Helsingborg har arbetat med miljöfrågor i olika former i flera decennier. I början på 1990-talet var det internationella handlingsprogrammet Agenda 21 utgångspunkten. Därefter har flera versioner av miljöprogram legat till grund för arbetet. Med klimatförändringarna och de senaste årens intensiva diskussioner om nödvändiga åtgärder har kraven och målen vässats. 2012 enades de politiska partierna om visionen Helsingborg 2035 – året då den skånska kuststaden ska vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden, ”en livskraftig stad som existerar i harmoni med människan och i balans med naturen.” Rent konkret innebär det bland annat att kommunen ska ha en 80-procentig minskning av fossila bränslen och i högre grad ställa om till biogas och att skapa incitament för mer investeringar i solenergi.

Fokus på miljö och folkhälsa

För några år sedan identifierades behovet av att bredda hållbarhetsarbetet. När ett nytt miljöprogram skulle tas fram blev det tydligt att folkhälsan behövde ett större utrymme. 2016 beslutade Helsingborgs stad att anta ett livskvalitetsprogram där miljö- och folkhälsofrågorna knyts samman på ett nytt sätt. Programmet bygger på Agenda 2030:s mål och utgår från individens livskvalitet samt är kopplat till visionen för Helsingborg 2035.

– Det handlar om att skapa förutsättningar som ökar medborgarnas livskvalitet men även som underlättar för människor att göra klimatsmarta och hållbara val i vardagen, berättar Lars Thunberg, (KD) kommunalråd och ordförande i beredningen för livskvalitet i Helsingborgs stad.

Inkludering på agendan

Istället för en mängd detaljerade mål som styr varje nämnd och profession styrs livskvalitetsarbetet av fem viljeriktningar som pekar ut vad som ska uppnås med programmet. Arbetet med livskvalitet ska sträva mot långsiktigt ansvarstagande, kunskap om värdefulla samband, livslång aktivitet, allas delaktighet och ett varmt välkomnande. Vid sidan av miljö har frågor som rör bland annat social hållbarhet och jämställdhet kommit högre upp på agendan inom samtliga kommunala instanser. Därigenom har Helsingborg kunnat tackla frågor som tidigare har kommit i skymundan, som exempelvis hbtq-frågor. I tidigare undersökningar har kommunen legat dåligt till när det gäller tolerans och diskriminering mot unga homo-, bi- och transsexuella, berättar Lars Thunberg.

– Skåne och Helsingborg inräknat har tillhört de sämsta i landet när det gäller bemötande. Det blev tydligt att vi måste arbeta mycket mer med detta. Ett första konkret utfall för att förbättra situationen blev en hbtq-säkrad ungdomsgård för unga hbtq-personer.

Tuffare miljökrav vid upphandling

Livskvalitetsprogrammet har även resulterat i åtgärder inom miljöområdet. Under det senaste året har Helsingborgs stad utarbetat en klimat- och energiplan som nu är ute på remiss. Planen innehåller tydliga mål för konsumtionsbaserade utsläpp, plastbantning och minskade flygresor. Inom ramen för livskvalitetsprogrammet och med högt uppsatta mål i horisonten har det också ställts hårdare krav i samband med kommunens upphandlingar inom byggprojekten.

– Vi har blivit mycket tuffare i våra ambitioner och uppföljningar när vi genomför en upphandling. Vi ska inte ställa ett enda krav som vi inte kan följa upp och den signalen har vi varit tydliga med gentemot branschen, berättar Lars Thunberg.

Den signalen har företagen fångat upp vilket har lett till nya innovationer. Som när några av skolorna i Helsingborg efterfrågade nya höjdhoppsmattor fanns det inga ftalatfria alternativ.

– Kommunen bestämde då att vid nästa upphandling måste det ha tagits fram en matta utan ftalater. Och efter ett par år fanns det en sådan på marknaden.

Nya stadsdelar växer fram

Helsingborg är en stad som växer fort och snabbt. Om 20 år beräknas ytterligare 40 000 människor ha flyttat hit. För att möta det framtida behovet av bostäder pågår nu H+, det största stadsförnyelseprojektet i Helsingborg i modern tid. Fram till år 2035 ska fyra nya och befintliga stadsdelar växa fram för att ge plats åt såväl nya invånare som nya verksamheter. Syftet är även att stärka Öresundsregionen genom att förbättra den sociala, kulturella och fysiska miljön och en del i det långsiktiga arbetet för att bygga ihop Helsingborg till en gemensam stad, enligt visionen för år 2035.

