Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Profilintervju

Profil: Johan Gustafsson, kvalitets- och miljöchef på Wästbygg

Anniki Skeidsvoll Edén 28 januari, 2015 • 8 minuters läsning
Foto Anna Sigge

Möjligheten att påverka hållbarhetsarbetet i byggbranschen och att åstadkomma miljönytta med relativt små medel är det som driver Johan Gustafsson i arbetet som kvalitets- och miljöchef.

Ett arbete med utmaningar

Johan Gustafsson växte upp i Osby i nordöstra Skåne. På gymnasiet läste han samhällsekonomisk linje och flyttade därefter via Halmstad till Göteborg och började studera affärsutveckling och entreprenörskap inom byggsektorn på Chalmers. Efter en tids arbete som arbetsledare på SBS Entreprenad hamnade han 2004 på Wästbygg. Sedan 2011 är han verksam som  på organisationen. Ganska snart insåg han att han hade funnit en roll som passade honom bra.

– Miljöfrågorna intresserar mig mycket och det finns en hel del att göra i byggbranschen för att åstadkomma bättre möjligheter för framtida generationer. Det är ju en viktig samhällsfråga samtidigt som en väldigt stor miljöpåverkan kommer från bygg- och fastighetsbranschen. Därför är det väldigt inspirerande att vara en del i arbetet med hållbarhetsfrågorna inom branschen.

Stöd till organisationen

I rollen som kvalitets- och miljöchef är Johan Gustafsson ansvarig för företagets kvalitets- och miljöfrågor. Hans dagliga arbete går ut på att arbeta med att säkerställa interna ledningssystemsfrågor inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö (KMA). På Wästbygg arbetar Johan Gustafsson tillsammans med två andra medarbetare som KMA-samordnare, som har målsättningen att vara ett stöd till organisationens produktion gällande frågor som rör just kvalitet, miljö och arbetsmiljö.

För att säkerställa det löpande kvalitets- och miljöarbetet på projekten och på företaget i stort finns en KMA-handbok som beskriver Wästbyggs sätt att arbeta. Målet är att handboken på ett genomtänkt, målmedvetet och enhetligt sätt ska säkerställa god kvalitet, låg miljöpåverkan och säker arbetsmiljö på samtliga av byggprojekten och på företaget. Mallar för inköp, arbetsmiljö och miljö uppdateras regelbundet och det är Johan Gustafssons uppgift att ansvara för att upprätthålla och underhålla KMA-ledningssystemet. Det innebär genomgång av ledningssystemet vid nyanställningar, samordna kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöarbetet.

– Det jag lägger mest tid på är det löpande KMA-arbetet i våra projekt. Det handlar bland annat om miljöcertifieringar men också om att genomföra kvalitets- och miljöstartmöten med UE, genomföra löpande kvalitetsavstämningar samt att kvalitetssäkra leveransen av våra projekt så att allt är klart inför slutbesiktning och överlämnande.

Kamp för miljöfrågor

Jobbet som kvalitets- och miljöchef innebär inte sällan en del utmaningar. Som upphandlingsförfarandet ser ut idag är det till exempel väldigt svårt att komma in i ett tidigt skede och säkerställa miljöfrågorna, tar Johan Gustafsson upp.

– Allt för ofta tas det väldigt lätt på miljöfrågorna i det första skedet. Det innebär följaktligen att det blir mycket svårare att arbeta in miljöfrågorna senare.

Lösningen är enkel, menar han Fastighetsägare och beställare borde inhämta kompetens ifrån byggföretag och tekniska konsulter i ett tidigare skede än idag för att åstadkomma klimatsmarta, energieffektiva, ekonomiska och optimala byggnader redan på ritbordet, anser han.

– Jag är övertygad om att man skulle kunna spara mycket pengar då samtidigt som byggnaderna skulle kunna uppfylla höga miljö- och energiprestandakrav.

