Energieffektivisering

Parlamentet vill fasa ut fossila bränslen i byggnadssektorn

På tisdagen antog parlamentet en plan för att minska energiförbrukningen i och växthusgasutsläppen från byggnader. Parlamentet och rådet hade redan tidigare kommit överens om planen.

Pia Andrea 13 mars, 2024 • 3 minuters läsning

Alla nya byggnader ska vara utsläppsfria senast 2030
Satsningar på att minska energikostnaderna och bekämpa klimatförändringarna
Jordbruksbyggnader och kulturhistoriska byggnader kan få undantag
Byggnader står för 36 procent av EU:s växthusgasutsläpp
Tanken med den föreslagna omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda är att rejält minska växthusgasutsläppen och energiförbrukningen i EU:s byggsektor till 2030 och göra den klimatneutral till 2050. De byggnader som har lägst energiprestanda ska också renoveras, och informationsutbytet om energiprestanda förbättras.

Mål för minskade utsläpp

Alla nya byggnader bör vara utsläppsfria från 2030, men nya byggnader som används eller ägs av offentliga myndigheter ska vara utsläppsfria redan 2028. I sina bedömningar ska EU-länderna ta hänsyn till utsläppen under hela livscykeln för en byggnad – inklusive utsläppen under tillverkningen av byggnadsmaterialet och när materialet sedan ska bortskaffas.

EU-länderna måste minska den genomsnittliga primärenergiförbrukningen för bostadshus med minst 16 procent fram till 2030 och med minst 20–22 procent fram till 2035.

Enligt det nya direktivet måste EU-länderna renovera de byggnader som har lägst prestanda enligt minimikraven för energiprestanda. Bostadshus är undantagna, men av övriga byggnader ska de 16 procent som har lägst energiprestanda renoveras senast 2030. 2033 ska de 26 procent av de byggnader som har lägst prestanda vara renoverade.

Om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart måste EU-länderna gradvis installera solenergianläggningar på offentliga byggnader och andra byggnader som inte används som bostäder, beroende på byggnadernas storlek. Från 2030 gäller detsamma för nybyggda bostadshus.

Värmepannor för fossila bränslen ska fasas ut

EU-länderna ska fasa ut fossila bränslen i uppvärmning och avkylning av sina byggnader. Senast 2040 ska alla värmepannor som drivs med fossila bränslen ha fasats ut. Från och med 2025 blir det förbjudet att subventionera fristående värmepannor för fossila bränslen. Det ska fortsättningsvis vara möjligt att ge ekonomiska incitament för hybridsystem för uppvärmning, till exempel sådana som kombinerar en värmepanna med en solenergianläggning eller värmepump.

Undantag

Jordbruksbyggnader och kulturhistoriska byggnader kan undantas från reglerna, och EU-länderna kan själva välja att undanta kulturmärkta byggnader med arkitektoniskt eller historiskt värde, tillfälliga byggnader samt kyrkor och andra platser för religionsutövning.

Citat

Föredraganden för direktivet om byggnaders energiprestanda Ciarán Cuffe (De gröna/EFA, Irland) sa: "Det här direktivet visar tydligt hur klimatpolitiken kan få verkliga och omedelbara fördelar för de mindre välbeställda i vårt samhälle. Denna lag kommer att bidra till att sänka energiräkningarna och ta itu med de grundläggande orsakerna till energifattigdom, samtidigt som den skapar tusentals högkvalitativa, lokala arbetstillfällen i hela EU. Genom att ta itu med 36 procent av Europas koldioxidutsläpp lägger den till en absolut nödvändig pelare till den europeiska gröna given. Dagens resultat visar att Europaparlamentet fortsätter att stödja en grön giv som levererar rättvisa och ambition, i lika mått".

Nästa steg

Direktivet antogs med 370 röster för, 199 röster emot och 46 nedlagda röster. Det måste nu formellt godkännas av ministerrådet innan det kan träda i kraft.

Bakgrund

Enligt EU-kommissionen står byggnaderna i unionen för 40 procent av vår energikonsumtion och 36 procent av växthusgasutsläppen. Den 15 december 2021 antog EU-kommissionen ett lagförslag om att omarbeta energiprestandadirektivet som en del av det så kallade 55-procentspaketet. EU:s nya klimatlag från juli 2021 gjorde både målen för 2030 och målen för 2050 till bindande EU-lagar.

Konferensen om Europas framtid

Lagstiftningen om byggnaders energiprestanda är direkt anpassad till målen och förslagen från konferensen om Europas framtid, som syftar till att öka EU:s energioberoende och hållbarhet. Detta lagstiftningsinitiativ hör ihop med andra förslag från konferensen, till exempel de om att stärka kommunernas roll i stadsplanering för blå-grön infrastruktur (förslag 2.3), minska beroendet av olje- och gasimport genom energieffektivitetsprojekt (förslag 3.3) och aktivt stödja energieffektivitetsprojekt för att uppnå ett större oberoende när det gäller energiproduktion och energiförsörjning (förslag 18.2).

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.

ANNONS

Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px — Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.