Vi rekommenderar

Omedelbara åtgärder krävs för klimatomställningen

Om vi ska ha en chans att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C krävs omedelbara multisektoriella åtgärder, konstaterar IPCC i den senaste klimatrapporten.

Anneli Hidalgo 7 april, 2022 • 2 minuters läsning

Den 4 april publicerades FN:s klimatpanels (IPCC) nya rapport ”Att begränsa klimatförändringen”. Rapporten beskriver hur vi kan nå högt ställda klimatmål och sammanställer vilka åtgärder som är centrala. En av de största utsläppskällorna globalt utgörs av byggnadssektorn, både genom utsläpp från produktionen av byggmaterial samt själva byggfasen och under byggnaders totala livstid. Under 2019 stod byggnader för 21 procent av de globala växthusgasutsläppen.

– Takten i åtgärder till 2030 är avgörande för att fullt ut fånga byggnaders begränsningspotential, säger Érika Mata, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och IPCC:s huvudförfattare till kapitel 9 som handlar om byggnader.

Det globala byggnadsbeståndet – befintligt och ännu inte byggt – kan närma sig nettonollutsläpp av växthusgaser år 2050 genom effektiv design, konstruktion och användning, konstruktion med material med låga koldioxidutsläpp, genom att begränsa efterfrågan på energi och material, och genom produktion av förnybar energi.

– Politiska åtgärder skulle kunna fånga in den fulla potentialen om krav sätts på alla dessa delar, det vill säga efterfrågan, effektivitet och produktion. Det kan handla om en kombination av byggnadsenergiregler, standard för energieffektivisering och marknadsinstrument. Väl utformade och effektivt implementerade policypaket, inklusive finansiering, som kombinerar begränsnings- och anpassningsåtgärder har en betydande potential för att uppnå globala hållbarhetsmål, bland annat inom folkhälsa, arbetsmarknad och minskad fattigdom, säger Érika Mata.

Samlokalisera jobb och bostäder

Allt fler städer sätter nettomål för nollutsläpp av växthusgaser och det finns nu exempel på nollenergi- eller nollutsläppsbyggnader i nästan alla regioner. Många städer har också makten att vidta klimatåtgärder på grund av deras mandat över regelverk och policyer relaterade till markanvändning. Begränsningsstrategier för att minska växthusgasutsläppen kommer att variera beroende på en stads markanvändning och rumsliga form och dess urbaniseringstillstånd.

I redan etablerade städer handlar det om att förbättra eller modernisera byggnader, stödja gångtrafik, cykling, och kollektivtrafik. I snabbväxande städer kan man undvika framtida utsläpp genom att samlokalisera jobb och bostäder, och genom att gå över till lågutsläppstekniker eller helt undvika fossila bränslen. Nya städer kan planera stadsområden utifrån människors behov av energieffektiv infrastruktur och service. I mer informell bebyggelse finns det möjligheter att utnyttja och möjliggöra informella metoder och institutioner i städer relaterade till bostäder, avfall, energi, vatten, och sanitet för att minska resursanvändningen och mildra klimatförändringarna.

Källa: IVL

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.

ANNONS

Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px — Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.