Miljöfrågan är inte helt självklar och är fortfarande abstrakt inom byggbranschen, påpekar han. Man möts av skepsis av vissa som undrar varför det är nödvändigt. Men detta blir samtidigt det som är utmaningen.

– För vad händer om vi inte gör någonting alls? Och vad kan vi få för positiva effekter om vi alla hjälps åt och utreder möjligheterna för att optimera våra byggprojekt?

Den största utmaningen ligger dock i investeringsviljan till hållbara produkter. Kunnandet och kompetensen att genomföra attraktiva och hållbara byggprojekt finns där. Men så snart hållbarhetsfrågorna kommer på tal är detta inte sällan förknippat med en initial investeringskostnad som alltid, på sex-åtta års sikt, är en investering.

– Problemet är att säkerställa finansieringen av ett byggprojekt som innebär att man betalar lite mer för en noggrann projektering, energieffektiva och hållbara lösningar med låga kostnader under brukstiden, säger Johan Gustafsson.

Hållbarhet genomsyrar verksamheten

Kvalitets- och miljöarbete har stått högt på Wästbyggs agenda sedan mitten av 1990-talet och under åren har interna rutiner, lathundar och checklistor arbetats fram för att säkerställa hållbart byggande, berättar Johan Gustafsson. Idag arbetar man med hållbarhetsfrågorna utifrån ett flertal förhållningspunkter med stort fokus på åtgärder i produktionen.

– En stor del av en byggnads energianvändning går åt i produktionsprocessen. För att långsiktigt minska miljöbelastningen införskaffades 2012 ett eget vindkraftverk norr om Falkenberg vilket säkerställer en hållbar elproduktion till våra byggarbetsplatser, säger Johan Gustafsson.

Företaget ska också ha hög delaktighet under projektens genomföranden för att säkerställa att man arbetar aktivt med hållbarhetsfrågorna i produktionen. Därtill ska den energi som används i huvudsak komma från förnyelsebara energislag. Vidare ska beställare erbjudas gröna optioner inom miljöklassning och miljömedvetenheten på företaget ska höjas genom att informera om vad de anställda kan göra för en bättre miljö. Wästbygg deltar och leder även miljöseminarier och är medlemmar i SGBC, Sweden Green Building Council, EMC i Varberg och Johan Gustafsson deltar i miljöutskottet inom BI region väst.

Globalt perspektiv

Arbetet med miljöfrågor innebär även att förhålla sig till mer övergripande, globala frågeställningar och utmaningarna för miljön. Klimatförändringarnas effekter blir allt tydligare och under kommande decennier kommer samhällen och ekosystem drabbas av fler extrema väderhändelser, torka och översvämningar. Klimatförändringarna innebär att även i Sverige ökar medeltemperaturen. Vi får fler och kraftigare skyfall.

– Det är sådana konkreta effekter som vi kan se redan idag, menar Johan Gustafsson. EU:s övergripande klimatmål är att hindra den globala uppvärmningen från att öka med mer än två grader jämfört med tiden innan industrialiseringen startade. EU har enats om klimatmål som ska vara uppfyllda fram till 2020.

Dessa klimatmål brukar förkortas 20-20-20 och innebär att växthusgasen ska minskas med minst 20 procent jämfört med 1990 års nivåer, att energiförbrukningen ska sänkas med 20 procent och andelen förnybar energi av all energikonsumtion ska höjas till 20 procent.

– Ur ett globalt perspektiv står vi inför enorma utmaningar. Detta framgår tydligt i IPCC:s färska klimatrapport. Byggbranschen berörs definitivt, säger Johan Gustafsson.
Hållbarhetsaspekten inom byggsektorn finns där men är ojämn och där finns mycket kvar att göra. Vi gör mycket men samtidigt gör vi inte det. Det beror helt enkelt på projekt till projekt, från beställare till beställare och även från företag till företag. På sina håll gör vi med andra ord en hel del men samtidigt skulle vi kunna göra mycket mer om alla engagerade sig fullt ut. Haken är att investeringsviljan till hållbara produkter anses vara en risk och en ”extra kostnad” som man inte vill ta. Man ser inte möjligheterna till framtida besparingar och vilken miljönytta det är.

