Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Profilintervju

Kungsledens vd Biljana Pehrsson vill se verklig inkludering

I dag jobbar de flesta företag med hållbarhet på något sätt, men Kungsleden har utmärkt sig för sitt arbete inom jämställdhet och mångfald, bland annat som börsens mest jämställda bolag. Tydliga mål och en inkluderande inställning är två viktiga nycklar i arbetet, menar företagets vd Biljana Pehrsson.

BILD Martina Strand Nyhlin
Martina Strand Nyhlin 19 november, 2020 • 10 minuters läsning
Kungsledens vd Biljana Pehrsson vill se verklig inkludering
Foto Anders G Warne

Biljana Pehrsson har beskrivit sig som vd:n som aldrig hade tänkt tanken att bli vd. Men när hon tar emot i sin kraftfulla brandgula kostym på Kungledens kontor i Stadshagen är det som att hon alltid varit ämnad för rollen. Hon är respektingivande tidig och även om coronatiderna omöjliggör en handskakning känns det givet att en sådan hälsning skulle ha varit fast och fokuserad.

Hon visar stolt upp Kungsledens caféliknande huvudkontor, där dämpade färger, lyxkaffe, sköna soffor och pingisbord ska få medarbetarna att trivas.

– Vi vill att det ska vara hemtrevligt här, säger hon och man kan konstatera att ambitionen har lyckats.

Vi tar plats i ett distansvänligt konferensrum och där berättar Biljana om hur en lång kedja av målmedvetenhet, slump och tillfälligheter tog henne dit hon är i dag.

Startade på NK

Som dotter till föräldrar som kom från Jugoslavien till Jordbro på 70-talet för att jobba sticker hon ut lite i den svenska vd-katalogen, som främst består av män med helsvensk bakgrund.

Men det började egentligen när Biljana vann en mattetävling där priset var att praoa på KTH. Hon bestämde sig direkt för att komma tillbaka dit som student, och när det var dags för högskolestudier kom hon in på lantmäteriutbildningen.

– Det var inte mitt förstahandsval, men visade sig vara en fantastiskt kul utbildning, säger Biljana Pehrsson.

Detta var under nittiotalets lågkonjunktur och Biljana jobbade extra i klädbutiken Kenzo som flyttade in i då nyrenoverade och omgjorda NK-varuhuset.

– Jag blev fascinerad av själva omvandlingsprocessen av varuhuset. ”Vem får jobba med så roliga saker? Det vill jag också göra!” tänkte jag, säger Biljana.

Hon tog reda på vilka det var och tjatade till sig ett jobb på Centruminvest där hon till en början som nyutexaminerad bistod vd Håkan Karlsson med räknekalkyler, men senare jobbade med utvecklingen av flera gallerior i Sverige, bland annat Västermalmsgallerian.
Vid 28 års ålder fick hon frågan om att bli vice vd.

– ”Herregud, kommer jag klara av det?, sa jag”, ” Javisst, sa Håkan, det kommer gå så fint!”. Så då sa jag ja! säger Biljana.

Foto: Anders G Warne

Gyllene år i Moskva

Centruminvest köptes upp av Sten & Ström, där Petter Stordalen var vd. Håkan Karlsson och Petter Stordalen bestämde sig dock snart för att gå skilda vägar och Håkan köpte ut konsultdelen och skapade Centrumutveckling, som Håkan och Biljana fortsatte driva tillsammans. Att sedan lämna Centrumutveckling efter totalt 15 år med Håkan Karlsson var lite som en skilsmässa, men valet underlättades av att både Biljana och hennes man 2006 fick chansen att uppfylla sin dröm att jobba utomlands, när de båda fick jobb i Moskva – han på Ikea och hon på East Capital Real Estate.

– Tiden i Moskva var väldigt spännande och skapade bra minnen för hela familjen. Det var under de gyllene åren, då Ryssland verkligen ville närma sig Europa, så att driva företag i landet var relativt okomplicerat och min chef fick ofta träffa presidenten, säger Biljana Pehrsson.

Uppdraget gav Biljana goda kunskaper om ryska fastighetsmarknaden och resten av Europa eftersom hon även samtidigt kom med i juryn för bästa köpcentrum i Europa.

Förändringsresa på Kungsleden

Det var också nu Biljana tackade ja till att sitta i Kungsledens styrelse. Företaget hade då en splittrad köp- och säljstrategi med 350 olika fastigheter spridda över hela landet och därtill hotande skatteskulder. Biljana gav sig energiskt in i arbetet att ihop med styrelse och företag byta riktning för företaget. 2014 fick hon frågan om hon ville bli vd.

