Tomas Alsmarker har arbetat med träbyggnation i flera decennier, både inom akademin och näringslivet. Hans intresse och passion för träbyggande väcktes under utbildningen till civilingenjör på Lunds tekniska högskola. När byggreglerna ändrades i mitten på1990-talet, då det blev tillåtet att bygga träbyggnader högre än två våningar, var Tomas Alsmarker involverad i vad som kom att bli ett pionjärsprojekt inom det moderna nya träbyggandet i Sverige.

1993 initierade Södra Timber en entreprenadtävling där trä skulle användas till stommen i bygget av ett flerbostadshus på flera våningar i Wälludden, Växjö. Tävlingen var en del av ett forskningsprojekt där Tomas Alsmarker deltog som konstruktör, då verksam vid Lunds tekniska högskola. Det experimentella projektet undersökte olika mellanbjälklag som skulle tillämpas och kombineras meden utveckling av amerikanska system för svenska förhållanden.

–Det fanns kunskap om hur man går från två våningar till flera med träbyggande, utmaningen låg i att konkretisera den kunskapen och visa den för branschen som var vana vid att bara arbeta med stål och betong i den här typen av projekt.

Projektet, som resulterade i två hus, i fyra respektive fem våningar, med såväl trapphus som hisschakt i trä, blev Sveriges första moderna flerbostadshus i trä. Flervåningshuset i Wälludden blev ett av de första i sitt slag inom Norden, där trä användes som stommaterial. Utvecklingen av träbyggandet de följande tre decennierna är enorm liksom synen på trä som byggmaterial, menar Tomas Alsmarker.

–Vi bygger definitivt högre och större i trä idag, och de flesta förstår att det är fullt möjligt. Trä är idag ett fullt likvärdigt alternativ i avancerade projekt precis som stål och betong ansågs vara under många år tidigare.

Dubbla perspektiv

Han har genom åren arbetat med trä i en rad olika former under sin karriär. Han har bland annat innehaft en professur i träbyggnadskonst, varit vd på Nyréns Arkitektkontor, designchef på BoKlok och vice vd på Tyréns. Under hans karriär har han hela tiden haft ett ben i akademin och ett ben i näringslivet, något som fört med sig fördelar och insikter.

–Inom akademin tenderar det att bli ett stuprörstänkande då man ofta fördjupar sig i en fråga. Men för att det verkligen ska bli innovativt och realiserbart måste man titta på frågorna mer integrerat, för många av frågorna måste ofta lösas ihop. När man har en fot i båda världarna är det nog lättare att både se det och föra in olika tankesätt i respektive områden.

Sedan drygt ett år tillbaka är han chef för innovation och forskning på branschorganisationenSvenskt Trä. Han har huvudansvaret att hålla ihop organisationens forsknings- och utbildningssatsningar. En central del i arbetet handlar om kunskapsutveckling.

–Vi arbetar för att få ut den kunskap som finns om träbyggande till personer i branschen, som arkitekter, konstruktörer, entreprenörer och byggherrar som kanske inte är lika bekanta med trä som byggnadsmaterial. En byggherre kan till exempel ha genomfört hundratals projekt i andra material men aldrig i trä. Det kan skapa en känsla av osäkerhet och där vill vi vara till hjälp. Vi vill förmedla den övergripande kunskapsbilden om alltifrån produktion, fukt- och ljudfrågor till industriellt byggande för att man ska kunna känna sig trygg i att ta det steget.

Bygga på med trä

Tomas Alsmarker driver även ett antal innovationsprojekt med fokus på träbyggande inom ramen för verksamheten på Sveriges Träbyggnadskansli och föreningen Trästad. Bland annat är han projektledare för Timber on Top, ett samverkansprojekt med syfte att utveckla lösningar för påbyggnation i trä på befintliga byggnader, ett innovationsområde som utmanar vårt sätt att tänka kring byggande, menar Tomas Alsmarker.

–Det här är en bransch som bidrar med stor klimatpåverkan.Om vi går tillbaka till den ursprungliga definitionen av hållbar utveckling i Brundtlandkommissionen handlar det om att tillgodose dagens behov utan att äventyra möjligheterna för kommande generationer. Det synsättet tycker jag att vi verkligen behöver bära med oss i byggandet, och ställa de grundläggande frågorna: behöver vi bygga nytt eller kan vi nyttja det redan byggda? Kan vi addera volymer och omforma miljöer och hur bygger vi för framtida behov?Utgångspunkten bör vara att se till hur vi kan nyttja befintlig bebyggelse i första hand innan vi bygger nytt och hur vi kan addera strukturer i trä till det som redan är byggt.

