Energieffektivisering

Nya steg framåt för EU:s direktiv om förnybar energi

Den 9 oktober 2023 meddelades att Europeiska rådet hade antagit ett nytt direktiv om förnybar energi för att öka andelen förnybar energi i EU:s totala energiförbrukning.

Pia Andrea 9 november, 2023 • 4 minuters läsning

Bakgrunden till direktivet är det så kallade 55 %-paketet, som uppställer en målsättning att minska EU:s nettoutsläpp av växthusgaser med minst 55 procent senast 2030. Det nya direktivet ska hantera energiaspekterna av EU:s klimatomställning. Direktivet ändrar nuvarande direktiv (EU) 2018/2001 samt genomför mindre ändringar av förordning (EU) 2018/1999 och direktiv 98/70/EG.

Höjt mål för förnybar energi

I det nuvarande direktivet om förnybar energi finns ett gemensamt unionsmål enligt vilket minst 32 procent av EU:s totala energianvändning ska utgöras av förnybar energi senast 2030. Detta mål höjs nu genom det nya direktivet till 42,5 procent. Ett vägledande tillägg till målet på 2,5 procent föreskrivs också vilket innebär att medlemsstaterna ska sträva efter att nå 45 procent förnybar energi senast 2030, vilket är i enlighet med initiativet RepowerEU.

Detta är ett gemensamt mål för hela EU, som varje medlemsland ska bidra till. Dessutom sätter det nya direktivet upp sektorspecifika delmål inom transport- och industrisektorn samt för byggnader, fjärrvärme och fjärrkyla. Alla medlemsstater ska bidra till dessa delmål, som syftar till att påskynda integreringen av förnybar energi i sektorer där integreringen tidigare har gått långsamt.

Fokus på särskilt väl lämpade områden

Det nya direktivet ställer också krav på medlemsländerna att utse accelerationsområden för förnybar energi. Här ska områden som är särskilt lämpade för utbyggnad av projekt för förnybar energi pekas ut. I dessa områden ska särskilda regler för en förenklad och snabbare tillståndsprocess för nya och befintliga kraftverk för produktion av förnybar energi gälla. Tillståndsförfarandet för att bygga nya eller anpassa befintliga kraftverk för produktion av förnybar energi inom dessa områden får inte pågå längre än tolv (12) månader, så länge det inte rör sig om havsbaserad förnybar energi där gränsen är två (2) år. Motsvarande gräns för projekt utanför dessa områden är två (2) år, vilket är samma som föreskrivs i det nuvarande direktivet om förnybar energi. För havsbaserad förnybar energi utanför accelerationsområdena gäller en tidsgräns på tre (3) år.

Ekologi tas i beaktning

Utbygganden av förnybar energi ska dessutom antas vara av ”ett allt överskuggande allmänintresse” och av vikt för människors hälsa och säkerhet vid avvägningen av olika rättsliga intressen i enskilda fall vid planering, uppförande och drift av verk för förnybar energi, anslutning av sådana verk till nätet, det tillhörande nätet i sig och lagringstillgångar i samband med tillståndsförandet. Detta gäller dock bara i samband med tillämpningen av artiklarna 6.4 och 16.1 c i direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, artikel 4.7 i direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område och artikel 9.1 a i direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar. Detta är regler som föreskriver när dispens/undantag får meddelas för projekt som har en negativ inverkan på Natura 2000, uppnåendet av god grundvattensstatus, god ekologisk status (eller god ekologisk potential) hos en yt- eller grundvattenförekomst samt upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för livsmiljöer och för populationer av arter av vilda djur och växter. Syftet med detta är att det ska bli lättare att få dispens/undantag från den nyss nämnda lagstiftningen som bestämmelsen om ”allt överskuggande allmänintresse” tillämpas på. Trots införandet av denna bestämmelse kommer dock trösklarna för att få dispens/undantag vara fortsatt höga.

Det ställs även högre krav på hållbarhetskriterier för användning av biomassa för energiändamål. Dessa kriterier ska också tillämpas på mindre anläggningar som idag inte täcks av reglerna. Syftet med de högre kraven är att förebygga icke hållbar energiproduktion.

Ovan har några av de viktigaste ändringarna som följer av direktivet redogjorts för. Direktivet är dock omfattande och innehåller en rad andra ändringar av nu gällande direktiv och förordningar. Direktivet offentliggjordes den 18 oktober 2023 i EU:s officiella tidning och träder i kraft 20 dagar från detta datum, men blir rättsligt bindande för medlemsstaterna först 18 månader efter ikraftträdandet. Det nya direktivet kommer förhoppningsvis innebära ett positivt bidrag till uppnåendet av EU:s mål om att minska sina nettoutsläpp med minst 55 procent senast 2030.

Nästa steg

Direktivet är ytterligare en i raden av tydliga signaler från EU:s sida om vikten av utbyggnaden av förnybar energi. Förhoppningsvis kommer vi framöver se fler initiativ för att minska den administrativa bördan och tidsåtgången inom tillståndsförfaranden för de företag som arbetar med anläggandet av land- och havsbaserad vindkraft, solceller, nätanslutningar med mera.

Vi på Foyen kommer följa den svenska implementeringen av det nya direktivet med stort intresse. Förra gången; när artikel 16 i nuvarande förnybarhetsdirektivet 2018/2001 implementerades blev resultatet en besvikelse.

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.

ANNONS

Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px — Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.