– Att bli vd var inte en självklarhet. Men det som låg framför oss när jag tog jobbet var en otroligt spännande förändringsresa: Vi skulle bli en långsiktig ägare som skulle ta hand om våra kunder och leverera en attraktiv totalavkastning, säger hon.

Lösningen blev att sälja av merparten av fastigheterna och stället skapa attraktiva hyreskluster med fokus på kontor, logistik och lager i Stockholm, Göteborg och Malmö och även i Västerås/Mälardalen och Östersund.

People, Planet, Culture

Hållbarhetsperspektivet fanns med redan tidigt, där man förutom att skapa energisnåla och hållbara hus även ville forma socialt hållbara områden, där trygghet och trivsel skulle locka hyresgästerna att stanna länge. En av de första affärerna Biljana gjorde var att köpa just det fastighetskluster i Stadshagen vi befinner oss i idag.

– När jag kom in i bilden hyrde vi lokaler av en annan fastighetsägare. Det gick ju inte. Som fastighetsägare måste vi ju ha kontoret i våra egna fastigheter! När vi själva finns på plats i de områden vi utvecklar skapar vi attraktionskraft och utvecklar platsen, säger Biljana.

Kungsleden jobbar med tre fokusområden för hållbarhet: People, Planet och Culture. Att jobba med kluster underlättar hållbarhetsarbetet.

– Att jobba med utvalda platser tillsammans med staden, andra fastighetsägare och näringsidkare gör det enklare att fokusera på social hållbarhet, säger Biljana.

Klustren placeras också helst i kollektivtrafiknära, bostadsnära lägen som underlättar miljövänligt liv.

– Vi vill att så många som möjligt ska kunna ta sig dit kollektivt, till fots eller på cykel.

Börsens mest jämställda

I dag jobbar de flesta företag med hållbarhet på något sätt, men Kungsleden har utmärkt sig för sitt arbete inom jämställdhet och mångfald. 2019 fick de mångfaldspriset EPRAs Diversity and Inclusion Award. 2016 utsågs de till börsens mest jämställda bolag av AllBright-stiftelsen.

– Det är otroligt häftigt att vi utnämnts till det mest jämställda bolaget av alla 300 svenska börsbolag. Extra kul var att AllBright inte bara läst vår årsredovisning utan även intervjuat vår anställda om vad de tyckte, säger Biljana.

Att bli ett jämställt företag gick snabbt när man väl satt sina mål, så nu siktar man i stället mot att företaget ska spegla Sverige gällande mångfald: 15-20 procent av medarbetarna ska ha utländsk bakgrund.

Foto Anders G Warne

Inkluderande inställning

Bolag som satsar på mångfald och jämställdhet får en bredare erfarenhet och större samlad kompetens och bättre beslutsunderlag, anser Biljana.

– Praktiskt handlar detta arbete om att tänka till vid rekryteringar, och använda våra anställdas nätverk för att nå nya grupper, men också att ge medarbetare som är på Kungsleden samma möjlighet att växa karriärmässigt och lönemässigt oavsett bakgrund, och sedan mäta och kartlägga att vi når önskat resultat, säger hon.

Biljana tycker det är dags att företag slutar klaga på dålig integration.

– Det enda sättet att lyckas med integrationen är att alla bolag och verksamheter på riktigt har en inkluderande inställning. Jag vet inte hur många gånger jag fått höra att om man har ett utländskt namn eller utländsk bakgrund kan man bli bortsållad redan vid ansökningen. Så kan vi inte ha det. Det första jobbet är så viktigt, det är entrébiljetten till karriären och sedan löser det sig oftast, säger Biljana.

För Kungsleden är det också viktigt att ta socialt ansvar och det gör de till exempel genom att samarbeta med Fryshuset, eller som nu i coronatider: köpa matlådor från hårt pressade restauranger och dela ut till behövande mammor.

– Vi vill vara ett fastighetsbolag som bidrar till samhället säger Biljana.

Återbrukat material

För att nå sina miljömål LEED-certifierar Kungsleden nya och befintliga byggnader och jobbar med gröna hyresavtal där kunden erbjuds bland annat energikartläggning, energieffektivisering, grön el och miljövänliga produktval mot att man samarbetar om miljöarbetet. Åtgärder som att använda den koldioxidlagrande mineralen olivin på taken, installera solceller och bygga in laddstationer för elbilar är också en del i miljöarbetet.

