Kvarteret Bjurbäcken är ett exempel på hur lärdomar från tidigare byggprojekt kan omsättas i praktiken och skapa ännu bättre resultat.

– Genom att Stockholmshusen byggs seriellt och utifrån ett och samma gestaltningsprogram så kan vi även fokusera på andra delar, till exempel på att förfina och förbättra utemiljön. Det ger oss chansen att våga testa nya lösningar som gör våra bostadsområden bättre rustade för klimatrelaterade utmaningar som skyfall och torka, säger Maria-Elsa Salvo (S), ordförande för Stockholmshem.

En gård där dagvatten blir en resurs

I sitt första projekt i Stockholm applicerade företaget biokolssubstrat i växtbäddar och svackdiken för första gången. Resultatet blev mycket effektivt mot översvämningar, men det ledde också till en ny utmaning: Biokolssubstratet lät vattnet passera igenom för fort, vilket gjorde att jorden blev torr och krävde mer bevattning.

– Vi funderade på hur en gård både kan hantera skyfall och klara torka och testar nu ett blå-grön-grått dagvattensystem. Det är en lösning som normalt används i parker och på gator, men som nu testas på kvartersmark för första gången, säger berättar projektchef Mikaela Ericsson.

I systemet hanteras dagvatten på både vegetationsytor och hårdgjorda ytor. I tät stadsbebyggelse, där markytan är begränsad, är det särskilt viktigt att samordna flera funktioner på samma område. Många växtbäddar har också magasin eller Savaq-system som gör att dagvattnet kan lagras.

– Vattnet blir en resurs som växterna kan utnyttja under torra perioder upp till två månader, säger Mikaela Ericsson.

Förbättrade växtbäddar och klimatanpassade växter

Växtbäddarna har utvecklats med biokol-substratblandningar med tegelkross och pimpsten, nya och ännu bättre material jämfört med de som användes i bolagets första pilotprojekt.

– Biokol är en game-changer – det förbättrar växternas tillväxt, renar dagvatten och binder kol samtidigt som det skapar en bättre livsmiljö för både människor och djur, säger Anne Heino, teknisk specialist utemiljö hos Stockholmshem.

Valet av växter får en särskild betydelse för att hantera klimatförändringar som innebär både torka och översvämningar. Många av dessa växter har barrot, vilket i sin tur bidrar till att minska klimatpåverkan.

Dessutom ingår flera nyplanterade träd i ett samarbete med Linnéuniversitetet, där syftet är att ta fram träd som är mer motståndskraftiga mot framtida klimatförhållanden. Utemiljön är även designad för att främja biologisk mångfald, med olika typer av biotoper och livsmiljöer för insekter och andra arter.

Erfarenheterna delas inom branschen

Bjurbäcken är en del av Stockholmshems långsiktiga arbete med hållbarhet och erbjuder bolaget en chans att pröva, lära och sprida sin kunskap.

– Genom att samarbeta med forskare, projektörer och andra bostadsbolag hoppas vi att de lösningar som prövas här ska kunna spridas vidare och inspirera fler. Vi vet att klimatutmaningarna kommer att öka. Därför är det viktigt att vi testar nya sätt att bygga och förvalta våra gårdar. På så sätt kan vi bli bättre förberedda – och samtidigt driva utvecklingen framåt, säger Anne Heino.

Hållbara lösningar i Bjurbäcken

Dagvattenhantering
Först ut med BGG-system på kvartersmark för dagvattenhantering.
Projektet är därför en fallstudie i forskningsprojekten SODA – Samverkan om dagvattenhantering på kvartersmark, och MUKLIS – Multifunktionell klimatanpassning i samverkan.
Svackdike mot banvall, torrdamm på gården och regnbäddar hanterar dagvatten vid kraftiga regn.
Växtbäddar med bevattningszon/magasin eller Savaq-system tar tillvara på dagvatten och minskar behov av bevattning med färskvatten, vilket sparar både vatten och kostnader.

Biologisk mångfald

med biokolssubstrat skapar fin boendemiljö, bra miljö för ekosystem i marken, effektiv dagvattenhantering, renar dagvatten från föroreningar och verkar som kolsänka (om EBC-certifierat). Stockholmshem har fått bidrag från Naturvårdsverket för rening av mikroplaster i dagvatten.
Biokolsubstraten har utvecklats med tegelkross och pimpsten, exempel på nya material jämfört med de som användes i bolagets första pilotprojekt. Dessa material ger bättre vattenhållande förmåga samtidigt som det ger plats för syre och näring som gynnar både markliv och rötter.
Endast EBC-certifierat biokol används.
Biotoptak på komplementbyggnader.
Faunadepåer av bland annat återvunna stammar från ett av Stockholmshems andra nyproduktionsprojekt gynnar biologisk mångfald.
Olika biotoper och livsmiljöer för insekter och andra arter: blommande ängsytor, sand- och stenmiljöer och faunadepåer av återbrukade stockar och stenar.
Ett antal klimatanpassade träd har planterats. De ingår i ett forskningsprojekt med Linnéuniversitetet och Stångby plantskola med syfte att få fram träd som snabbare anpassar sig till nya förhållanden samt bidrar till biologisk mångfald.
Barrotade växter som minskar transporter, emballage, behovet av torv och klimatavtryck.
Gården har en miljö för naturlek och umgänge.
Liten del av en ekbacke och en äldre ek är sparad på gården.
Habitatträd på gården, döpt till Barnens träd då det är utsmyckat med fågelholkar som barn i husen målat. Det finns fler holkar på gården för de fåglar som inte vill bo för tätt.

Hållbart boende

Husens stommar är i trä istället för betong, byggda i moduler och producerade i fabrik för att sedan transporterats färdiga för montering.
Solceller på taken genererar förnybar el som används för drift av bland annat ventilation, fläktar och hissar i husen.
Mobilitetstjänster med drygt 300 cykelparkeringsplatser, bilpool, cykelfixar-rum med tillgång till servicebänk, pump och en avspolningsplats samt leveransboxar.

Om Stockholmshusen

Stockholmshusen är en satsning för att snabbt och kostnadseffektivt bygga tusentals nya hyresrätter i Stockholm till en rimlig hyra. Det är ett samarbetsprojekt mellan de allmännyttiga bostadsbolagen (Stockholmshem, Familjebostäder och Svenska Bostäder), privata entreprenörer och stadens tekniska förvaltningar. Produktionskostnader pressas genom gemensamma upphandlingar, seriellt byggande med stor volym och kortare handläggningstider.