Ny miljöprövning kan bli ett lyft – om rätt förutsättningar ges
Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI) välkomnar Miljötillståndsutredningens förslag om en samlad och effektivare miljöprövning. Men för att reformen ska få den avsedda effekten krävs rätt förutsättningar – både för samhällets stora miljöprövningsärenden och för de många mindre prövningar som samhället är beroende av. Dessutom räcker det inte att förbättra processerna. SBMI ser fram emot nästa steg i den pågående utredningens arbete: tydligare vägledning och väl avvägda materiella regler.
Dagens tillståndsprocess enligt miljöbalken är komplex och upplevs av många som oförutsägbar, vilket skapar hinder för samhällsutvecklingen och industrins klimatomställning. Miljötillståndsutredningens förslag innebär en omfattande reform med omorganisation och EU-anpassning.
SBMI är positiva till flera av de föreslagna reformerna, inte minst inrättandet av en nationell miljöprövningsmyndighet, införandet av den nya prövningsnivån granskningsplikt samt förtydligade regler om vad ett prövningsunderlag ska innehålla. Men för att reformen ska få avsedd effekt krävs rätt tillämpning och tillräckliga resurser.
– Prövning av bergtäkter utgör ca 40 procent av Sveriges miljöprövningar i mark- och miljödomstol. Bergmaterial är en förutsättning för vägar, bostäder och samhällsbyggande. Prövningssystemet måste fungera också för de verksamheter som är många, nödvändiga, och ofta mindre i omfattning, säger Mårten Sohlman, vd för SBMI.
En samlad myndighet kan stärka rättssäkerheten
SBMI välkomnar förslaget att samla miljöprövningen hos en nationell myndighet. Det kan minska regionala skillnader, ge enhetligare bedömningar och stärka förtroendet för tillståndssystemet. Men genomförandet är avgörande – särskilt då många kommunala ärenden nu föreslås överföras till den nya myndigheten.
– Effektivitet kräver mer än en ny organisation. Det kräver rätt kompetens, tillräckliga resurser och branschspecifik kunskap inom myndigheten. Annars riskerar handläggningstiderna istället att förlängas, säger Mårten Sohlman.
Granskningsplikten har potential – om den tillämpas rätt
Förslaget om införande av den nya prövningsnivån granskningsplikt är ett viktigt steg mot en mer ändamålsenlig prövning, men dess effekt avgörs av hur den kommer att tillämpas. Praxis för vad som utgör "betydande miljöpåverkan" måste vara tydlig och rimlig, och vägledningen bör tas fram i samarbete med berörda branscher.
– Om osäkerheten är stor riskerar sökande att ändå välja full tillståndsprövning. Då förlorar reformen sin förenklande funktion, säger Mårten Sohlman.
Flera förbättringar, men också några risker att hantera
SBMI lyfter några detaljer i sitt remissvar:
Förtydligade utredningskrav kan ge ökad tydlighet och förutsebarhet.
Samrådet bör komma tidigt i processen och ha en verklig avgränsande funktion, inte ske i slutskedet.
Generella föreskrifter kan ersätta vissa villkor i tillstånd och bidra till effektivitet, men de måste utformas i dialog med branschen för att inte bli hämmande.
Det allmänna villkoret i tillstånd bör finnas kvar. Att begränsa rättskraften till uttryckligen reglerade frågor ökar risken för detaljstyrning och byråkrati.
Digitalisering och tidsramar är viktiga, men förutsätter tillgång till rätt kompetens och systemstöd för att ge effektivitetsvinster.
Utredningens förslag om "frivilliga samråd" får inte skapa informella krav utanför den formella processen, det riskerar att minska rättssäkerheten.
Effektiv prövning kräver rätt innehåll, inte bara rätt process
Utredningens förslag fokuserar på process – hur prövningen ska gå till. Men SBMI understryker att innehållet är minst lika viktigt.
– För att miljöprövningen ska vara snabb, rättssäker och hanterbar krävs tydliga vägledningar, rimliga krav och ett väl avvägt materiellt regelverk. Vi ser fram emot den del av Miljötillståndsutredningen som ännu pågår, och som fokuserar på just det materiella innehållet i miljöprövningen, säger Mårten Sohlman.
Utredningens reformförslag har potential, men effekten avgörs i genomförandet
– Den här reformen kan innebära en betydande effektivisering, en EU-anpassning och en mer rättssäker prövning. Men utfallet avgörs i genomförandet, hur reglerna tillämpas, hur tydlig vägledningen blir, och om den nya myndigheten klarar den ökade volymen av prövningar. Fungerar inte miljöprövningen effektivt för samhällets volymprövningar, som täkttillstånd för bergmaterial, kommer den inte bidra till en effektivare miljöprövning i stort, avslutar Mårten Sohlman.
