Energieffektivisering

Nya satsning fördubblar återvunnen restvärme för Avestaborna

I över 25 år har Outokumpu i Avesta levererat restvärme från sin stålproduktion till det lokala fjärrvärmenätet i samarbete med energikoncernen Adven. Nu tas nästa stora steg då mängden återvunnen restvärme förväntas fördubblas från 40 till dryga 80 GWh per år. Det motsvarar energibehovet för omkring 4 000 villor och täcker en tredjedel av Avestas samlade värmebehov.

Pia Andrea 21 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Tillsammans investerar parterna cirka 50 miljoner kronor i teknik som tar tillvara värme från glödgningsugnarna i kallvalsverket, värme som tidigare kyldes bort och gick förlorad.

- I praktiken minskar vi vår bränsleanvändning. Den nya restvärmen gör att vi kan minska eldningen av avfall och biobränslen för att hålla igång värmen. Det här är en resurs som redan finns och som nu gör verklig nytta istället för att kylas bort, säger Henrik Johansson Casimiro, SVP Sverige och Nederländerna på Adven.

Rejäl minskning av koldioxidutsläpp

- Tidigare var vi tvungna att kyla bort värmen från vår process. I framtiden kan vi istället använda den för att värma hela Avesta mer hållbart då vi kan leverera större överskott ut på fjärrvärmenätet. Det är ett tydligt exempel på hur industrin kan bidra till klimatomställningen, säger Rickard Eriksson, platschef på Outokumpu i Avesta.

Tack vare den utökade restvärmen kan drifttiden på fastbränslepannorna vid Avestas fjärrvärmeverk minskas, särskilt under sommarhalvåret när värmebehovet är som lägst. Det ger en beräknad minskning av koldioxidutsläppen med cirka 10 000 ton per år. Det ökar flexibiliteten i energisystemet, minskar belastningen på pannorna och optimerar användningen av tillgänglig energi.

Överskottsvärmen lagras i Avestas bergvärmeackumulator på 750 MWh som fungerar som ett slags värmebatteri. När produktionen överstiger efterfrågan kan värmen lagras och sedan matas ut när behovet stiger.

Viktigt att ta vara på överskottsenergi

-Tack vare ackumulatorn kan vi fortsätta ta tillvara restvärme även när fjärrvärmenätet tillfälligt inte kan ta emot mer. Det gör systemet smartare och mer resilient, förklarar Henrik Johansson Casimiro.

Den nya restvärmelösningen planeras tas i drift under våren 2026. När den väl är igång, blir Outokumpu en än mer central del av Avesta kommuns energiomställning där restvärme ersätter tillförda bränslen.

- Att nära samarbeta med industrin är ett huvudfokus för Adven, och det är viktigt för oss att ta vara på den överskottsenergi som finns inom industrin. Att dessutom kunna göra det i Avesta är extra glädjande då det ytterligare stärker vår position som satsande på återvunnen och förnybar energi, säger Henrik Johansson Casimiro.

Hög andel återvunnet

- Vi använder en hög andel återvunnet material i vår tillverkning, skrot. Vi jobbar kontinuerligt med energieffektiviseringsåtgärder och att hitta möjligheter för att använda vår överskottsvärme. Fjärrvärme är ett bra sätt att främja cirkulära kretslopp i samhället och minska förbrukningen av ändliga resurser. Något som vi alla tjänar på. Fjärrvärmen är en viktig del av den cirkulära ekonomin och som vi på Outokumpu gärna vill bidra till, tillägger Rickard Eriksson.

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.

ANNONS

Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px — Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.