Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Arkitektur

Levande byggnader är framtiden

Anneli Hidalgo 7 december, 2015 • 5 minuters läsning
Hawaii preparatory

Ett heltäckande certifieringssystem där byggnaderna har noll utsläpp och bidrar positivt till miljön kan bli nästa steg för gröna byggande.

En bråkmakare. Så beskriver Jason McLennan sig själv, världens ledande visionär inom hållbart byggande. Han har gett ut ett flertal böcker och tillhör bland de mest efterfrågade talarna på mötesplatser om hållbart byggande och hållbara städer. Jason McLennan är hjärnan bakom Living Building Challenge, det tuffaste kravet på byggnader som finns idag, och chef över International Living Future Institute, organisationen som driver certifieringsprogrammet. Han reser världen över för att sprida sin filosofi om att gränserna för grönt och hållbart byggande kan och bör utmanas.

Arkitekten, stadsplaneraren, designern och miljökämpen Jason F. McLennan växte upp i Sudbury, Ontario i Kanada. Uppväxten i hemorten är central för hans brinnande miljöengagemang och hans passion för hållbar arkitektur. Under sitt framträdande på Sweden Green Building Conference i Stockholm berättar han för åhörarna om hur det var att växa upp i industristaden Sudbury, en stad som hade ödelagts av långvarig skogsavverkning och gruvdrift. På 70-talet byggde gruvbolaget Inco en enorm skorsten, högre än Eiffeltornet, och förstärkte ytterligare bilden av den förorenade staden. Men flera parter, däribland gruvbolaget, startade ett initiativ för att förvandla Sudbury till en betydligt grönare plats.

Även McLennan själv var involverad i miljörestaureringen och deltog i volontärarbete med att plantera träd och gödsla den ofruktbara jorden. Efter att ha vuxit upp med att bevittna miljöförstöringens effekter och sedan se hur människan kunde få jorden att läka, växte hans miljöengagemang sig starkare. Men när en bit mark nära McLennans hus köptes upp och gjordes om till parkeringsplatser, sporrade det honom till hans karriär som arkitekt med ambitionen att skapa något bättre.

McLennan arbetade med frågor inom grön arkitektur tidigt innan konceptet hade fått någon verklig genomslagskraft inom branschen. Men sedan kom LEED och gröna byggnader upp på tapeten som såväl samtalsämne som konkreta realiseringar. McLennan var dock inte nöjd med den takt som utvecklingen gick i. Arbetet med hållbarhet inom sektorn var inte tillräckligt menade han och som arkitekt frustrerades han över framstegen inom design som gick för långsamt. Istället inspirerades han av naturens arkitektur och det är där grunden i Living Building och Living Building Challenge har sitt ursprung.

Smart som en blomma

Jason McLennan menar på att vi i konstruktionen av byggnader bör hämta all vår inspiration från naturen. Med biologiska metaforer vill han vidga synen på byggnaden och uppmana till att ett byggprojekt ska vara lika smart och elegant som en blomma: den ska ta upp all energi och vatten som behövs från himmel och mark, den ska vara anpassad till omgivningen där den ska byggas. Den ska också vara giftfri och inte minst vacker.

Kort sagt ska ett levande hus fungera lika vackert, rent och effektivt som naturens egen arkitektur. En levande byggnad bör därför konstrueras med möjligheten att lösa energieffektivisering, hållbart material, hälsoinverkan, estetik, ja alla väsentliga delar, i ett slag.

2006 lanserade han Living Building Challenge. Det är ett certifieringsprogram men i första hand en filosofi som definierar det mest avancerade hållbarhetsmåttet som är möjligt i dagens byggda miljö. Målet är kort och gott att få byggnader att gå från att vara enbart ”mindre dåliga” till att bli återgenererande. Med Living Building Challenge har han skapat det tuffaste kravet någonsin på byggnader och stadsdelar. Att certifiering leder till minskad miljöbelastning är visserligen bra, men det räcker inte menar han. Enligt kriterierna bör byggnader bidra positivt miljön, de ska inte ha någon energianvändning och noll utsläpp, vara hälsosamma och inte minst bör de vara vackra att se på. Utmaningen består av sju kategorier för prestanda; Place, Water, Energy, Health & Happiness, Materials, Equity and Beauty (Plats, Vatten, Energi, Hälsa och Glädje, Material, Rättvisa och Skönhet). För att uppnå certifieringen krävs bland annat netto nollenergi, vatten- och avfallsmätningar och att anpassa sig efter en strikt lista på exkluderade kemikalier och material.

Många av programmets kriterier är möjligen något avancerade för den existerande marknaden, som till exempel netto noll-energi. Men med Living Building Challenge främjas det välbehövliga långa perspektivet. Ett synsätt som går ut på att byggnader kan vara förnybara och att vi alla kan vara en del i arbetet med att skapa bättre och mer miljövänliga standarder inom branschen.

McLennan lyfter fram en viktig poäng. Idag har vi alla tekniska möjligheter, kunskaper och förutsättningar för att bygga grönt. Varför då inte gå hela vägen och sätta ribban högt, med målsättningen att skapa hållbara, vackra och inspirerande byggnader utan någon inverkan på klimatet?

Ökande intresse

Intresset för Living Building Challenge växer nu världen över, bland annat i USA och Kanada. Ett aktuellt exempel som McLennan tar upp är Bullitt Center i Seattle, USA, den grönaste kommersiella byggnaden i världen. Det blev nyligen det första kontorshuset som certifierats av Living Building. Bullitt Center är helt självförsörjande på vatten, värme och el och är byggt för att stå i 250 år. Taket är utrustat med 570 solcellspaneler, all energi kommer från bergvärme och huset är byggt av material där de flesta miljögifter är exkluderade. Dessutom har så klart stort fokus lagts på design med högt i tak, stora fönster för ljusinsläpp och en inglasad trappa som bidrar till byggnadens unika utseende. Som Jason McLennan berättar bidrar arkitekturen i en levande byggnad också till en bättre hälsa. Besökare väljer bort hissen till förmån för de säregna trapporna i trä från vilka de får en pampig panoramautsikt över stan.

Andra företag börjar också bli angelägna om att vara en del av filosofin. IT-jätten Googles högkvarter byggs till exempel för att klara de hårda kraven. Även Skanska har hakat på trenden. Ett av koncernens senare byggprojekt Bertschi School på den amerikanska västkusten stod klar 2011. Ritad och byggd enligt Living Building Challenge marknadsförs det som ett av Skanskas mest hållbara projekt. Än så länge är det inget bygge i Sverige som är aktuellt för att kvalificera sig för McLennans dogma, men det är kanske en tidsfråga.

Hawaii Preparatory Academy Energy Lab, a certified Living Building. Credit: Matthew Millman Photography, courtesy of Flansburgh Architects.



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.