Kylindustrins utmaning i tider av värmeböljor
Att behovet av komfortkyla ökar i världen förefaller odiskutabelt. I takt med att både medeltemperatur och världens befolkning ökar vill alla ha det svalare inomhus. Kylindustrin står därmed inför en utmaning i att göra kallt miljövänligt och energieffektivt.
Enligt tillgängliga data är kanske inte Sverige det största problemet när det gäller utsläpp och klimatpåverkan från kylanläggningar. Vi har, än så länge, en förhållandevis låg användning av luftkonditioneringsanläggningar för privat bruk. För konsumenten finns numera flera lösningar med till exempel portabla AC eller omvändbara, fast monterade luftvärmepumpar, som ger svalka.
Sett över hela världen är frågan om kyla mer kontroversiell eftersom stigande välfärd också ger större efterfrågan. Utanför EU finns inte överlag krav på att byte från köldmedierna GWP med höga tal (Global Warming Potential) till låg-till-noll GWP ska ske. Däremot har tillverkarna av köldmedier själva reglerat detta genom att priserna för vissa GWP med höga tal ökat med närmare 60 % under fjolåret. Industrin är förberedd och i Sverige är arbetar fabrikanter och installatörer mer och mer ihop med andra leverantörer.
Det gäller att hitta lösningar som tilltalar konsumentens behov av att få ett energieffektivt värme- och kylsystem som inte är för kostsamt. Flera fabrikanter erbjuder också möjligheten till både solceller och reversibel bergvärmepump med både värme och kyla som täcker variationerna i årstidernas temperaturer.
Sverige ligger långt framme
Det är en spännande tid där det händer mycket på alla fronter just nu, menar Per Jonasson, vd på Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen.
– Vi ser hur det blir bättre effektivitet med helt nya systemlösningar och styr- och regler som inte ens var möjliga förut. Internet of Things (IoT) är ett av redskapen, med minneskapacitet och appar som är både användar- och klimatvänliga eftersom de bland annat går att tidsinställa, vilket i sig sparar energi. Bergvärmepump är ett annat exempel som kan ge både värme och kyla i borrhålet. Det ger dessutom bättre värme på vintern, säger han.
När det gäller EU:s förordningar om lägre GWP-köldmedier menar Per Jonasson att man har kommit en lång bit i Sverige samtidigt som utmaningen på ett globalt plan kvarstår.
– Naturliga köldmedier typ propan, koldioxid med flera har ingen klimatpåverkan. Koldioxid är det som används vid den kyla som har hög tillväxt, nämligen kyldiskar för livsmedel. Det forskas också intensivt på de nya syntetiska köldmedier som kommit på senare tid. Erfarenheten är inte så lång men det ser positivt ut. Andra intressanta delar är geoenergi, solceller liksom lågtempererad fjärrvärme. I Sverige är vi långt framme. Men köldmediernas växthusutsläpp globalt är ca 2-3 % så man behöver hitta bra köldmedier med låg klimatpåverkan och samtidigt är energieffektiva.
Många alternativa lösningar
Programmet Heat Pumping Technologies (HPT TCP) är medlem i IEA International Energy Agency (IEA) och där Sverige är en av medlemmarna. Nyligen drogs, inom ramen för HPT TCP, projektet Annex 53 igång. Mellan 2019-2021 ska man tillsammans med bland annat USA, Syd-Korea och Tyskland titta speciellt på att utveckla tekniker för effektivare luftkonditionering och kyla, både traditionell kylteknik med köldmedier med lågt GWP men även alternativa kyltekniker utan köldmedier.
Efterfrågan på komfortkyla ökar också i takt med att folk har råd, vill ha en bättre levnadsstandard och kunna kyla sina bostäder. Om inget görs kommer detta påverka klimatförändringarna negativt, säger Caroline Haglund Stignor, sektionschef, Hållbara energisystem på RISE.
– Prispressen gör att det säljs utrustning som inte är bästa tillgängliga teknik. I vårt land har vi inte riktigt det problemet med stora krav på komfortkyla i bostäder eftersom vi har kallare klimat och få tropiska nätter. Ändå var efterfrågan på luftkonditioneringsapparater stor under sommaren förra året. Här kan mycket göras för att få bra komfort med solavskärmning, vädring, nattventilation, kyla från borrhål och kyla som sätts igång bara när man vistas i rummen.
