David Rosing, Key Account Manager, Siemens Financial Services, Sverige

Då byggnader står för 36 % av den slutliga energianvändningen är det ett utmärkt område för energieffektivitetsinitiativ och kommer att vara en viktig bidragande faktor för att uppnå klimatmålen.

För att uppnå dessa mål måste man ägna större uppmärksamhet åt det befintliga kommersiella och offentliga fastighetsbeståndet. I Europa är till exempel cirka 75 % av byggnadsbeståndet energiineffektivt. Detta innebär att en stor del av den energi som används i praktiken går till spillo. En renovering av befintliga byggnader skulle kunna minska EU:s totala energianvändning med 5-6 % och minska koldioxidutsläppen med cirka 5 %. Ändå renoveras i genomsnitt mindre än 1 % av det nationella fastighetsbeståndet varje år. För att uppnå klimat- och energimålen anser experter att den nuvarande renoveringstakten bör minst fördubblas.

Koldioxid från byggnader måste halveras till 2030

Direktivet om ändring av direktivet om byggnaders energiprestanda uppmuntrar till snabbare framsteg mot energieffektiva byggnader i hela EU. Regeringspolitik börjar tvinga fram frågan rörande offentliga byggnader. I direktivet om energieffektivitet krävs till exempel en årlig renoveringstakt på 3 % för byggnader som ägs och används av staten.  I Sverige är det tydligt att det krävs en omfattande renovering av byggnadsbeståndet för att nå klimatmålen. Enligt en rapport från infrastrukturdepartementet, har endast 14 % av byggnader som inte är bostäder en energiklass från A till C, vilket är den nödvändiga nivån för nära-nollenergibyggnader.

För att uppnå ett fastighetsbestånd utan koldioxidutsläpp till 2050 uppskattar Internationella energiorganet (IEA) att de direkta koldioxidutsläppen från byggnader måste minska med 50 % och de indirekta utsläppen från byggnadssektorn med 60 % till 2030.

I ett tillkännagivande från Global Alliance for Building and Construction konstaterades att "Renoveringstakten i alla berörda länder är otillräcklig och ligger långt efter potentialen. Den årliga renoveringen ... måste i de industrialiserade länderna öka till i genomsnitt 2 % av det befintliga beståndet per år fram till 2025 och till 3 % fram till 2040.”

I ett tidigare dokument från Siemens Financial Services beräknades de ekonomiska volymerna för detta övergripande investeringsmål fram till 2040. I den nyare studien uppskattas gapet mellan den nuvarande investeringstakten i energieffektiva smarta byggnader och den snabbare takt som experterna hävdar krävs för att nå målen för hållbarhet och klimatförändringar. Det är i detta gap som smart finansiering kan träda in för att möjliggöra de investeringar som borde göras, men som ännu inte görs.

Finansiell hållbarhet mycket viktig i omställningen

För att överbrygga det investeringsgap som uppskattas i denna rapport måste ägare och förvaltare av byggnader se över hur deras byggnader fungerar, sina affärsmodeller och hur de ska finansiera de nödvändiga uppgraderingarna.

När det gäller driftsteknik måste kommersiella och offentliga byggnader bli smartare för att klara av de nya kraven på minskade koldioxidutsläpp. Smartare byggnader möjliggör flexibelt arbete - oavsett om det gäller hot-desking (delade arbetsplatser), flexibla ändringar av användningen, säkerhet och trygghet, större effektivitet och flexibilitet eller anpassning för att klara av varierande omständigheter.

Det råder stor enighet om behovet av att göra byggnader smartare, men alla länder och sektorer behöver ett sätt att göra omställningen finansiellt hållbar. Men hur kan detta göras i praktiken? Utgångspunkten är att använda smart teknik för att minska byggnaders energianvändning. Detta leder till konkreta ekonomiska besparingar som - genom smarta finansieringsupplägg - kan utnyttjas för att i hög grad subventionera energieffektivitetsrenoveringen av befintliga byggnader. I vissa fall kan energibesparingarna till och med betala för hela ombyggnaden. Detta kan göras på företagsnivå eller i små steg, där varje steg visar sig ge avkastning på investeringen. Typiska besparingar i byggnaders energieffektivitet är vanligtvis minst 20 % (ofta mycket mer), vilket innebär mycket stora driftsekonomiska besparingar.

Nya modeller för smart finansiering

Smart finansiering tar sig olika uttryck, beroende på vilka affärsprocesser som berörs. På teknikkomponentnivå finns finansieringsverktyg som hjälper leverantörer och distributörer att skapa mervärde i form av förbättrat kassaflöde för sina kunder. För större installationer eller system kan smarta finansieringsupplägg anpassas och skräddarsys för att anpassa kostnaderna till den nytta som den energieffektiva tekniken ger. På den mest komplexa nivån tillhandahåller Smarta-byggnader-som-tjänst (Smart-Buildings-as-a-Service) finansieringslösningen, där framtida förväntade besparingar från energieffektivitet utnyttjas och används för att betala kapitalinvesteringen med mera.

Slutsatser

Renoveringsprojekt för klimatomställning av byggnader genom att omvandla dem till smarta, energieffektiva miljöer ligger på efterkälken efter statliga klimatmål runt om i världen. Många experter har förklarat att den årliga investeringstakten bör tredubblas eller mer för att dessa uttalade mål ska kunna nås.

För att överbrygga klyftan mellan den nuvarande investeringstakten och de nödvändiga volymerna erbjuds smarta finansieringsmetoder från den privata sektorn. De syftar alla till att göra omställningen till koldioxidfria, energieffektiva och smarta byggnader överkomlig för ägarna. Dessa finansieringsverktyg förbättrar åtminstone kassaflödet och anpassar kostnaderna till de fördelar som uppnås. I bästa fall gör smart finansiering klimatomställningen budgetneutral, genom att utnyttja framtida besparingar för att betala för nuvarande investeringar.