Återbruk är också en viktig del, man både bygger med material av återvunna beståndsdelar och inreder med återanvända inventarier. Den tjusiga inredningen på kontoret där vi befinner oss i dag känns till exempel extra imponerande när Biljana berättar att den är till största delen återbrukad från förra huvudkontoret.

– Och givetvis kommer den följa med till nästa kontor, säger hon.

Foto Anders G Warne

Alltid på agendan

Ska man nå resultat inom hållbarhet är det viktigt att få alla på företaget att ta ansvar för frågan, menar Biljana.

– Det är inte svårt egentligen. Inget engagerar våra medarbetare så mycket som hållbarhet, säger hon.

Till stor hjälp är också att intresset för hållbara affärer dessutom har ökat kraftigt de senaste åren.

– Som vd för ett börsbolag är jag ju ofta runt och träffar aktieägare och två år sedan fick jag väldigt sällan frågor om hållbarhet. Nu är det alltid uppe på agendan. Det här är ett jättestort skifte som skett på aktiemarknaden och det kommer leda till att alla kommer ”snäppa upp sig”, säger Biljana Pehrsson.

Finansieringssidan är också på.

– Vi lanserade vår första gröna obligation 2017 och hoppades då kunna låna en miljard kronor, men kunde låna två och sedan ytterligare två för det var så stort intresse, det är fantastiskt.

En grund för att kunna erbjuda gröna obligationer är de gröna hyresavtalen som Biljana ser ett enormt intresse för.

– Intresset är så stort från våra kunder att de nästan skulle kunna betala mer för att få ett grönt hyresavtal och de vill inte längre hyra i en fastighet som inte är miljöcertififerad, säger hon.

Agenda 2030

I höst antar Kungsleden en ny hållbarhetsstrategi som ska jobba mer utifrån Agenda 2030, FN:s globala mål.

– De är stora och ambitiösa och många men vi bryter ner dem till vår nivå och satsar på några av målen. Vi ska minska vårt klimatavtryck och vi vill bli klimatpositiva för hela värdekedjan 2030 och det är det vi jobbar mot, säger Biljana.

Biljana ska ha ett möte klockan elva och hon måste hinna få i sig lite mat före det. Men vi hinner prata lite om Corona också. Företaget har faktiskt inte påverkats så mycket av epidemin eftersom 90 procent av företagets fastigheter finns inom lager och industri där förändringar sker långsamt. De kunder som drabbats har man kunnat hjälpa med ändrade hyresförhållanden. Och även om Sveriges kontor just nu gapar tomma tror Biljana inte att det kommer vara så länge.

– Kanske kommer vi jobba hemma mer än tidigare, men kontoren kommer ändå behövas. Vi behöver möten, du gör inte affärer om du inte träffar kunder och potentiella kunder och många idéer föds just för att vi möts. Så kommer det vara även i fortsättningen, säger hon.

Foto Anders G Warne

Fakta Biljana Pehrsson

Född: 1970
Familj: Make, tre barn.
Bor: Centralt i Stockholm.
Utbildning: Lantmäteriutbildningen på KTH.
Karriär: Flera ledande positioner inom fastighetsbranschen.
Fritidsintressen: Familjen, resor, böcker, träning.
Inspireras av: Mina medarbetare och människor i mitt nätverk.
Mitt bästa sömntips: Läsa sagor för barnen.
Min spaning om Sverige efter Corona: Företagen och ekonomin är på väg tillbaka. Många längtar också tillbaka till att mötas och göra affärer på kontoren. Vi märker av en ökad efterfrågan i marknaden.

66 procent kvinnor i styrelsen

European Public Real Estate Association utsåg Kungsleden till vinnare av utmärkelsen EPRA Diversity & Inclusion 2019. Enligt juryns motivering har Kungsleden en stark strategi, med tydliga mål på både kort och lång sikt, som bevisar att företaget har en genuin ambition inom mångfald och inkludering med syfte att bättre återspegla det svenska samhället i organisationen. Bolaget har 52 procent kvinnor och 48 procent män bland de anställda. Koncernledningen består av 66 procent kvinnor och 34 procent män och i styrelsen är 66 procent kvinnor och 34 procent män. 9 procent av företagets anställda har utländsk bakgrund och bolaget har satt som mål till 2025 att öka andelen anställda med utländsk bakgrund till 15-20 procent.



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.