Miljöfaktorn viktig vid renovering
Byggbranschen precis som andra branscher präglas av medvetenhet om klimatförändringar och vad som måste göras för att minska utsläppen av växthusgaser. Därför ställs det en mängd krav på nya byggnader – bland annat när det gäller materialval, energieffektivitet och miljövänliga energikällor.
Detta är naturligtvis bra och absolut nödvändigt. Men det finns anledning att stanna upp och fundera lite över hur mycket nya byggnader egentligen bidrar i det stora hela. Det är nämligen så att 80–90 % av framtidens byggnader redan är byggda. För att minska utsläppen av växthusgaser är det därför viktigt att uppgradera dessa byggnader, eftersom det ger mycket större effekt än att bygga nytt.
En livscykelanalys från SINTEF i Norge visar att renoveringsprojekt ger cirka 50 % mindre utsläpp än klimatsmarta nybyggnationer. Det beror framför allt på återanvändning av material med stor klimatpåverkan, som fundament och bärande konstruktioner i stål och betong.
Måste gå från tanke till handling
För att lyckas med renovering av befintliga byggnader krävs det emellertid att det faktiskt händer något. Hittills har det varit lite si och så med det. 2020 var den årliga renoveringsgraden av europeiska byggnader bara en procent när det gäller energieffektivisering, enligt EU:s beräkningar. Om vi fortsätter i samma takt kommer det att ta närmare 500 år innan byggnadsbeståndet håller tillräckligt hög standard.
EU:s Renovation Wave-strategi slår fast att antalet byggnader som renoveras minst måste fördubblas under de närmaste tio åren. Detta ska bland annat leda till:
- Minskade utsläpp av växthusgaser från byggnader.
- Hälsosammare, bekvämare och billigare bostäder för fler EU-medborgare.
- Mindre konsekvenser vid extrema köldknäppar på vintern och värmeböljor på sommaren.
Även om återanvändning av material med stor klimatpåverkan ger betydande miljömässiga fördelar vid renovering, är det också viktigt att tänka på andra miljöaspekter. Ett exempel är att välja de miljömässigt bästa byggvarorna. Detta är något som får alltmer uppmärksamhet och återspeglas i både offentliga regelverk och branschstandarder/certifieringssystem som exempelvis BREEAM. Det är bland annat viktigt att välja material som:
Har liten miljöpåverkan och gärna finns dokumenterat i miljövarudeklarationer (EPD:er) Håller länge och därmed inte behöver bytas ut så ofta. Ger mindre utsläpp från transport, gärna lokala material. Är enkla att underhålla och minskar förbrukningen av underhållsprodukter
Aluminium får ett uppsving
Ett exempel är aluminium, som utvinns av material som förekommer naturligt på jorden. Hela 8 % av jordskorpan består av aluminium, vilket innebär att tillgången på metallen är god. Ännu viktigare är att aluminium är väldigt hållbart. 70 % av all aluminium som någonsin utvunnits är fortfarande i bruk, vilket säger en hel del. Aluminium kräver dessutom minimalt med underhåll. Det innebär lägre driftskostnader och en bättre miljöprofil, eftersom det krävs mindre underhållsprodukter.
Sist men inte minst kan aluminium smältas ned och återanvändas utan att kvaliteten eller de goda egenskaperna försämras. Det är med andra ord en cirkulär produkt som kan återvinnas i det oändliga. Detta har stor betydelse i en tid då frågor som cirkulär ekonomi och materialåtervinning blir allt viktigare, både vad gäller renovering och nybyggnation.
En annan fördel med aluminium är dess stora valfrihet och flexibilitet. Materialet erbjuder många möjligheter och är därför ofta arkitekternas favorit. Aluminium kan formas på alla tänkbara sätt, så att fönster och fasadprofiler får exakt den form som önskas. Samtidigt har aluminium ett bra förhållande mellan vikt och styrka – det väger lite men tål mycket.
Det möjliggör montering av stora glaspartier utan att det krävs extra bärande strukturer. Dessa egenskaper gör också att fönster och skjutdörrar i aluminium kan tillverkas med väldigt smala profiler för stilren design, maximal utsikt och mesta möjliga dagsljus.
