Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Hållbara städer

Kungsbacka antar ny klimatstrategi - siktar på nettonollutsläpp till 2045

Kungsbacka har nyligen antagit en ny klimatstrategi som innebär ett viktigt kliv framåt för att kommunens arbete med miljö- och klimatfrågor. Två viktiga mål är att produktionen av förnybar el ska fördubblas till 2030 och att Kungsbacka kommun ska nå nettonollutsläpp senast år 2045.

Anneli Hidalgo 14 december, 2018 • 3 minuters läsning
Kolla_Parkstad_Kungsbacka

Åtgärderna för att nå målen berör flera områden, uppger kommunen i ett pressmeddelande. Bland annat ska Kungsbacka kommun stödja utbyggnaden av ladd-infrastruktur för eldrivna fordon. Kungsbacka testar just nu en så kallad V2G-teknik,  "vehicle to grid" där elbilar som står på laddning ska dela med sig av sin energireserv till kommunala fastigheter, samma typ av teknik som Örebrobostäder använder för att få bukt med effekttopparna.

Mer träbyggnation

Kungsbacka kommun ska sträva efter att uppnå negativa utsläpp, både inom kommunen och utanför kommunens gränser, enligt den nya klimatstrategin. Åtgärderna handlar om att exempelvis ställa krav på hållbarhetscertifiering vid inköp av trävaror och använda trä i större utsträckning vid byggnation. I Kungsbackas nyare stadsdel Kolla Parkstad byggs till exempel ett bostadsområde helt i trä.

Krav i upphandlingar

Kommunen ska också verka för ökade möjligheter för resor med cykel, gång och kollektivtrafik och minska klimatpåverkan från inköpta livsmedel. Genom att ställa krav i upphandlingar som påverkar utvecklingen av energieffektiva lösningar och genom att samarbeta med näringsliv och andra aktörer ska kommunen även inspirera till hållbart resande. Kungsbacka ska även arbeta för att stödja kommuninvånare och företag med information om förnybar energi.

– Strategin begränsas inte till endast de kommunala verksamheterna utan inkluderar våra invånare, näringslivet i kommunen och inte minst våra olika förvaltningar och bolag. Alla behövs för att vi ska kunna uppnå våra mål, säger kommundirektör Ann-Charlotte Järnström.

Bygger på Borgmästaravtal

Den nya klimatstrategin tar avstamp i Borgmästaravtalet (Convenant of Mayors) som Kungsbacka skrev under 2016. EU-kommissionens avtal innebär att kommunen ska minska utsläppen av koldioxid (eller andra växthusgaser) i kommunen med minst 40 procent till år 2030, framför allt genom förbättrad energieffektivitet och användning av förnyelsebara energikällor. Genom avtalet åtar sig kommunen även att öka Kungsbackas klimattålighet genom att anpassa kommunen till klimatförändringarnas följder. Borgmästaravtalet är ett samarbete mellan drygt 7 000 städer, byar och kommuner världen över.

Men klimatstrategin har också sin grund i de nationella miljömålen och globala hållbarhetsmålen. Det övergripande målet är att Kungsbacka kommun ska bli en av de främsta kommunerna inom miljö- och klimatfrågor.

– Med den antagna klimatstrategin fullföljer vi vårt åtagande i och med Borgmästaravtalet och anger hur Kungsbacka ska arbeta för att uppnå de nationella och globala miljö- och hållbarhetsmålen, säger Hans Forsberg (M) kommunstyrelsens ordförande.

Satsar på solenergi

En viktig del i miljöarbetet är kommunens satsning på fordon som drivs av förnyelsebar el och biogas samt satsningen på produktion av förnyelsebar energi med solceller och solfångare på kommunala byggnader, säger Fredrik Hansson (C), 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen. Kommunen genomför en större satsning där 3.500 kvadratmeter solceller installeras på nio kommunala byggnader. Kommunen har sedan en tid tillbaka satsat mycket på solenergi. 2016 rankades kommunen som topp tio i en mätning av kommunal solenergi.

Kungsbacka ska bland annat satsa mer på träbyggnation som ett sätt att uppnå negativa utsläpp. Kolla Parkstad är ett exempel där hus i trä redan står i fokus. En rad aktörer är involverade, bland annat Eksta som fokuserar på hyresrätter i flerbostadshus. Foto: Eksta



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.