Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Hållbart Byggande

Ledarskap

”Kommunikation är en nyckel genom krisen”

Hur har ledarskapet prövats under pandemin? Lisa Wistrand, samhällsplanerare på White och vinnare av Guldhuset för årets unga ledare inom samhällsbyggnadssektorn, ser hur coronakrisen har satt ljus på kommunikation och mellanmänskliga möten.

Anneli Hidalgo 25 november, 2020 • 5 minuters läsning
”Kommunikation är en nyckel genom krisen”
Foto White arkitekter

Lisa Wistrand är kulturgeograf och har haft en rad olika ledarroller på White, bland annat som gruppchef inom landskap och stadsbyggnad. Nu driver hon ett kunskaps- och tjänsteområde som heter Social hållbarhet hos White arkitekter i Göteborg. Under pandemin, som vi fortfarande är mitt uppe i, har Lisa Wistrand och hennes kollegor mött både utmaningar och hittat nya vägar tillsammans.

Den största omställningen har, som för de flesta andra, varit till distansarbete, något som har fungerat väl på många sätt, menar hon.

– Att ställa om till att arbeta på distans har fungerat bättre än vad man kanske tänkte från början, vilket var lite av en aha-upplevelse. Det går att ha ett funktionellt kontor någon annanstans och vi kom rätt snabbt in i sätt att arbeta digitalt med varandra. Jag ser bland annat en stor utveckling i vårt sätt att arbeta medvetet kring delaktighet vid workshops och arbetsmöten, för att alla ska kunna delta på ett jämlikt och engagerande sätt. En annan positiv aspekt är att möten och kontakter med kollegor i andra städer blir mer naturlig.

Mellanmänskliga mötet

Men distansarbetet innebär också en prövning, i synnerhet vad gäller den uteblivna sociala samvaron.

– Det är nog det svåraste och det som har märkts mest tydligt under den här tiden. Det mellanmänskliga mötet där vi ofta utbyter perspektiv och diskuterar idéer vanligtvis går vi ju miste om nu. Projekten jag arbetar med har ofta ett fokus på den sociala dimensionen av staden och stadsutveckling, där en viktig del av processen innebär att låta olika professioner och perspektiv mötas och höra varandra, säger Lisa Wistrand.

För egen del får hon mycket energi och inspiration i mötet med kollegorna på kontoret och i projekten, och det har emellanåt varit svårt med den nya digitala tillvaron, berättar hon.

– Jag trivs bäst med att arbeta tillsammans med andra, mitt engagemang byggs upp i mötet med dem så det har varit tufft att vänja sig vid att mestadels ses via länk. Men jag försöker förhålla mig positiv gentemot det nya arbetssättet, utveckla nya vägar som inspirerar och ger kreativitet. Vi måste ha förståelse för att vi inte kommer återgå till det gamla. Det finns klara fördelar med möjligheten att kunna anpassa arbetsplatsen efter arbetets karaktär, att kunna sitta avskärmat när man behöver ha fokus och att sitta tillsammans när vi tar fram nya idéer.

Distansen har också inneburit en omställning vad gäller avstämningar med kollegorna. I de dagliga mötena på kontoret kunde hon enklare känna av gruppens och individers mående.

– Det fysiska mötet hjälper mig i min roll som ledare att snappa upp signaler, förstå individuella utmaningar och coacha. Det blir definitivt mer utmanande i det här läget.

Kommunikativt ledarskap

Tidigare i år utsågs Lisa Wistrand till vinnare av ledarskapspriset Guldhuset 2020. Guldhuset delas ut av CMB, Centrum för management i byggsektorn, i samarbete med Byggherrarna, tidningen Byggindustrin, Fastighetsägarna, Svenska Teknik&Designföretagen och Sveriges Byggindustrier. Lisa stod ut med sin förmåga att bygga ett effektivt lag och med sin coachande ledarstil med stöd, kunskap och förståelse för medarbetare. Hon beskrivs som en lagbyggare som sätter delaktighet och relationsskapande i fokus.

Vilka av dina egenskaper i rollen som ledare har du kunnat dra nytta av?

– Vi är vana vid att ta mycket eget ansvar och att vara kommunikativa, och distansarbetet har adresserat detta tydligare. För mig handlar ledarskapet om att forma team där alla är likvärdiga och kan förstå sin roll. Jag ser delvis att min roll blir att stötta och att coacha ett kommunikativt och nyfiket förhållningssätt i teamet. Det känns som en viktig nyckel för att ta sig framåt genom den här krisen.

