Ljus som tjänst växer fram i den cirkulära ekonomin
Olika affärsmodeller för ljus som tjänst kan hjälpa kommuner och företag att komma över den finansiella tröskeln och investera i ny, energieffektiv belysning.
De senaste årens teknikutveckling inom belysningsområdet med LED och styrning har gett stora möjligheter till energibesparingar. Men även om de tekniska lösningarna finns kan ekonomiska hinder bromsa nödvändiga uppgraderingar och gör att en uppdatering kan utebli.
– Ibland kanske man fokuserar på investeringskostnaden i köpögonblicket och glömmer bort att med funktionell och effektiv belysning kommer också lägre underhållskostnader över tid, säger Christofer Silfvenius, ansvarig för belysningstester vid Energimyndighetens Testlab.
Levererar ljus som tjänst
Den snabba teknikutvecklingen kan också göra det besvärligt för den som ansvarar för inköp av belysningen.
– Det vi sätter i våra lampor idag kan vara utdaterat nästa år. På det kommer också nya regleringar och man pratar också allt mer om vikten av rätt belysning för vår hälsa och vårt välbefinnande. Sammantaget blir det en utmaning att hålla belysningen uppdaterad, säger Joel Smedberg.
Han är grundare och vd för Gävleföretaget Tvåpunktett som startade sin verksamhet 2012 med syfte att erbjuda belysningstjänster som både ska hjälpa kommuner och företag att få rätt ljus och bidra till en cirkulär ekonomi. Det började för tio år sedan då han arbetade som konsult åt Gästrike Återvinnare när han hörde talas om möjligheten att återanvända delar i gamla plattskärmar. Tillsammans med Chalmers Industriteknik kunde de tillverka LED-lampor av de optiska komponenterna. Från satsningen på belysning av återvunnet material togs sedan nästa steg till att leverera ljus som tjänst.
Flexibilitet inför framtiden
Men att förmedla affärsidén har inte varit helt enkel. Under flera år hade företaget något av en uppförsbacke för att ta idén till den kommersiella marknaden. Förra året blev något av en brytpunkt när bolaget vann en upphandling om att få leverera ljus som tjänst till delar av Bollnäs kommun, i första hand till skolor. Joel Smedberg ser, i takt med såväl ett ökat fokus på resurseffektivitet och behovet av anpassningsbarhet, ett växande intresse bland kommuner.
– Plötsligt finns något som både kan förändras nästintill i realtid men också fungera för framtida flexibilitet. Just nu byggs det till exempel massa förskolor och skolor. Men om tio år kan behovet ligga till större del på äldrevård där det finns andra krav och behov. Istället för att kanske tvingas ta ner all belysning som köpts in kan istället justeringar göras för att anpassa till ett äldreboende, säger han.
Flera belysningsföretag har gått i samma spår och går från ett fokus på försäljning av lampor till att se till att det lyser. Det kan till exempel röra sig om leasing, där armaturen hyrs och efter en tid kan man köpa loss det billigare. Med leasing hyr man armaturen och kan efter en tid köpa loss den till ett billigare pris. Med pay-per-lumen betalar man för det ljus som används.
Ny belysningsförordning
Trenden mot att allt fler inom belysningsbranschen går från att vara en produktleverantör till en tjänsteleverantör är också något som hänger samman med nya regleringar, påpekar Christofer Silfvenius. För drygt fyra år sedan antog EU-kommissionen en handlingsplan för att skynda på övergången till en cirkulär ekonomi, öka den globala konkurrenskraften, främja hållbar ekonomisk tillväxt och skapa nya jobb. I december 2018 röstade EU igenom en ny belysningsförordning.
Förutom skärpta krav gällande energiprestanda får alla produkter också nya krav på resurseffektivitet. I takt med utvecklingen av EU-lagstiftningen får den europeiska standardiseringsorganisationen CEN i uppgift att ta fram standarder som stöttar efterlevnaden av lagarna.
Avtalsfrågor att beakta
Samtidigt finns ett behov av att syna juridiken kring belysning som tjänst. Jan Kellgren, professor vid Avdelningen för affärsrätt, Linköpings universitet, har lett en forskargrupp som har tittat närmare på juridiken kring funktionsförsäljning av belysning (funktionsförsäljning kallas ibland as a service, t.ex. light as a service) och som har utarbetat en populärvetenskaplig guide till juridiken kring funktionsförsäljning. Han menar att det finns en rad frågeställningar som bör beaktas.
– Exempelvis om jag säljer belysning av en viss styrka i ett antal rum, vad får jag då ta tillbaka om kunden inte betalar i tid eller om huset säljs? Säljaren har inte heller full kontroll över användningen och frågan är då om produkterna, som större armaturer och annan utrustning, måste kostnadsföras direkt, trots att de ger inkomster över flera år, eller om man har rätt att ha dem kvar som en tillgång i balansräkningen? Det är sådana avtalsfrågor som måste redas ut.
Han menar att det är av stor vikt att hitta en avtalsmodell där köpare och säljare förstår varandra.
– Erfarenheten visar att osäkerhet är oattraktivt. En traditionell och väl känd affärsmodell där det går att förutse de juridiska effekterna tenderar att vara det kunden väljer. Därför är det viktigt att ha en genomtänkt modell som säkerställer förståelse mellan båda parter. Det är inte ogörligt och affärsmodellens fördelar kan definitivt vara värda det, men det är under alla omständigheter nödvändigt.
