Ny prognos för när klimatmålet kan nås
I juni publicerade Naturvårdsverket statistik som visar att utsläppen av växthusgaser i Sverige preliminärt ökade med 7 procent under 2024 jämfört med 2023. Det här påverkar också Karlstads kommuns prognoser och förutsättningar i arbetet framåt mot att nå vårt klimatmål om att vara en klimatneutral kommun 2030.
Sänkningen av reduktionsplikten under 2024, det vill säga mängden förnybart drivmedel som behöver blandas in både för bensin och diesel, har haft en stor påverkan på hela Sveriges utsläpp. Naturvårdsverket lyfter i sitt pressmeddelande att ökningen av utsläpp främst berodde på trafiken på vägarna och det här är statistik som även påverkar Karlstads klimatmål.
– Tidigare visade den rent statistiska trenden på att vi skulle nå klimatneutralitet för utsläpp inom kommunens gränser år 2032. De senaste två årens utveckling gör att den prognosen inte håller utan i stället pekar mot flera år senare. Men framtiden är ännu inte skriven. Väger man in att vi till exempel förväntar oss att elektrifieringen av fordon kickar in ordentligt i slutet av årtiondet, om styrningen skärps igen och om vi lokalt genomför kraftfulla åtgärder, ja, då ser situationen ljusare ut, förklarar Henric Barkman, miljöstrateg på miljöförvaltningen.
Ett klimatmål i två delar
Karlstads kommun har också målet om att internt vara fossilfria till år 2026 och där är vi på god väg. Men för att kunna uppnå målet om att vara en klimatneutral kommun till 2030, eller så nära 2030 som möjligt, krävs mycket arbete av alla.
– Det här är ett tillsammansarbete och läget är kritiskt. Det är viktigt att understryka att både Karlstadsbornas och kommunens beslut och åtgärder har betydelse. Vi kan påverka prognosen om vi lägger i en extra växel, Cecilia Boman Lindström (MP), ordförande, miljönämnden, Karlstads kommun.
Exempel på kommunens arbete
Utsläppen av växthusgaser som sker inom Karlstads kommuns geografiska gränser har minskat med 65% mellan år 1990 och 2023, vilket är ett resultat av såväl internationella, nationella som lokala satsningar. Karlstads kommun gjorde tidiga satsningar inom särskilt energiområdet, vilket har följts upp av insatser inom till exempel transporter och cirkulär ekonomi.
Energieffektivisering i fastigheter: Sedan 2009 har utsläppen från kommunens egna byggnader halverats genom fossilfri omställning, beteendeförändringar och investeringar i solenergi.
Fossiloberoende fordonsflotta: 90 % av kommunens egna fordon är fossiloberoende, med målet att nå 100 % till 2026.
Fjärrvärme och förnybar el: Karlstads Energi har varit pionjärer inom fjärrvärme och levererar förnybar el motsvarande hela kundens elanvändning i samtliga elavtal. Nya satsningar på energilagring stärker energisystemets flexibilitet.
Vätgas och laddinfrastruktur: Kommunen är aktiv i utvecklingen av framtidens energilösningar för transportsektorn. Till exempel satsningen på en vätgashubb i Karlstad där Naturvårdsverket beviljat stöd med 160 mnkr genom Klimatklivet.
Trafikplanering och stadsutveckling: Genom planering och investeringar i kollektivtrafik, gång, cykel och laddinfrastruktur påverkas transportmönster och utsläpp. De senaste åren har vi byggt nya cykelvägar i bland annat Vålberg, Skåre och Alster, samt att just nu byggs stråket mellan Rud och Välsviken ut. Kommande år bygger vi exempelvis cykelbana på Norra allén på Norrstrand och gör fortsatt satsning på karlstadsstråket för att fler ska få tillgång till en snabb och pålitlig kollektivtrafik.
Klimatsmart mat: Sedan 2015 har kommunens skolor och förskolor halverat matsvinnet.
Cirkulär handel: Karlstads kommun är en av de bästa på cirkulär handel med till exempel nästan dubbelt så många secondhand-verksamheter per invånare som Göteborg. Inom kommunen finns flera unika koncept såsom Rundgång och Garderoberts Kilo Shop. Sola Byggåterbruk är ytterligare ett framgångsrikt exempel.
