädgårdsstäder som ett tecken i tiden.
– Den handlar om en intim och småskalig stadsmiljö som uppmuntrar till möten mellan människor, säger han.
Berga trädgårdsstad
Den här gången är det Eslövs tur att haka på trenden. Berga trädgårdsstad, som planeras i Östra Eslöv, ska bli ett blandat bostadsområde med villor, radhus och flerbostadshus. På ett område som idag mest består av åkerlappar och träddungar ska omkring tre hundra bostäder byggas, plus en förskola och en park.
Tanken på att utveckla Östra Eslöv har funnits med länge, liksom en översiktsplan för området. För att driva projektet framåt valde kommunen att utlysa en markanvisningstävling för ankarbyggherrar, vilket resulterade i sju tävlingsbidrag.
Områdets sociala hållbarhet är minst lika viktig som minskad klimatpåverkan. Förslaget har mycket grönska mellan husen och sociala möten underlättas bland annat genom gemensam cykelverkstad och föreningshus i området.
Framgångsrikt samarbete
Fastighetskoncernen Tornstaden tog Radar till hjälp med utformningen av ett tävlingsförslag som deltog i konkurrensen. Therese Kilenstam, vd på Tornstaden Projektutveckling, är mycket nöjd med resultatet.
– Vi arbetade tillsammans fram ett förslag som är lågmält, men samtidigt lyckades vi få in en tät bebyggelse med mycket grönska mellan husen, säger hon.
När Eslöv valde ut de tre ankarbyggherrarna för projektet var Tornstaden en av aktörerna med Radar som arkitekt.
Hållbarhet i fokus
För Radar är arbetet med Östra Eslöv en promenad på mammas gata. Kontoret har länge varit känt för sitt engagemang i hållbarhetsfrågor och en trädgårdsstad rimmar perfekt med de viktigaste hållbarhetskriterierna. Klimatpåverkan minskas bland annat genom grönska, solpaneler, gröna tak för dagvattenhantering och lokal samverkan.
– Minst lika viktigt är den sociala hållbarheten. Människor tillbringar mycket tid i sina bostäder och vi vill att de ska trivas, säger arkitekten Ulrik Neuendorf.
För att uppmuntra till sociala möten och interaktioner har Radar bland annat föreslagit ett mötesrum, en cykelverkstad och ett föreningshus i området.
– Vi har pratat mycket om hur människor rör sig i sina bostadskvarter och hur vi kan skapa mötesplatser som alla får ta del av. Berga ska inte bli en sovstad utan en levande miljö, säger han.
Inspiration från Skånes gathus
När det gäller byggmaterial har Radar inspirerats av gathusen i Skåne, vilket gör att tegel blivit ett självklart val. Tegel är hållbart, variationsrikt, ger en gedigen känsla och är ett sinnrikt material, vilket Ulrik Neuendorf uppskattar.
– Radar är bra på att skapa miljöer som kombinerar stadsbyggnad med intimitet. Det här projektet kräver flera kompetenser – både på insidan och utsidan – vilket vi har hos oss, säger han.
FAKTA
Idén om trädgårdsstäder lanserades av den brittiske stadsplaneraren Ebenezer Howard i boken "To-Morrow: A Peaceful Path to Real Reform" (1898). Där föreslog han en ny typ av stad utanför de trånga och förorenade stadsmiljöerna, med mer grönska, bättre luft och en sundare livsstil.
De grundläggande principerna för en trädgårdsstad:
• Blandning av stad och landsbygd – En harmonisk förening av staden och naturen med trädgårdar, parker och öppna ytor.
• Självförsörjning – Staden skulle innehålla bostäder, arbetsplatser, affärer och rekreation på ett sätt som gjorde att invånarna inte behövde resa långt för att tillgodose sina behov.
• Begränsad storlek – För att bibehålla närhet och social sammanhållning skulle staden inte vara för stor, vanligen max 30 000 invånare.