Lisa Wistrand ser också att det finns delar av krisen som kan göra en till en bättre ledare. Hon lyfter fram hur distansarbetet har satt fingret på vikten av kommunikation.

– Det är lätt att oroa sig för att någon försvinner ur radaren när alla jobbar på sin egen kant. Då gäller det verkligen att sätta de digitala rutinerna och hålla de regelbundna, om än kortare, kontakttillfällena via mail, telefon eller i en chatt för att vara närvarande och tillgänglig.

Normer utmanas

På ett större plan ser hon även hur pandemin och krisen sätter ljuset på de frågor hon själv arbetar med. Tillsammans med kollegan, visualiseraren Samuel Michaëlsson har hon representerat White i projektet ”Normkreativ visualisering i stadsutveckling”. Projektets syfte har varit att utforska och utmana hur normer påverkar stadsutvecklingen. Pandemin har ändrat hur vi rör oss i staden idag och i framtiden. Lisa Wistrand har tänkt mycket på hur den här tiden innebär en möjlighet att ompröva bilden av staden.

– Det lokala livets renässans är en aspekt, där otrygga och ödelagda städer kan få en ny roll och skillnaderna mellan storstad, mellanstad och ytterstad kan börja suddas ut.

På White diskuteras även hur nyttjandet av ytor och lokaler kan se ut och bli både mer effektiva och socialt stärkande. Trångboddhet i relation till utemiljöns tillkortakommanden är en annan fråga som blir aktuell liksom äldres förutsättningar till delaktighet i samhället och möjligheten till trygga möten i staden.

– Jag känner mig otroligt nyfiken på vad den här tiden kan förändra vad gäller normer och synen på vad vissa stadsområden och platser behöver vara. Jag tror på förändring och att dra nytta av lärdomarna vi får. Vi kan få en push av krisen till att göra skillnad.



Fastighet

Panasonic bygger ut sin europeiska värmepumpsverksamhet

Tillverkning i flera europeiska länder, satsningar på produktutveckling och nya tekniska lösningar ska stärka Panasonics position på värme- och kylmarknaden. Samtidigt påverkas branschens utveckling av nya regelkrav, energipriser och ett växande behov av kylning.

Mikael Häggblad 28 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions
Martin-Gustafsson, försäljningschef på Panasonic Heating & Cooling Solutions Panasonic

Panasonic stärker sin europeiska verksamhet inom värme och kyla genom investeringar i forskning, produktutveckling och tillverkningskapacitet. Företaget har bland annat byggt ut produktionen i Tjeckien och genomfört förvärv och strategiska samarbeten för att bredda sin verksamhet.

Tillverkningen av företagets lösningar för uppvärmning och kylning sker i dag vid anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Italien och Polen. Enligt Panasonic ska den europeiska produktionsbasen göra det lättare att anpassa produkter, teknisk support och service till regionala marknadsbehov.

Nya krav förändrar marknaden

Värmepumpsbranschen påverkas av flera parallella förändringar: övergången till fossilfri uppvärmning, varierande energipriser, ökande behov av kylning och skärpta krav på köldmedier. För tillverkare innebär utvecklingen att energieffektivitet behöver kombineras med anpassning till nya regelverk och olika förutsättningar på de europeiska marknaderna.

Panasonic uppger att företagets produktutveckling är inriktad på att möta kommande EU-krav och att investeringarna i forskning och utveckling fortsätter.

– Vi håller uppe takten i våra investeringar i forskning och utveckling, och planerna för nya produkter ligger fast. Europa är fortsatt en långsiktig prioritet för oss, säger Toshikatsu Fukunaga, chef för affärsområdet Hydronic Solutions & Data Centre på Panasonic.

Även samspelet mellan värmepumpar, uppkopplade styrsystem och elsystem får betydelse. Effektiv styrning kan hjälpa fastighetsägare och hushåll att anpassa energianvändningen efter behov och förutsättningar. Samtidigt påverkas investeringarnas lönsamhet av elpriser, nätkapacitet och de ekonomiska villkoren för elektrifiering.

Nordiskt klimat ställer höga krav

I Sverige är förmågan att leverera värme vid låga utomhustemperaturer en central faktor vid val av värmepump. Panasonic uppger att företagets modeller kan ge värme vid temperaturer ned till −25 grader, medan vissa modeller är avsedda att fungera vid temperaturer ned till −28 grader.