Det finns gott om kunskap och exempel på hur påbyggnad i trä kan genomföras, menar Tomas Alsmarker. Men samtidigt som påbyggnation i trä innebär möjligheter bör man vara medveten om vilka risker det medför om vi inte ser till helheten, påpekar han.

–Det är otroligt viktigt att ta ansats i stadens kvarter och tidsandan och addera volymer som harmoniserar med det.

Tomas Alsmarker framhåller vikten av kvalitet och estetik i det som byggs för ett långsiktigt hållbart byggande.

–De vackra miljöerna är de som i slutändan är hållbara på riktigt, det är de vi vårdar och bevarar. Det är ju lättare att fatta beslut om att riva kvarter som inte är särskilt omtyckta. Och att riva ett hus som redan är byggt är ur klimatsynpunkt inget vi vill sträva efter. Bygger vi rum och städer som människor trivs i har det en mycket större chans att få stå kvar under en längre tid.

Inverkan på måendet

Hur vi människor mår och trivs i den byggda miljön är ett forskningsfält som Tomas Alsmarker tycker är extra spännande just nu. Just nu pågår till exempel projekt där forskare tittar på hur miljöer i trä upplevs och om de kan ha effekter på människors mående. Bland annat genomförs en pilotstudie på ortopediska kliniken på Skellefteå lasarett där man ska undersöka om patienter mår bättre av att vistas i rum av trä och om naturliga material kan bidra till att korta vårdtiden.

–Finns det en koppling mellan materialiteten och känslan i trä och människors tillfrisknande? Det tycker jag är ett väldigt intressant forskningsområde!

Tillbaka till ursprunget

Att sätta människors behov i första rummet är ett resonemang som Tomas Alsmarker ofta återkommer till. De senaste årens utveckling inom det industriella träbyggandet har inneburit många fördelar, bland annat ur klimatsynpunkt. Men det kan möjligen innebära att vi förbiser det mänskliga perspektivet, menar han.

–Jag tror att det ibland kan finnas en risk att vi med ett industriellt fokus börjar i fel ände, att vi börjar med fel P. Vi utgår från produktionsapparaten, istället för platsen, där människor ska leva sina liv och faktiskt vill bo. Man måste fråga sig vad som krävs av ett byggsystem för att möta den specifika platsen.

Tomas Alsmarker ser framför sig en ny industriell era som präglas mer av modularitet, flexibilitet och cirkularitet än den gör idag.

–Det är egentligen inget nytt sätt att tänka på, vi behöver inte gå särskilt långt tillbaka tiden för att hitta tillbaka till det. När vi byggde timmerhus konstruerades de för att enkelt kunna monteras och demonteras, stockarna skulle kunna flyttas runt och byggas upp på ett nytt ställe beroende på behov. Så tankesättet och tekniken finns redan där, men de senaste 70 åren har vi kommit ifrån det här cirkulära sättet att bygga på. Jag tror att den här typen av modularitet i träbyggandet är något som branschen bör hitta tillbaka till.

Materialets möjligheter

Att få vara med och bidra till att minska den stora klimatpåverkan som byggandet har är en av hans starkaste drivkrafter.

–Trä kan inte på egen hand lösa allt men genom att bygga i trä kan vi i alla fall bidra till att minska byggsektorns klimatpåverkan. Och det känns verkligen glädjande att det finns så många aktiva aktörer som är med och driver på utvecklingen inom träbyggande. Branschen sätter verkligen klimatfrågan i centrum och man ser mer och mer att de cirkulära lösningarna är på agendan.

Han brinner också för att få andra att se möjligheterna med trä som byggnadsmaterial.

–Trä är ett otroligt vackert material som verkligen skapar en känsla när man ser en fasad eller går ini ett rum där det är byggt med trä, och jag vill få fler att ta vara på den materialiteten. Jag vill gärna bidra till att förändra bilden av träbyggande. Framför allt vill jag att folk ska se möjligheterna med trä. Frågan är inte om vi kan bygga hus upp till åtta våningar i trä utan varför ska vi inte bygga dessa hus i trä?