Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Byggmaterial

Kraven på luft- och ventilationsflöden missförstås

Det har framkommit att intresseorganisationer och remissinstanser missförstår kraven på luft- och ventilationsflöden, då man bara ser till numeriska värden, detta behöver få ett förtydligande.

BILD Pia Andrea
Pia Andrea 17 juni, 2024 • 3 minuters läsning
Ventilation

För att uppfylla acceptabel luftkvalitet i de kommande byggreglerna för bostäder måste man alltid ta hänsyn till nedsmutsning och forceringsflöden när man projekterar och installerar ventilationssystem, något som riskerar att missas med de nya föreslagna formuleringarna i föreskriftstexten. Det gäller även i dagens funktionskrav om ventilationsflöden.

Det är uppenbart att dagens byggregler och dess funktionskrav öppnar för missförstånd då man bara ser till det numeriska värdet. Praktiken visar att vi måste projektera enligt det som faktiskt styr, funktionskravet, och inte enbart enligt det numeriska kravet 0,35 l/s per kvadratmeter boarea (uteluftsflöde).

Risk för oacceptabel luftkvalité

- Jag är orolig att man inte förstår funktionskraven och inte tar hänsyn till nedsmutsning och dimensionerande frånluftsflöden. Det kan leda till att vi inte uppnår acceptabel luftkvalitet samt ökad risk för fuktskador i badrum, menar Britta Permats, vd Svensk Ventilation

- Vi vill värna både om personers och byggnaders välmående och hälsa. Det är därför som vi anser att Boverket bör vara tydliga i hur reglerna ska tolkas och efterlevas, säger Annika Brännmärk, Bransch- och regionchef, Plåt & Ventföretagen.

- Det gäller att förstå att dimensionering och drift är olika saker. Genom att utforma systemen för variabla ventilationsflöden och använda styrning kan vi optimera flödena, vilket är energieffektivt, säger Ola Månsson, vd, Installatörsföretagen.

Forceringsflödet avgör

- De föreslagna minimikraven för uteluftflöden i bostäder består även av kravet 4 l/s per person för utvädring av emissioner från brukarna själva. Modern forskning tyder dock på att 4 l/s per person är otillräckligt av hälso- och komfortskäl. Det är bra att Boverket själva hänvisar till de gråmarkerade luftflödena i tabell 2*. Vi anser dock att Boverket på ett tydligare sätt än enbart i författningskommentaren bör ange att antalet brukare i en bostad inte bör överskrida de antal som anges i tabell 2, säger Anders Lundin, styrelseledamot, SWESIAQ.

Med fokus på detta blir det uppenbart att kravet 0,35 l/s per kvadratmeter boarea (uteluftsflöde) sällan är styrande utan det är forceringsflödet för projektering som avgör.

Historiskt sett har vi haft specificerade regler kring frånluftsflöden men det har i dagens byggregler ersatts med funktionskrav. När man ska projektera ventilationsflödena gör man det enligt BBR 2011:6 kap. 6:21, 6:251 och dess allmänna råd. Det innebär att kravet 0,35 l/s per kvadratmeter (uteluftsflöde) sällan är styrande.

Kan leda till ohälsa och tvingade ombyggnationer

Boverkets senaste remiss gällande luftväxling i bostäder anger 0,35 l/s per kvadratmeter boarea och att det ska finnas möjlighet till forcering av luftflöden. Den stora risken med att det inte påtalas att hänsyn ska tas till nedsmutsning är att ventilationssystemen dimensioneras för flödet 0,35 l/s per kvadratmeter boarea. Det skulle medföra att flödet blir lägre än de ställda kraven i Boverkets föreskrift och Folkhälsomyndighetens allmänna råd vid normal nedsmutsning av ventilationssystemet. Det kan leda till ohälsa och risk för tvingande ombyggnationer. I författningskommentaren i remissen beskrivs visserligen att man ska ta hänsyn till nedsmutsning men vi anser att det även behöver tydliggöras för branschen.

Att hänsyn ska tas till tillfällig ökad luftväxling beskrivs i författningskommentaren på ett välformulerat sätt och man hänvisar till inomhusmiljöstandarden SS-EN 16798-1:2019. Det visar dock att kravet 0,35 l/s per kvadratmeter sällan blir dimensionerande.

Endast kravet 0,35 l/s per kvadratmeter (uteluftsflöde) visar sig oftast vara otillräckligt då man förstår att även forcering och nedsmutsning måste beaktas vid projektering, särskilt för bostäder med kök, badrum utan fönster med tvättmaskin och torktumlare.

Tydligare i grannländerna

Önskan om förtydligande i en vägledning finns och att Boverket informerar för att öka förståelsen om sambandet mellan det numeriska kravet och funktionskravet för ventilation i bostäder, så att det inte missförstås.

I andra nordiska länder är det tydligare krav som inte missförstås. Danmark tillämpar kravet 0,30 l/s per kvadratmeter boarea men gör det även tydligt specificerat frånluftsflöde för badrum, toaletter och kök i bostäder. I deras krav ska det vara möjligt att ta ut minst 15 l/s i badrum och 20 l/s i kök. Dessutom har de krav på forcering för att avlägsna fukt och andra föroreningar från matlagning. Även Norge är tydligare i sina krav anser vi.



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.