– Det är under de kallaste dagarna som behovet av värme är som störst och som värmesystemet verkligen sätts på prov. För svenska hushåll är det avgörande att värmepumpen fortsätter att leverera även när det är långt under noll ute. Våra värmepumpar ger pålitlig värme och ett gott inomhusklimat ner till −25 °C, och vissa modeller klarar ända ner till −28 °C, säger Martin Gustafsson, försäljningschef för Sverige på Panasonic.

För fastighetsägare och installatörer blir det därmed viktigt att bedöma mer än nominell energieffektivitet. Prestanda vid kyla, dimensionering, styrning och systemets samspel med byggnadens värmebehov påverkar hur väl en värmepumpslösning fungerar i praktiken.


Dela artikeln

ANNONS
Paroc AB

Ventilerade fasader: Nyckeln till hållbart byggande och lägre energianvändning

Ventilerade fasader har länge uppskattats för sin förmåga att hantera fukt och bidra till hållbara byggnader. Men fasadens verkliga prestanda avgörs av flera samverkande faktorer. Rätt isolering, god fukthantering och kontroll av luftrörelser kan minska energiförluster, förbättra byggnadens energiprestanda och bidra till en lägre klimatpåverkan över hela livscykeln.

Sponsrat innehåll 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
BILD 1 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px-2
Paroc

Fasaden är en av byggnadens viktigaste komponenter för att
skapa energieffektivitet. För att begränsa värmeförluster och säkerställa låg
energianvändning krävs ett klimatskal som fungerar lika bra i praktiken som i
teorin.

I ventilerade fasader skapar luftspalten bakom
fasadbeklädnaden förutsättningar för att transportera bort fukt och hålla
konstruktionen torr. Det är en viktig förutsättning för att isoleringen ska
behålla sina egenskaper och fortsätta leverera god värmeprestanda under många
år.

Energieffektivitet handlar om mer än U-värden

Vid projektering av energieffektiva byggnader ligger fokus
ofta på U-värden och isoleringens värmeledningsförmåga. Men den verkliga
energiprestandan påverkas också av hur luft rör sig i fasadkonstruktionen.

Om luft kan tränga in i eller genom isolerskiktet uppstår så
kallad konvektion, vilket ökar värmeförlusterna och kan försämra isoleringens
faktiska prestanda. Forskning visar att vindpåverkan, byggnadshöjd och detaljer
i fasadutformningen kan ha stor betydelse för hur väl konstruktionen fungerar i
verkliga förhållanden.

Därför blir valet av isolering och fasadsystem avgörande för
att säkerställa att byggnaden når den energiprestanda som planerats.

Fuktsäkerhet och energiprestanda går hand i hand

Ett hållbart byggande handlar inte bara om att minska
energianvändningen idag, utan också om att säkerställa att byggnaden fungerar
effektivt under hela sin livslängd.

Ventilerade fasader bidrar till att skydda konstruktionen
från fuktrelaterade problem som annars kan påverka både isoleringsförmåga och
byggnadens livslängd. Genom att minska risken för skador och omfattande
renoveringar kan resurser sparas samtidigt som klimatpåverkan minskar.

För fastighetsägare innebär det lägre underhållskostnader
och mer förutsägbara driftförhållanden över tid.

BILD 2 - ventilerad-fasad-artikel-44-785x470px

Paroc

Helhetssyn ger bättre byggnader

Ventilerade fasader fungerar som ett sammanhängande system
där värmeisolering, fuktsäkerhet, brandskydd och ljudprestanda samverkar. När
dessa egenskaper balanseras redan i projekteringsfasen skapas bättre
förutsättningar för byggnader med hög komfort, god säkerhet och låg
energianvändning.

För projektörer och byggherrar innebär det att fokus bör
ligga på hela fasadens funktion, inte enbart på enskilda materialegenskaper.

En viktig del av framtidens hållbara byggande

När kraven på energieffektivitet och minskad klimatpåverkan
ökar blir fasadens roll allt viktigare. Ventilerade fasader kan bidra till att
minska byggnadens energibehov samtidigt som de skapar robusta och långlivade
konstruktioner.

Genom att kombinera effektiv isolering med kontroll av
luftrörelser och god fukthantering kan byggnader behålla sin prestanda under
lång tid. Resultatet är ett mer hållbart byggnadsbestånd med lägre
energianvändning, längre livslängd och bättre förutsättningar att möta
framtidens krav på resurseffektivitet och klimatansvar.

Läs mer i vår artikelserie om ventilerade fasader på vår
hemsida.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Core-template använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.