Namo Marouf arbetar med människan i fokus
Att kunna förändra och förbättra livsvillkoren för fler grupper i samhället är drivkraften för Namo Marouf, stadsplanerare med inriktning social hållbarhet.
De senaste åren har Namo Marouf arbetat med olika roller inom samhällsbyggnadsbranschen, bland annat på Stockholms stad som stadsplanerare. I fjol rekryterades hon till teknik-, design- och konsultbolaget Ramboll. Här arbetar hon med allt ifrån processledning av medborgarsamverkan till jämställdhetsanalyser, barnkonsekvensanalyser och moderering av paneler till samordning av utredningar för detaljplaner.
– Det som är extra roligt i rollen som konsult, nu när jag har några år på nacken är att jag kan forma vissa uppdrag utifrån mina tidigare erfarenheter från kommun och eget. Det har gett mig väldigt mycket som jag har kunnat ta med mig i min roll på Ramboll. Till exempel så vet jag hur jag ska bemöta och få in nya kunder och anpassa arbetet så att både vi och kund blir nöjda med slutresultatet. Allt, utan att kompromissa med Rambolls grundvärderingar, berättar hon.
Namo Marouf är utbildad civilingenjör inom hållbar stadsplanering och design med social hållbarhet som specialitet. Yrkesvalet grundar sig i en önskan om att bidra till att förbättra människors livsvillkor.
– Det som fick mig att läsa på KTH och i förlängningen jobba med stadsplanering var att genom mitt yrke kunna skapa bättre förutsättningar för fler grupper i samhället. För många människor är rättvisa viktigt. Rätten att bo och röra oss fritt i den offentliga miljön tar många som någonting givet. Men det är långt ifrån verkligheten för många människor, även i Sverige. Det kan röra sig om människor med skyddad identitet, människor utan papper, människor som känner sig utsatta och otrygga på vissa platser och när det blir mörkt, att den fysiska miljön utgör ett hinder, eller barn som inte kan leka fritt på grund av dålig trafiksäkerhet.
Olika betydelser
Hållbarhet – social hållbarhet inkluderat – är viktigare än någonsin för såväl samhälle som affärsverksamheter. Coronapandemin har satt fokus på väldigt mycket som har att göra med hälsa och människors välmående, menar Namo Marouf; psykisk hälsa av att behöva isolera sig, ensamhet – bland den äldre befolkningen speciellt – och såklart trångboddhet. Fler företag har också börjat arbeta med social hållbarhet men frågan är samtidigt vad det betyder i praktiken.
Det som görs på papper, hur översätts det i byggandet? Där har hela branschen en lång bit att gå, påpekar Namo Marouf. Social hållbarhet är enkelt att definiera på ett sätt om man pratar om det generellt. Men det är inte en generell praktik, menar hon. Social hållbarhet betyder olika saker på olika platser och det blir därför lite skevt att prata om hur man implementerar social hållbarhet.
– Vissa gör det utan att ens kalla det social hållbarhet. I produktion kan det betyda att tänka på medarbetarnas välmående och ändra arbetstider eller att locka fler olika människor till yrken, skapa blandade arbetsplatser. I ledningsgrupper handlar det om representation av olika typer av människor för att bryta upp homogeniteten. För egen del älskar jag att jobba i små projekt där jag kan prata med de som är berörda och se resultat samtidigt som jag tycker att det är viktigt att höja kunskapen om bland annat representation, rasism och intersektionell feminism på arbetsplatser, säger Namo Marouf.
Hon framhåller också medvetenheten om att social hållbarhet inte är någonting statiskt.
– Därför måste man hela tiden vara uppdaterad – och att få resten att också bli det. Alla aspekter av hållbarhet ska genomsyra ens dagliga arbete i de situationer det går, inte en sak man gör vid sidan om.
Givande miljöer
En stark drivkraft i arbetet tycker Namo Marouf är att få känna glädje, något som bäddar för ett bättre mående likaväl som en bättre arbetsinsats, menar hon.
– Att gå till jobbet varje dag och känna att jag har kul. Man ska inte underskatta att ha kul på jobbet. När jag är glad så blir också arbetet bra och viktigt. Man blir helt enkelt en mer tänkande person om man försöker se lösningar på saker. I vårt yrke är det viktigt att se klart och se människor, både de man har runt om sig på arbetsplatsen men också människorna som är brukarna av en plats. I slutet av dagen är vi alla människor som vill kunna vistas i miljöer där vi känner oss trygga och sedda och såklart där vi har kul! Det handlar om att inte se sig själv i sin yrkesroll hela tiden och förstå att man är en vanlig person, även på jobbet. Det ger mer empati och intuitionen kopplat till det man gör förstärks.
Arbetet kan så klart stundtals vara utmanande, men på samma gång oerhört belönande, berättar hon.
– Vi skriver mycket barnkonsekvensanalyser utifrån barnperspektiv. Att sätta sig in i och vara barn igen är svårt. Jag gör mitt bästa men det är därför det är så viktigt att lyssna på barnen själva. Barnen måste alltid få höras och det är någonting helt underbart. I mitt arbete får jag vara ute i skolor och på förskolor och prata med barn. Jag får möjlighet att höra vad de tycker är bra respektive dåliga platser och vad som kan bli bättre. De vet mer än vad vi gör om sin lek-, skol- och närmiljö. Jag älskar att lyssna på barnens ord. Efter en sådan dag mår man bra resten av veckan!
Namos tips för den som vill arbeta med social hållbarhet:
- Se till att hitta en arbetsplats som på riktigt jobbar med de frågorna du vill jobba med och inte bara gör det för sakens skull eller för att det är trendigt just nu.
- Var dig själv. Se andra människor. Armbåga dig inte fram. Främst handlar det om att vara lyhörd som person, det finns ingen prestige i social hållbarhet.
- Det blir aldrig bra när man gör det själv. Bästa resultatet når man tillsammans och genom att lyssna in.