Unikt avloppssystem testas

Tidigare i år startade bygget av en av fyra stadsdelar inom H+. Oceanhamnen byggs i den gamla industriella hamnen som nu ska förvandlas till en levande stadsdel med bostäder, kontor, restauranger och handel nära vattnet. Tanken med hela stadsutvecklingsprojektet H+ är även att det ska vara en förebild för hållbar stadsutveckling. Helsingborgs stad har därför tagit fram en egen miljöprofil för H+. Miljöprofilen ska vara en självklar del i varje delprojekt och utbyggnadsetapp i området. Utifrån Miljöprofil H+ ska bland annat nya lösningar inom energi, avfall, vatten och avlopp testas.

När den första etappen i Oceanhamnen byggs införs ett unikt avloppssystem. Matavfallet tas om hand redan i köket. Det går via tysta kompostkvarnar ner i ett av rören. Vakuumtoaletter tar hand om svartvattnet och går ut i ett annat rör medan gråvattnet från bad, tvätt och dusch rinner ner i ett tredje. Tre rör ut kallas det sorterande systemet vars syfte är delvis att vara en smidig lösning för användarna i byggnaderna. Det övergripande målet är dock att samla in och använda avfallet som råvara för att producera biogas, kväve och fosfor. Med vakuumtoaletter minskar vattenförbrukningen och med separat insamling av bad-, disk- och tvättvattnet kan resurserna i toalettvattnet utnyttjas effektivare. Dessutom kan värmen återanvändas genom värmeväxling.

Återvunnet vatten till inomhusodling

En annan vinst är att få fram gödsel och näringsrikt ur avfallet att använda till jordbruk och odling. I Hplus-området pågår nu ett Vinnovaprojekt med parallell verksamhet i Högdalen i Stockholm. Två urbana året-runt-odlingar byggs upp som testbäddar i överblivna lokaler. Syftet med projektet Odlande stadsbasarer är att testa småskalig produktion av grönsaker och kryddor med hjälp av ny teknik såsom LED-belysning och snåla metoder för vatten och näringstillförsel. Förhoppningen är att kunna utveckla projekten till större kundnära odlingar, som ska kunna utnyttja stadens värme- vatten- och näringsöverskott.

I testodlingarna i Helsingborg odlas kryddor och sallader. Hittills har metoden visat lovande resultat, berättar Christina Zoric Persson, samhällsplanerare i Helsingborgs stad.

– I och med att växterna förses regelbundet med ånga och näring får de en mycket högre växtkraft och det går att få en skörd väldigt snabbt.

Planen är att skala upp odlingen till ett större växthus. Drömmen är att kunna leverera närodlade kryddor och grönsaker till närliggande restauranger året om. Förutom ett cirkulärt nyttjande av energi och vatten och odling av närproducerad mat till områdets lokalbefolkning kan de odlande stadsbasarerna fungera som ett sätt att främja integration.

– Vi har involverat stadsdelen intill där många nyanlända bor som behöver komma in i samhället. Odling är ju ett internationellt intresse och genom det här projektet har vi kunnat knyta ihop helsingborgsborna med nyanlända, säger Christina Zoric Persson.

Trygghet en prioriterad fråga

Vid sidan av framgångarna inom hållbarhet finns även en del utmaningar som Helsingborg tacklas med, bland annat inom sociala frågor som kräver förbättringar. En viktig förutsättning för god livskvalitet är känslan av trygghet. Olika undersökningar visar dock att helsingborgare känner sig allt mindre trygga i sin stad. Unga tjejer är rädda för att vara ute om kvällarna och enligt polisens och kommunens trygghetsmätning i fjol är stadsdelen Söder den mest otrygga stadsdelen i hela Sydsverige. Trygghet i det offentliga rummet är en fråga som måste tas på allvar, menar Lars Thunberg.

– Att nästan hälften av unga tjejer tycker det är obehagligt att vistas på stan nattetid är ingen bra siffra. Detta är en högt prioriterad fråga att arbeta med.

Han lyfter fram sårbarheten i närheten till Danmark och kontinenten vilket medfört att Helsingborg har sett en stor införsel av droger. Lars Thunberg påpekar även att kommunen har drabbats av de brott som har begåtts i Malmö.

– Det har lett till en stor omorganisation av polisen. Trots att vi har ett av de mest konkreta samarbetsavtalen som går att teckna med polisen vad gäller exempelvis brottsbekämpning och missbruksarbete, behöver polisen i Helsingborg ändå fler resurser och verktyg.

Samtidigt lyfter han fram vikten av förebyggande arbete för att skapa trygghet i kommunen, bland annat genom att satsa på familjer och barn via skola och barnomsorg. Helsingborg har också familjecentraler i ett flertal stadsdelar. De samarbetar med öppna förskolan, socialtjänsten, Svenska kyrkan och ideella föreningar för att ge stöd till familjer.

