Marknaden är fortfarande relativt liten, jämfört med villasidan, men den ökar stadigt och därmed också intresset bland fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Det dyker även upp en hel del frågor.

– Frågor som ofta kommer upp i diskussionerna med mindre fastighetsägare och bostadsrättsföreningar rör driftsäkerhet, lönsamheten av investeringen och vilka ingrepp som krävs i fastighet och omgivning (vid borrning) samt hur återställningen kommer att göras, berättar Per Jonasson, ordförande på Svenska Kyl- och Värmepumpsföreningen, SKVP.

Föreningen driver därför ett samarbete med Fastighetsägarna, HSB, Riksbyggen, SABO samt Bostadsrätterna där de tar fram material till stöd för både installatören och kunden. De har bland annat tagit fram ett komplement till ABT06, allmänna bestämmelser vid totalentreprenader som ska vägleda bägge parter kring frågor av typen ovan.

– I det fortsatta arbetet kommer även checklistor, kontraktsmall, gränsdragningslistor och mallar för utvärdering av leveransprestanda arbetas fram, fortsätter Per.

Större kunder vågar ta steget

Förra året installerades det cirka 2750 värmepumpsanläggningar i Sverige. Det är en ökning med drygt fem procent jämfört med 2014.

– När det gäller installerad effekt var ökningen 10 procent, och vi sprängde 100 MW-vallen för första gången, berättar Per. Att installerad effekt ökar mer än antalet installationer visar på att större kunder nu vågar ta steget från framförallt fjärrvärmen till värmepumplösningar.

För att illustrera vilka energivinster en värmepumpsanläggning kan ge ger Per ett exempel.

– En bergvärmepump för en fastighet har normalt en årsverkningsgrad på ungefär 4,5. Det vill säga för 1 kWh tillsatt el får man ut 4,5 kWh värme. Det gör värmepumplösningen till ett mycket konkurrenskraftigt alternativ till både fjärrvärme och bioanläggning. Eftersom tekniken är beprövad sedan många år behöver kunden inte heller känna sig orolig för funktion och livslängd. Det finns idag 10 000-tals installationer gjorda över hela landet.

Teknikutveckling och mer komplexa system

Idag finns det även väl utvecklade styr- och reglerlösningar för fastighetsvärmepumpar för att ge en så optimal och energieffektiv användning som möjligt. Man kan till exempel styra förbrukningen till olika tider på dygnet, under året och efter behov. Hänger branschen med?

– Definitivt. Värme(pump)anläggningen är ofta hjärtat i en fastighet där både värme och tappvatten produceras, två av de absolut viktigaste ”komfortfaktorerna” i ett boende. Därför har både tillverkare och installatörer generellt en mycket god kunskap kring fastighetsautomation. Bland de bästa inom installationsbranschen vill jag påstå, säger Per.

– Framtidens värmeförsörjningslösningar kommer också bli mer komplexa och energieffektiva där kombinationer av energiproducenter samarbetar. Till exempel värmepump i kombination med solceller och/eller solfångare, energilagring i borrhålslager m.m.

Fastigheter med en stor varmvattenförbrukning sommartid, som till exempel badhus och turistanläggningar, passar allra bäst för kombinationen sol och värmepump. Under sommaren, när solfångaren tar upp mer energi än behovet, kan den användas för att återladda en bergvärmeanläggnings borrhål. Det höjer årsverkningsgraden och besparingen ökar.

Fråga om anbud och referenser

Per råder de som ska installera en värmepumpsanläggning att börja med att ta fram så mycket bakgrundsinformation som möjligt vad det gäller energi- och tappvattenförbrukning, temperaturnivåer, elservisens storlek, markförhållande etc.

– Fråga också alltid installatörer om anbud och be dem lämna referenser på tidigare jobb.
Det är viktigt att välja en entreprenör som tar ett helhetsansvar och som har en bred kompetens.

Är man en bostadsrättsförening bör man se till att hålla hyresgästerna kontinuerligt informerade om vad som sker. Be också gärna installatören delta i möten så han får förklara hur en fastighetsvärmepump fungerar och vad det är som kommer ske under installationen. Det kan också vara en bra idé att boka in studiebesök hos en bostadsrättsförening som bytt till värmepump.

Den nya f-gasförordningen

Under Nordbygg arrangerade SKVP en Myndighetsdag , där många frågor naturligtvis att handlade om den nya f-gasförordningen. F-gas står för konstgjord gas som bland annat innehåller fluor. I värmepumpande tekniker används ett köldmedium och idag är flera av dessa sk f-gaser. När dessa släpps eller läcker ut bidrar de till växthuseffekten på liknande sätt som koldioxid gör, med den skillnaden att vissa av f-gaserna är betydligt starkare växthusgaser än koldioxid. Målet med den nya förordningen är att få till en snabb minskning av förbrukningen av f-gaser på marknaden med 79 procent till och med 2030.

