MSB föreslår att byggbranschen bör få ansvar för Bygg- och reparationsberedskap i krig igen
Sveriges beredskapsförmåga inom bygg, reparation och röjning bör förstärkas. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB har föreslagit att en modern variant av den tidigare byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) införs i Sverige.
Byggföretagen svarar med att inrätta ett beredskapsutskott i väntan på en ny förordning.
– Vi vill vara förberedda och har därför fattat beslut om att skapa ett nationellt utskott där byggföretagen och myndigheter ska börja jobba tillsammans med frågor om säkerhet och beredskap säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen.
Ukrainas situation ger klang i Sverige
Det är bland annat erfarenheter från kriget i Ukraina som stärkt uppfattningen om att BRB måste införas igen. Ganska snart efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 fick MSB regeringsuppdrag att redovisa behov av åtgärder för att bygga ett civilt försvar.
– I Ukraina ser vi hur kritisk infrastruktur, byggnader, broar och annat som är nödvändigt för samhällsviktig verksamhet hela tiden blir mål för attacker. För att kunna upprätthålla sådan verksamhet i krig måste vi kunna återställa skadade byggnader och infrastruktur. Det här behöver planeras i förväg. Vem gör vad, hur ser det här ut, hur ser ledningskedjorna ut? säger Anders Eriksson enhetschef på MSB.
Tidigare beredskap lades ner
I det gamla totalförsvaret fanns en sådan struktur, som utgjorde byggindustrins krigsorganisation. Förordningen upphörde 2007.
– Hur beredskapen var uppbyggd fram till 2007 såg lite olika ut genom åren, men det var de stora byggbolagen som var kärnan i bygg och reparationsberedskapen oavsett om behovet var nybyggnation, eller reparation av skadade byggnader, eller reparation av mekaniska verkstäder för att laga skadade bilar och så vidare, säger Anders Eriksson.
Ansvarig myndighet bör utses
MSB ser att en ansvarig myndighet bör utses för att samordna byggberedskapen och planera och involvera staten och de företag som sitter med huvuddelen av resurserna. I den historiska bygg och reparationsberedskapen var det försvarsmakten som hade detta samordnings- och ledningsansvar, men MSB har ännu inte pekat ut vilka som de anser bör ha ansvaret.
– Här kan man tänka på lite olika sätt, men det finns några myndigheter som ligger närmre till hands än andra. Till exempel Trafikverket, Svenska Kraftnät, eller Post- och telestyrelsen, de som förvaltar denna infrastruktur idag. De har egna resurser men också upparbetade relationer med entreprenörer och andra, säger Anders Eriksson.
Underlag för försvarsbeslut
MSB har sedan 2022 jobbat vidare med mer detaljerade ekonomiska ramnivåer för civila försvaret.
– Tanken är att det vi gjort ska vara ett underlag inför det försvarsbeslut som riksdagen ska fatta i höst. Vi räknar med att regeringen återkommer med en försvarspolitisk proposition i höst till Riksdagen, säger Anders Eriksson.
Bygg- och reparationsberedskap får förstås många att tänka på hur byggbranschen ska kunna reparera bygga och rusta Sverige i en orolig tid. Men Tanja Rasmusson på Byggföretagen poängterar att frågan är bredare än så.
– Säkerhet och beredskap innebär också att vi måste vara beredda på den nya sortens krigföring. Sådana cyberattacker som redan drabbat stora och vitala delar av svenska samhället, det är den moderna formen av krig. Det är lika viktigt att vi är beredda på det som vi är på översvämningar och liknande. Ett kommande Nato-medlemskap kommer också öka kraven ytterligare på god infrastruktur, säger hon.
Byggföretagen kan bidra
Byggföretagens roll är att se till att deras företag fungerar lika väl i krigstid som de gör i fredstid.
– Där kan vi bidra med utbildningar och riktlinjer och identifiera relevanta problemställningar, samordna med myndigheter, andra medlemsföretag och beredskapsorganisationer i Sverige, säger Tanja Rasmusson.
Men ett ökat fokus på bygg- och reparationsberedskap i krig kommer automatiskt också innebära att man måste fokusera på bygg- och reparation generellt, tror hon.
– Det som inte fungerar i fredstid kommer att vara en kraftig säkerhetsrisk i krig. Därför måste regeringen se till att medlemsföretagen överlever lågkonjunktur och inflationskris och att det finns tillräcklig tillgång till råmaterial såsom skog, sten, kalksten och malm i Sverige. Det är mycket arbete som måste göras för att vi ska kunna ha den här beredskapen, säger hon.
Byggbranschen har förändrats
En återinförd bygg- och reparationsberedskap kommer i en tid då byggbranschen förändrats. Den nya byggbranschen är bra, för den är specialiserad, mer rörlig och snabbare och mer produktiv än branschen var förr, menar Tanja Rasmusson.
– Men det innebär också att branschen är mer sårbar - främst gällande kompetensförsörjning. I dag är byggbranschen därför till stor del beroende av utländsk arbetskraft, som kan behöva lämna Sverige av olika orsaker om det blir krig. Åtgärder måste vidtas för att fler ungdomar ska vilja jobba i byggbranschen, säger hon.
Hållbarhetsperspektiv kan få stå tillbaka
Men hur går det då med hållbarhetsperspektivet i krigstid? Tanja Rasmusson är medveten om det svåra läget för många byggföretag och tror att hållbarhetsperspektivet kan riskera att flytta tillbaka några steg på trappan i kris- och krigstider.
– Men redan nu finns det så mycket driv, innovation och nytänk som bidrar till den gröna omställningen. Det här hoppas vi ska kunna vidmakthållas även i kris och krig, säger hon.
