Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

ANNONS

Innehåll från Martinsons

Martinsons flyttar till Svalan

Martinsons flyttar in i kontorshuset Svalan i Skellefteå, ett sju våningar högt hus med stomme i trä och verksamhetsytor på 7 100 kvadratmeter. – Det är en fantastisk byggnad i ett utmärkt läge. Här har alla inblandade med Skellefteå Industrihus och Peab i spetsen gjort ett riktigt bra jobb. Att vi haft förmånen att vara med som leverantör gör att det känns ännu mer som hemma, säger Lars Atterfors, tf vd på Martinsons.

26 oktober, 2021 • 2 minuters läsning
Svalan-scaled-1200×0-c-default

Andra verksamheter som flyttar in på Svalan är Infovista, House Be och Skellefteå kommuns samhällsbyggnadskontor. Totalt finns cirka 500 kontorsplatser i fastigheten som är en av Sveriges högsta kontorsbyggnader i trä.

– Förutom den stora expansionen som vi just nu ser i regionen så är det en kombination av läge, funktion och hållbarhet som driver intresset, säger Åsa Andersson, vd på Skellefteå Industrihus och fortsätter:

– De verksamheter som flyttar in i Svalan står alla för nytänkande när det gäller hur en modern kontorsmiljö kan se ut. Det tycker vi är spännande och vi är övertygade om att det bidrar till hela Skellefteås attraktivitet.

Martinsons leverans till kontorshuset bestod av 300 kubikmeter limträ och 1 900 kubikmeter KL-trä. Det är en av flera kontorsbyggnader som Martinsons levererat. Två andra exempel på större kontorsprojekt från de senaste åren är påbyggnaden av Trikåfabriken i Hammarby Sjöstad som omfattar 8 800 kvadratmeter kontorslokaler och kvarteret Korsningen i Örebro som har ytor på 6 900 kvadratmeter, fördelat på sju våningar.

– Det gemensamma är att det är projekt i centrala lägen som byggts mitt i stadsmiljön. Det ställer höga krav på planering av logistik och montageplanering och i takt med att många stadskärnor förtätas tror vi att vi kommer att se allt fler av den typen av projekt, säger Lars Atterfors.

Bild: Kontorshuset Svalan i Skellefteå, Åsa Andersson och Lars Atterfors.


Dela artikeln

Slutslängt i allmännyttan: Räddade 50-talskök sparar 18 500 kronor om året

Stockholms allmännytta arbetar vidare för att motverka slit-och-släng-kulturen. Istället för att höja hyrorna genom att riva ut fungerande kök, kommer de att fokusera på att bevara och renovera dem. Den uppskattade politiken skyddar inte bara folkhemsestetiken, utan gör också att hyresgästerna kan spara upp till 18 500 kronor årligen.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 9 november, 2026 • 1 minuts läsning
d248a3e9-fcba-4f50-82db-004a148991f1-w_960
Deniz Butros, Stockholms bostadsborgarråd Maurits Otterloo

 Det som påbörjades under föregående mandatperiod har resulterat i positiva effekter och ska fortsätta under ytterligare fyra år. Utsläppen av växthusgaser samt kostnader för renoveringar har minskat. Samtidigt kan varje enskild hyresgäst förvänta sig en reduktion av hyreskostnaderna med upp till 75 000 kronor under en fyraårsperiod.Genom att fortsätta på den inslagna vägen och bevara originalstommarna så långt det är möjligt, uppnås nu betydande framsteg på flera områden samtidigt.  

– Det här är varför jag älskar allmännyttan. Den är till för att tjäna hyresgästerna och inte några rika fastighetsägare. Och här slår vi två flugor i en smäll. Vi räddar fungerande kök och pressar hyrorna. Det är klimat- och klasspolitik på en och samma gång, säger Deniz Butros, bostadsborgarråd i Stockholms stad.

Innovativa metoder

Genom att bevara och renovera originaldetaljer istället för att helt riva ut kök, får inredningen nytt liv under många år framöver. Nu intensifierar allmännyttan detta arbete med mer innovativa metoder för framtida renoveringar.

Det kan till exempel innebära att tidigare standardlösningar byts ut mot stambyten med tillval som är frivilliga. Detta kan leda till ytterligare besparingar för hyresgäster som redan har det ekonomiskt tufft.

– Dessutom finns det ju något riktigt fint med till exempel ett äkta 50-talskök. De byggdes för att användas, med gedigna material och en hantverkskänsla som dagens massproducerade nyproduktion sällan kan mäta sig med. Det är kvalitet som helt enkelt förtjänar att bevaras och försvaras, precis som allmännyttan, fortsätter Deniz Butros.



Ny undersökning: Få svenskar nöjda med byggbolagens och bostadsutvecklarnas energiarbete

Mer än en tredjedel av svenskarna tycker att byggföretag och bostadsutvecklare bär det största ansvaret för att nya bostäder är energieffektiva. Samtidigt anser endast 17 procent att dessa aktörer gör tillräckligt för att förbättra energianvändningen i bostäder. Detta framgår av en ny undersökning från Schneider Electric.

NY BILD - PIA ANDREA
Pia Andrea 9 november, 2026 • 2 minuters läsning
aab62755a9e33216_800x800ar
aab62755a9e33216_800x800ar

Energieffektivitet framstår som en allt mer avgörande fråga både för hushåll och fastighetssektorn. Dessutom blir kraven på byggnaders energiprestanda inom EU allt striktare. En ny rapport från Schneider Electric, Det livssmarta hemmet, belyser emellertid en skillnad mellan det ansvar som svenskarna tillskriver bostadsutvecklare och deras uppfattning om branschens insatser.

Mer än en tredjedel, 36 procent, anser att byggföretag eller bostadsutvecklare har det största ansvaret för att säkerställa att en ny bostad är energieffektiv. Trots detta anser endast 17 procent att fastighetsutvecklare gör tillräckligt för att minska energiförbrukningen i bostäder.

 – Det här är en tydlig signal till branschen. Bostadsutvecklare har en viktig roll i att skapa förutsättningar för låg energianvändning redan från början. Samtidigt vet vi att branschen står inför stora utmaningar med kostnader, regelverk och förändrade boendebehov. Därför behöver energieffektivitet ses som en del av bostadens långsiktiga värde, inte bara som ett krav som ska uppfyllas, säger Jonas Gillsander, Sales Director Distribution & Electricians på Schneider Electric.

Smartare hem efterfrågas – men nyttan måste bli tydligare

Enligt undersökningen framträder teknologins betydelse i svenskarnas framtidsvisioner för bostäder allt mer. Nära tre av fyra, motsvarande 73 procent, anser att smart hem-teknik bör ingå som standard eller erbjudas som alternativ vid köp av en nyproduktion. Samtidigt uppfattar 29 procent av respondenterna att en förbättrad isolering från start och 27 procent att en smart styrning av värme och temperatur skulle göra störst skillnad för att minska energikostnaderna i hemmet.

För bostadsutvecklare är det avgörande att designa energieffektiva bostäder från början, där både byggnadens utformning och tekniska lösningar arbetar tillsammans.

 – Att skapa ett smart hem handlar inte enbart om att fylla bostaden med fler appar och funktioner. Det är minst lika viktigt att göra det enklare för människor att förstå och påverka sin energianvändning. Ju tidigare de lösningarna finns med i planeringen, desto bättre förutsättningar finns för att skapa bostäder som fungerar över tid, säger Jonas Gillsander.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.