Den 1 januari förra året trädde den nya f-gasförordningen EU/517/2014 i kraft och ersätter den gamla EG/842/2006. Tillsvidare har man haft en ”gammal” förordning SFS 2007:846 som fortsatt gälla men bara när den inte står i strid med den nya europeiska förordningen. De delar i den svenska förordningen som pekar på den ”gamla” europeiska kommer nu att peka på den nya istället. En ny svensk förordning beräknas snart vara klar. Fram till dess är regelverket för att producera, sälja, installera och använda fluorerande köldmedier relativt svåröverskådligt.

– Den nya europeiska f-gasförordningen kommer att få mycket stor påverkan på vår bransch, större än vad många inser och förstår. Det gäller alla som kommer i kontakt med den värmepumpande tekniken, allt från restaurangägare och barnstugor via kontor och butiker till större tillverkande industrier, menar Per. Men även myndigheter såsom kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor samt våra egna medlemsföretag kommer påverkas. Myndighetsdagen är tänkt att vara ett forum där framförallt personer från kommuner, myndigheter som Naturvårdsverk samt installatörer blir informerade och får diskutera framförallt de nya regler som gäller kring läcksökning och årlig kontroll.

Olika typer av värmepumpar

Den vanligaste typen av värmepump för större fastigheter är idag bergvärme, eftersom den tar en liten yta i anspråk och ger en jämn temperatur hela året. Bostadsrättsföreningen Agnesberg, byggd 1965, valde t ex detta alternativ 2006. Föreningen består av flerbostadshus om tre våningar med totalt 163 lägenheter. Systemet har 32 stycken borrhål à 180 meter kopplade till fyra brunnar. Den ursprungliga energianvändningen med olja 200 m3/år var ca 2000 MWh per år, och idag landar de på ca 650 MWh per år.

Vid val av bergvärme, tänk på att söka tillstånd för borrning hos Miljöförvaltningen i kommunen. En tydlig borrplan underlättar vid ansökan. Borrhål har normalt en livslängd på 50-100 år och genom att vinkla borrhålen från varandra kan man öka avståendet under marken, och därmed utnyttja markytan bättre. Hur många hål som behövs beror helt på behovet av värme. Ett borrhål är ofta 150-250 meter men kan vara upp till 300 meter djupt.
För fastigheter med mekanisk frånluft utan värmeåtervinning kan kombinationen frånluftvärme och bergvärme vara ett bra alternativ. Genom att man tar tillvara på energin i frånluften kan man minska antalet borrhål. Man låter frånluften passera ett luftbatteri där energi överförs till värmepumpens lågtemperatursida.

För en fastighet med både värme- och kylbehov är det mest optimala bergvärme tillsammans med naturkyla, det vill säga naturlig kyla från berget. Det är det mest ekonomiska och miljövänliga sättet att producera komfortkyla på.
Så kallad ytjordvärme tar tillvara på den solenergi som finns lagrad i marken genom en nergrävd kollektorslinga på 80-100 cm djup. Det cirkulerar en vätska i slingan på samma sätt som i en bergvärmepump, men den stora skillnaden är att här att man behöver tillgång till markyta.

Ett alternativ om fastigheten ligger nära en sjö eller vid havet är sjövärmepump. Genom tyngder sänker man ner en kollektorslinga till botten och tillvaratar solenergin som finns lagrad i vattnet. Har man god tillgång på grundvatten kan man också använda sig av en grundvattenvärmepump. Grundvattnet pumpas upp från ett borrhål, det cirkuleras och avger energi till pumpens lågtemperatursida och pumpas sedan ut långt från fastigheten där den kan infiltreras via ett borrhål eller ett dike.

Har man inte möjlighet att utnyttja energi från berg, jord eller vatten är uteluftvärmepump ofta ett alternativ. Effekten man får ut sjunker dock med sjunkande utetemperatur och man behöver komplettera den med någon form av tillsatsvärme.

Vid nybyggnation av flerbostadshus i tätorter är kombinationen frånluftvärme och fjärrvärme vanlig. Ofta utnyttjas värmen i frånluften till att göra tappvatten i första hand. Med rätt klimatskal når man med denna lösning en förbrukning på under 75 kWh/m2 per år, vilket gör att man klarar de nya EU kraven, menar SKVP.