– Familjen är den minsta men viktigaste byggstenen för att skapa förutsättningar för ett tryggt samhälle, därför är det så viktigt med dessa satsningar, säger Lars Thunberg.

Unik modell garanterar bostad

Trångboddhet är en ytterligare faktor som går att relatera till trygghet. Den som bor trångt letar sig med stor sannolikhet utanför hemmet i det offentliga rummet. Därmed blir bostadsfrågan en högst aktuell fråga för att råda bot på upplevelsen av otrygghet. I Helsingborg har kommunen arbetat utifrån en särskild modell för att ordna med bostad åt de som står utanför bostadsmarknaden. Enligt det traditionella trappsystemet ställs ofta krav på arbete och drogfrihet innan det är möjligt att få en bostad. Sedan drygt åtta år tillbaka har Helsingborg arbetat utifrån en modell som vänder på utgångsläget. Genom projektet Bostad först får hemlösa som har störst behov istället ett eget boende utan att tvingas vara drogfria och därefter får de hjälp med att skaffa jobb och så vidare.

– Individer som tidigare har varit dömda till en evighetsklättring i bostadstrappan har kunnat få ordning på livet, kommit ur missbruk och sedan vidare till ett arbete. Det har varit ett otroligt framgångsrikt arbetssätt. Både det allmännyttiga bostadsbolaget Helsingborgshem och privata fastighetsägare har ställt ett antal lägenheter till förfogande, berättar Lars Thunberg.

Brett engagemang en framgångsfaktor

I början av sommaren utsågs Helsingborg, för andra året i rad, till Sveriges miljöbästa kommun av tidningen Aktuell Hållbarhet. Arbetet med miljöfrågor har varit väl förankrat i Helsingborgs kommun sedan många år. Det är just det blocköverskridande samarbete som är en av grundpelarna bakom framstegen, menar Lars Thunberg.

– Över alla år har det funnits ett brett politiskt stöd kring hållbar utveckling. Det har varit en viktig nyckelfaktor. Men det krävs också eldsjälar och personliga bärare av frågorna för att driva på arbetet.

Christina Zoric Persson håller med om att det breda engagemanget inom hållbarhet har varit en viktig faktor för Helsingborgs framgångar på miljöfronten, inte minst bland helsingborgarna själva.

– Helsingborg har en otroligt miljövänlig befolkning, tack vare många års arbete med miljöfrågorna inom kommunen sedan 1990-talet. Miljö har också haft en stor plats inom skolväsendet och alla elever sedan den tiden har blivit utbildade i hållbarhet. Därför förstår helsingborgare klimatfrågorna på djupet och när det kommer nya förslag finns sällan något motstånd.

Lars Thunberg menar också att det handlar om att ge tillit till kommunens anställda och ett eget ansvar för att staden som helhet ska nå miljömålen.

– Varje medarbetare ska få förutsättningar att vara med utifrån sin kompetens och arbeta mot hållbar utveckling i sitt arbete. Det tror jag är väldigt viktigt, att bryta ner det på individnivå och skapa ett personligt engagemang och ansvar. Det gäller även att skapa strukturer så att de mål och styrdokument som tas fram inte bara blir hyllvärmare. Alla som arbetar inom kommunen har ett ansvar att följa upp och bidra till att vi når hållbarhetsmålen i Helsingborg.

Lars Thunberg skulle vilja se fler pilotkommuner i Sverige som får gå före och vågar göra fel. Här vill Helsingborg gärna vara en föregångare, berättar han. Ett exempel är ett instiftat pris bland kommunens medarbetare tänkt att uppmärksamma årets misslyckande.

– Tack vare en enskild individs uteblivna framgång kan hela organisationen lära sig något nytt.

Lars Thunberg lyfter fram vikten av att tänja gränserna och tänka utanför ramarna.

– Det krävs modiga politiker som vågar fatta beslut om långsiktiga visioner för Helsingborg. Dessa kan ibland gå emot de regler som satts upp inom EU och nationellt och som ibland motverkar sina egna syften. Det kan låta upproriskt men jag tror att vi tenderar att bli lite för angelägna att följa varenda detalj och glömmer bort de långsiktiga målen. Vi har lite av en rebellisk anda i Helsingborg och den tror jag gör nytta.

Visionsbild av Hamnbassängen. Den gamla industriella hamnen i Helsingborg ska förvandlas till en ny levande stadsdel inom ramen för stadsutvecklingsprojektet Hplus.