Digitalisering

Linköpings kommun testar AI för att utveckla detaljplanearbetet

I projektet DigiGrow prövas nya metoder för att jobba snabbare och mer digitalt i kommunala byggprocesser. Som pilotkommun har Linköping också fått använda nya verktyg för detta.

Anneli Hidalgo 23 mars, 2021 • 2 minuters läsning

Kommuner arbetar idag mycket i silos och det gör att den kommunala byggprocessen tar längre tid än vad som är önskvärt. Det finns också ofta ett tekniskt arv där information är inlåst och inte tillgänglig för alla som skulle behöva ta del av den. För att ändra på det behöver Linköping skaffa sig ett nytt förhållningssätt, nya arbetsprocesser och en verksamhetsplattform för helheten i byggprocessen och som kan hantera all data in och ut, säger Patrick Maskåll, som är övergripande ansvarig för samhällsbyggnadsförvaltningens digitalisering. Han tror att det nya arbetssättet kommer att ta åtminstone två år att införa.

– När resten av världen digitaliseras kan vi inte bara stå och se på. Digitalisering och hållbarhet är de största drivkrafterna just nu inom stadsutveckling. Genom DigiGrow har vi fått hjälp att identifiera grunden för en ny arbetsmetod och samverkansprocess som vi ska ta vidare under 2021.

Projektet DigiGrow ska hjälpa kommuner att ta aktiva steg i sitt digitaliseringsarbete genom tester i verkliga byggprojekt. DigiGrow finansieras av Smart Built Environments och är ett pilotprojekt där lärdomar från att hjälpa kommuner som Umeå ska kunna användas för att skapa verktyg och arbetssätt som sedan kan användas av alla svenska kommuner. Projektet pågår från januari 2020 till mars 2021

Generativ design

I projektet har Linköping också prövat nya digitala verktyg. Ett är Spacemaker som med sin AI-plattform låter användarna testa och 3D-visualisera olika alternativa sätt att bygga. Verktyget kan också skapa så kallad generativ design där användaren först bestämmer värden för olika parametrar, som hur tätt byggnaderna får stå. Sen gör mjukvaran resten av jobbet och tar fram ett stort antal lösningsförslag som kan tas vidare och förfinas.

– Generativ design är väldigt intressant i de tidiga skedena av stadsutveckling. Likaså att simulera hur olika förslag påverkas av buller, vind och solljus. Kommunen är idag en stor beställare av utredningar och analyser, till exempel bullerutredningar. Det var spännande att få göra sådana själva med Spacemakers teknik och på riktiga data från en svensk storstad, säger Patrick Maskåll.

Agnes Sävenstedt är projektledare för DigiGrow. Hon ser hur generativ design med AI-verktyg ger kommuner möjlighet att lättare jobba med prototyper som arbetssätt.

– På samma vis som företag idag arbetar med innovation och produktutveckling behöver kommunerna arbeta snabbare och mer iterativt. Att skapa prototyper är ett smart sätt att jobba och som behöver komma in i kommunernas byggprocesser i större utsträckning. Detta vill vi stimulera med DigiGrow, säger hon.

Dagsljusanalys i Spacemakers AI-verktyg

Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.

ANNONS

Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px — Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.