Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Byggprojekt

Masthuggskajen höjer klimatmålen för nya byggnader

Masthuggskajen fortsätter att visa vägen för hållbart byggande. Framöver ska alla nya projekt minska klimatavtrycket i byggskedet med mellan 20 och 50 procent.

BILD Pia Andrea
Pia Andrea 24 januari, 2025 • 3 minuters läsning
default

Planeringen av den nya stadsdelen Masthuggskajen startade 2013 och i dag är ungefär hälften av alla byggrätter klara eller påbörjade. Projektet har ända sedan starten haft höga hållbarhetsambitioner och arbetar systematiskt med uppföljning. Tillsammans har de kvarvarande aktörerna som bygger Masthuggskajen nu kommit överens om en ny klimathandlingsplan som bland annat har fokus på att minska klimatbelastningen under byggskedet.

– Mer än hälften av en byggnads klimatbelastning sett ur ett livscykelperspektiv sker under byggprocessen. Det är vår skyldighet att göra allt vi kan för att minska utsläppen och visa att det går att öka takten i klimatomställningen. Tillsammans har vi kraftsamlat för att se till att minska utsläppen i de projekt vi har kvar, säger Kristian Käll, hållbarhetschef på Älvstranden Utveckling AB som ansvarar för att driva hållbarhetsarbetet på Masthuggskajen.

Utsläppen väntas minska med 30 000 ton koldioxid

Den nya klimathandlingsplanen innebär att alla aktörer med byggrätter kvar på Masthuggskajen har åtagit sig att minska utsläppen under byggskedet. Sammanlagt förväntas utsläppen från byggnationerna på Masthuggskajen minska med cirka 25 procent, om man ser på alla kvarter som byggs där mellan 2019 och 2032. Detta motsvarar en minskning med cirka 30 000 ton koldioxid. Beräkningarna baseras på referensvärden för utsläpp vid byggnation av olika typer av byggnader, från 2020.

– Tack vare att alla aktörer är så samsnackade och jobbar mot ett gemensamt mål har vi kunnat spänna bågen och gå längre än de krav som redan finns genom Masthuggskajens hållbarhetsprogram och olika byggnadscertifieringar. De nya målen blir styrande för hela projektet och gör att Masthuggskajen tar viktiga kliv i klimatarbetet, säger Kristian Käll.

Genomlysning av kvarvarande byggrätter på Masthuggskajen

Tillsammans med klimatspecialister från WSP gjordes förra året en noggrann genomlysning av varje kvarvarande projekts potential att minska utsläppen och man enades om en maxgräns för koldioxidutsläpp under byggskedet. De kvarvarande projekten har kommit olika långt i sin planering och förutsättningarna för klimatoptimering har varierat. De kvarvarande projekten minskar sina avtryck mellan 20 och 50 procent jämfört med referensåret 2020.

– Alla projekt har olika förutsättningar och vi har därför jobbat med en kunskapsprocess som är både generell och projektspecifik. På så sätt har alla projekt kunnat få stöd och coaching vid rätt tillfälle, säger Kristian Käll.

Valet av byggmaterial har stor betydelse för klimatavtrycket

Den största delen av utsläppen under byggskedet kommer från stål och betong och vilket material man väljer får stor betydelse för klimatavtrycket. För att höja kunskapen och kompetensen inom området har Älvstranden Utveckling med stöd av forskningsprojektet Betcrete3.0 arrangerat så kallade betongforum där experter från RISE, betongleverantörer och entreprenörer delat med sig av konkreta råd, tips och erfarenheter för att minska utsläppen från betonganvändningen.

– Det händer mycket inom det här området, inte minst när det gäller klimatförbättrad betong och stål. Här finns mycket kunskap att hämta för den som vill minska klimatavtrycket, säger Kristian Käll.

Riksbyggen och Stena Fastigheter är två av de aktörer som har planerade projekt på Masthuggskajen de närmaste åren. Bolagen ska bland annat bygga flera kvarter med bostäder och kontor på och i närheten av den nya halvön.

Riksbyggen och Stena Fastigheter har båda höga klimatmål och ser många möjligheter med den nya klimathandlingsplanen.

– Hållbarhet är en viktig drivkraft för oss på Riksbyggen och det är väldigt positivt att få jobba i ett område där vi är flera aktörer som driver det arbetet framåt, säger Annika Carlsson, projektledare på Riksbyggen.

Innovativa tillsammans

Bodil Löfmark är fastighetsutvecklingschef på Stena Fastigheter.

– Stena Fastigheter har höga ambitioner att minska klimatavtrycket i hela verksamheten. Att vi har gemensamma mål för Masthuggskajen gör att vi tillsammans är innovativa och kan ställa krav gentemot varandra och externa parter. Det är också en styrka att vi som bygger kan dela erfarenheter och lära av varandra. Förhoppningsvis kan det vi gör här driva framtida regelverk som påverkar hållbarhetsarbetet i hela branschen, säger hon.



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.