Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Arkitektur

Lokalt engagemang och globala landmärken i Paris

Paris vann WWFs stadsutmaning Global Earth Hour City Challenge, mycket tack vare sitt framgångsrika engagemang bland medborgarna. Genom ny innovativ och grön arkitektur vill staden också ständigt förnya sig och visa vägen för fler hållbara storstäder.

Malin Otmani 6 april, 2017 • 5 minuters läsning

– Medan världen förbereder sig för att omsätta klimatavtalet i handling föregår Paris med gott exempel. Staden har tagit klimatinitiativ som både engagerar befolkningen och visar vägen för många av världens växande storstäder. De är välförtjänta vinnare, säger Carina Borgström-Hansson, globalt ansvarig för Earth Hour City Challenge.

Paris har stått i fokus på flera sätt när det gäller hållbar utveckling de senaste åren, inte minst genom sitt värdskap för klimatmötet COP21. Staden har också byggt upp en central klimatavdelning i sin administration och utvecklat en utvärderingsprocess för att säkerställa att inga avvikelser från hållbarhetsmålen görs. En stark drivkraft bakom stadens accelererade hållbarhetsarbete är dess borgmästare, Anne Hidalgo. Hon har bland annat lagt ner mycket energi på hållbar mobilitet. Fler trafikzoner har fått hastighetsbegränsningar på 30 km/tim, antalet cykelbanor har fördubblats och till år 2020 har man bestämt att alla dieselfordon ska fasas ut. Sedan 2001 har antalet cyklister fördubblats, 400 km längre cykelväg har tillkommit och resor med tunnelbana har ökat med 16 %. Man har infört ett hyrcykelsystem, Vélib´, och ett bilhyrsystem, Autolib´ och planerar att ändra parkeringskraven. Man ska också underlätta för eldrivna fordon, i sin egen fordonsflotta och indirekt via subventioner för taxis och inköp av eldrivna mopeder och cyklar. Paris har också arbetat med att förvandla avfall till förnybart bränsle och 500 miljoner euro, 5 % av stadens budget, har investerat i klimatprojekt som medborgarna får rösta fram.

– Jag är mycket glad och stolt att Paris och dess invånare får detta pris. Detta pris uppmuntrar oss att gå ännu längre i vårt arbete med att länka samman folkhälsa med miljöarbete. Städer har alltid varit i frontlinjen av förändring och har alltid tidigt förutsett och förutspått framtiden. Detta gör dem till nyckelaktörer i den ekologiska omställningen. Paris kommer att anta denna utmaning. Invånarna är riktiga klimathjältar och kommer att rädda klimatet genom lokalt engagemang som går i linje med deras lokala kultur. Klimatutmaningen är till stor del en social utmaning, säger Anne Hidalgo.

Bain-Douches Castagnary, 15e. Det röda tegelhuset från 1930-talet som tidigare varit ett allmänt badhus är tänkt att bli Frankrikes högsta träbyggnad, tänkt att inhysa lägenheter och arbetsplatser för företag. Design: Équipe Red.
Bain-Douches Castagnary, 15e. Det röda tegelhuset från 1930-talet som tidigare varit ett allmänt badhus är tänkt att bli Frankrikes högsta träbyggnad, tänkt att inhysa lägenheter och arbetsplatser för företag. Design: Équipe Red.
Edison Lite, 13e. Den franska arkitekten Manuelle Gautrand valdes ut för sitt förslag om att skapa ett växtbeklätt bostadskvarter bredvid ett konservatorium i 13e arrondissementet.  Design: Manuelle Gautrand Architecture.
Edison Lite, 13e. Den franska arkitekten Manuelle Gautrand valdes ut för sitt förslag om att skapa ett växtbeklätt bostadskvarter bredvid ett konservatorium i 13e arrondissementet. Design: Manuelle Gautrand Architecture.

Omskapande arkitektur

En annan satsning i staden handlar om att uppfinna Paris på nytt. Genom tävlingen Réinventer Paris, initierad av borgmästaren, vill man få fram innovative designförslag från arkitekter och utvecklare för 23 olika nyckelplatser i Paris. Målet att förutsäga hur morgondagens Paris ska komma att se ut. Alla platser är byggnader eller landområden som antingen ägs av staden eller av hyresvärdar för subventionerade bostäder (social housing) eller utvecklare som är med och bidrar till tävlingen. Varje projekt förväntas integrera ett framåttänkande förhållningssätt med energiproduktion, konsumtion och återhämtning, och även inkludera ekologiska material och innovativ plantering.

– En stad som Paris måste kunna uppfinna sig själv på nytt i varje ögonblick för att möta de många utmaningar den står inför, säger Anne. Framförallt när det kommer till bostäder och allt relaterat till densitet, segregation, energi, motståndskraft och flexibilitet. De är viktigt idag att hitta nya gemensamma sätt att arbeta som formar framtidens huvudstad.

Till de vinnande bidragen hör bland annat ett helt bostadskvarter draperat i grönska och med en algbiofasad, en gammal tågstation omformad till ett center för avancerad forskning, en spektakulär byggnad med glasfasader och 1000 träd på toppen samt en gammalindustrilokal som förvandlats till ett hållbart bostadsprojekt.

Tour de la Biodiversité

Den franske arkitekten Édouard Francois har redan skapat ett grönt landmärke i Paris, närmare bestämt i det 13:e arrondissementet. När han skapade byggnaden M6B2 Tour de la Biodiversité ville han visa invånarna att det finns en stor potential med att bygga höga hus, då de kan skapa biologisk mångfald. Byggnaden är täckt av växter från vild natur och den blir därmed ett verktyg för att sprida nya frön. Höjden gör att vinden kan sprida dessa frön till den omgivande urbana miljön. En grön titaniumplätering ger byggnaden en unik design. Den är tänkt att likna mossa, tänkt att ge Paris en grön aura. Ett nät i rostfritt stål utanpå beklädnaden täcker den 16 våningar höga byggnaden och gör att klätterväxter kan frodas längs byggnaden. På taket finns det en trädgård och balkongerna mellan fasaderna paketerar hela byggnaden och ger den en böjd kontur.

Paris Smart City 2050

Som en del i Paris klimatmål att minska 75 % av utsläppen av växthusgaser till 2050 har arkitekten Vincent Callebaut ritat sin framtidsvision av Paris 2050, 2050 Paris Smart City. Den består av byggnader som producerar energi till sin omgivning och består av åtta prototyper tänkt att ta fram nya ekovänliga sätt att leva med respekt för naturen.

Arkitekten Vincent Callebauts framtidsvision av Paris 2050.
Arkitekten Vincent Callebauts framtidsvision av Paris 2050.

De består av stora byggnader med torn med solceller oh termiska sköldar, elproduktion och uppvärmning av vatten t ex. Prototyperna omfattar även vertikala parker med alg-bioreaktorer, bambutorn med grönsaksodlingar och broar inspirerade av maneter. Idéerna är galna och kanske aldrig blir verklighet under vår livstid, men de inspirerar sannerligen till nytänkande och uppfinningsrikedom.

Ternes Villiers, 17e. The Multi-layered City, ett förslag där man binder samman urban odling och grönska med Boulevard Périphérique’s ringled. Nätverket av trädgårdar för invånarna närmare naturen, bidrar till luftrening och gör staden vackrare. Design: Jacques Ferrier Architectures / Chartier Dalix Architectes / SLA.



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.