Något som Johan Gustafsson tror skulle hjälpa är en rejäl skärpning av lagkraven för att minska energianvändningen och därigenom minska koldioxidutsläppen. I Sverige har vi kommit relativt långt med att använda energi från förnyelsebara energislag men vi har mycket kvar att göra när det gäller utnyttjandet av till exempel solceller, anser han.

– Jag tror att betydelsen för hållbart byggande kommer att öka än mer i framtiden. Våra kunder kommer att kräva miljöcertifierade och hållbara produkter i högre utsträckning än idag, säger han.

Positivt men svårt med certifieringar

Idag finns det en rad olika certifieringar, standarder och märkningar inom byggbranschen för att ställa högre krav för mer hållbart byggande, vilket Johan Gustafsson tror är rätt väg att gå, även om det också medför krav på mer samverkan och tydlighet för de olika parterna.

– Utmaningarna för hela byggbranschen är att samverka för att uppnå målen. För detta krävs att man omhändertar projektens miljökrav tidigt och tillsammans med beställaren hittar en samarbetsform där ansvarsfördelningen är tydlig och att man redan i förfrågningsunderlaget och i projekterings- och inköpsskedet har klarlagt vad som ska uppnås och vad som siktas mot när det gäller energianvändning, inneklimat, resurssnåla, återvinningsbara och miljövänliga materialval, ekologi och markanvändning, vattenanvändning, transporter och så vidare. Listan kan göras lång.

Att miljöcertifierat byggande har slagit igenom på sistone är positivt men samtidigt är det generellt svårt att uppfylla de högsta betygen inom de olika miljömärkningssystemen, menar han.

– Det är fortfarande mycket byråkrati och jagande för att uppfylla olika internationella tillverkningsstandarder som våra leverantörer har svårt att bevisa. Vi är inte vana vid att fastställa kraven i förfrågningsunderlagen utan vi är vana vid att arbeta som vi alltid har gjort.

Ska man lyckas med detta fullt ut tror Johan Gustafsson att man behöver involvera en miljöspecialist redan i ritstadiet för att omhänderta projektets förutsättningar att uppfylla angivna miljökrav. Han tycker också att det behöver bli enklare och tydligare krav i manualerna så att blir enkelt och kostnadseffektivt att miljöcertifiera.

– Sedan har vi en annan aspekt och det är att beställarorganisationer och fastighetsbolag ofta fattar styrelsebeslut om miljöcertifierat byggande men missar sedan ibland själva poängen med att omhänderta de här kraven i förfrågningsunderlaget. Det gör det svårt att uppfylla kraven i ett senare skede.

Att åstadkomma miljönytta

Trots de olika utmaningar som arbetet innebär och de stora miljö- och hållbarhetsfrågor byggbranschen måste ta ställning till, är jobbet något är både roligt, utvecklande och lärorikt, säger Johan Gustafsson.

– Att få jobba med miljö och hållbar utveckling och få möjlighet att sprida information och kunskap är väldigt roligt. Med relativt små medel kan man åstadkomma ganska mycket miljönytta. Samtidigt är det väldigt utvecklande och lärorikt att arbeta med vår tids viktigaste fråga. Inom byggbranschen och fastighetsbranschen finns fortfarande mycket att göra och det är det som inspirerar och motiverar.

Fakta: Johan Gustafsson

    • Yrke: Kvalitets- och miljöchef på Wästbygg
    • Ålder: 35 år
    • Familj: Två flickor, 5 och 8 år gamla
    • Bor: Björlanda på Hisingen
    • Utbildning: Affärsutveckling och entreprenörskap inom byggsektorn, Chalmers (2000-2003)
    • Karriär: Arbetsledare, SBS Entreprenad (2003-2004), Wästbygg (2004-), utsättare och arbetsledare de första åren, därefter som platschef, KMA-samordnare, kvalitets- och miljöchef sedan 2011.


Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.