Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Nästan 100 år gammalt hus erbjuder lärdomar om lättbetong

1923 uppfann Axel Eriksson ett nytt byggmaterial med hjälp av ingredienserna kalk, metallpulver och kisel. Detta ledde till födelsen av Ytong lättbetong och därefter dröjde det inte länge tills lättbetongblock blev synonymt med ett hållbart och modernt sätt att bygga på.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 19 juni, 2024 • 2 minuters läsning
Xella

Nästan 100 år senare kan man se de hållbara fördelarna med materialet, då ett litet hus i Örebroregionen fortfarande står i all sin skönhet – trots sin höga ålder.

Under 1920-talet fick Sverige en dramatisk energibrist på grund av första världskriget. Regeringen undersökte en rad olika alternativ för att lösa problemet, som bland annat inkluderade att införa strängare regler för isolering av nya byggnader. De nya reglerna fick arkitekter och kemister att leta efter ett material som var lätt att arbeta med, samt starkt och isolerande, men som inte brann eller ruttnade som trä.

Innovativt byggmaterial fick se ljuset

År 1923 uppfyllde arkitekten Axel Eriksson mångas dröm genom att uppfinna ett nytt byggmaterial: lättbetong. Genom att härda en blandning av kalk, metallpulver och ett material innehållande kisel, en restprodukt från förkolningen av oljeskiffer, under hårt tryck kunde han skapa ett helt nytt och innovativt byggmaterial – som påvisar sina fördelar än idag.

- Lättbetong påskyndade det akut behövda bostadsbyggandet efter andra världskriget och förenklar än idag byggandet för arkitekter och hantverkare. Det finns ett hus i Örebroregionen som bevisar materialets beständighet och hållbara förmåga, då det fortfarande står kvar – trots att det är nästan 100 år gammalt, berättar Fredrik Johansson, CEO Scandinavia på Xella.

Håller måttet

Huset i närheten av Örebro designades 1930 av Göteborgsarkitekten Ture Svanberg. Under årtiondena har det monolitiska huset, som byggdes av Ytong lättbetong, stått emot heta somrar och kalla vintrar utan några större problem. Det har dessutom varit anslutet till stadens fjärrvärmenät i nästan 50 år.

- Energikostnaderna har hållit sig på en förväntad och acceptabel nivå jämfört med liknande hus med annan väggkonstruktion. Det har aldrig behövt renoveras på grund av brand- eller fuktproblem. Den yttre och inre putsen är original och har inte krävt någon restaurering, dessutom har blocken stått tidens test utan att visa några tecken på krympning eller sprickbildning över åren, förklarar Fredrik Johansson.

Lättbetongens hållbarhet är ett resultat av dess stabila mineralstruktur. En nyckelkomponent är tobermorit, som också finns i naturen och strukturellt är en kedje- och bandsilikat. Studier har visat att Ytong lättbetongs egenskaper inte har förändrats över en mycket lång period.

Stor potential för hållbart byggande

- Vid en kommunal kulturinventering av Örebroregionen 2008 utsågs det då nästan 80 år gamla huset till att ha kulturhistoriskt värde. Det nationalromantiska stilhuset ansågs ha stora estetiska och miljömässiga kvaliteter, vilket innebär att underhåll bör utföras så att byggnadens karaktär inte fördärvas. Nu, nästan 20 år senare, står huset kvar och ser fortfarande likadant ut – och presterar minst lika bra, säger Fredrik Johansson och avslutar:

- Det svenska huset fungerar som ett bevis på lättbetongens potential för hållbart byggande.


Dela artikeln

Renoverad kontorsfastighet certifierad enligt BREEAM In-Use Very Good

Folksam Fastigheters kontorsfastighet Publique på Hornsgatan i Stockholm är nu fullt uthyrd efter en omfattande renovering. De två sista avtalen omfattar tillsammans cirka 1 600 kvadratmeter. Fastigheten från 1920-talet har moderniserats med bevarad historisk arkitektur och är certifierad enligt BREEAM In-Use Very Good.

Mikael Häggblad 17 november, 2026 • 2 minuters läsning
Kontorsfastigheten Publique vid Mariatorget i Stockholm - Bild JLL
Kontorsfastigheten Publique vid Mariatorget i Stockholm. JLL

Dela artikeln

Byggföretagen i Västerbotten ser ljusare på marknaden

Konjunkturläget för byggföretagen i Västerbotten förbättras från svagare än normalt till starkare än normalt. Samtidigt stiger förväntningarna på både byggvolymer och sysselsättning. Det visar Norrlandsfondens senaste konjunkturbarometer, även om orderstockarna fortfarande ligger något under normala nivåer.

Mikael Häggblad 17 november, 2026 • 2 minuters läsning
Konfidensindikator Västerbotten - Foto Norrlandsfonden
Norrlandsfondens konjunkturindikatorer visar ett förbättrat stämningsläge inom byggsektorn i Västerbotten.  Norrlandsfonden

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.