Klimatförändringar ger nya perspektiv på klimatskärmar
Vårt svenska klimat har som helhet kanske alltid innehållit mer av nederbörd än av extrem torka. Så ännu är det naturligtvis för tidigt att se om sommaren 2018 var del av en långvarig förändring. Men klart är att om det också blir fuktigare under långvarig värme med klimatförändringarna så blir frågan om en effektiv klimatskärm mer komplex.
Att besvara frågan om byggnadernas klimatskärmar är konstruerade för att även klara fukt som uppstår vid långvarig värme beror på en mängd olika variabler. Inte minst gäller det redan befintliga hus, där fukt och mögel kan uppstå vid till exempel tilläggsisolering som gjorts tidigare och där skadan därmed redan kan vara skedd. En annan synvinkel är att titta på hur man bäst förfar under själva byggtiden.
Byggreglerna går inte in i detalj
Boverkets byggregler (BBR) går inte i detalj in på det specifika problem vi behandlar här utan innehåller mer allmänna direktiv. Hur gör man då för att säkerställa att man inte bygger in fukten? Enligt Paula Wahlgren, docent, arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers, kan nya överväganden på sikt bli aktuella även i BBR.
– Det är riktigt att BBR är mer övergripande och en svårighet med fukten är att problemen utvecklas över lång tid så att man inte alltid ser vad orsaken till fuktproblem är. Det är därför svårt att tala om hur reglerna behöver ändras.
Klart är att vi kommer att få mer nederbörd och mer extrema tillstånd i framtiden, påpekar Paula Wahlgren. I främst norra och mellersta Sverige kommer det att regna mer och i hela landet kommer nederbörden att bli intensivare under sommaren.
– Det blir nya utmaningar. Det går dock att bedöma en hel del genom riskanalys där man ansätter olika scenarier: mängd fukt och regn, vad händer vid olika temperaturer, hur tät är byggnaden mot luftrörelser och så vidare. Genom detta kan man alltså utröna hur många procent som till exempel riskerar att få mögel. På sikt tror jag därför att klimatförändringarna kommer att tvinga fram nya överväganden även i BBR, säger hon.
Satsa på robusta konstruktioner
En väsentlig faktor som måste vägas in och beaktas ännu mer, med tanke på klimatförändringarna, är att man bör satsa på mer robusta konstruktioner, menar Paula Wahlgren.
– Med ventilerade fasader av trä eller skaltegelmurar är det mer sannolikt att vätan, även om den tar sig in till vindskyddet, kommer att torka ut. Att bygga väderskyddat är också viktigt, liksom det självklara i att låta byggfukten torka ut ordentligt.
Man har också sett att övertäckning ger en högre kvalitet i själva byggandet eftersom arbetsmiljön blir bättre för dem som arbetar där. I Norge används i många fall byggnadens vindskydd temporärt som väderskydd med goda resultat.
– Men tyvärr finns det inga universallösningar för klimatskärmars effektivitet. Däremot har vi gott om erfarenhet som visar att detaljprojektering - att se till att anslutningar, genomgångar och dylikt blir korrekt beskrivna och därmed korrekt utförda - är grundläggande. Man får heller inte bortse från erfarenhetsåterföring, att lära av dem som har lång erfarenhet, på alla nivåer och positioner, konstaterar Paula Wahlgren.
Lågenergihus blir ofta för varma
Hur ligger det då till med lågenergihus, är de mer i riskzonen om vi skulle få den sorts klimatförsämring som många talar om? Nja, det ser inte ut som att risken för det är större än för traditionella hus, säger Petter Wallentén, universitetslektor vid avdelningen för Byggnadsfysik, Lunds Tekniska Högskola.
– Ett trähus är välisolerat och visserligen känsligare för ökad fuktighet eftersom ytterväggen blir kallare. Men det är mer fukt inomhus på grund av dem som bor där och den fukten hindras av ångspärren i innerväggarna. Själva huset utsätts redan nu för tuffare behandling varje säsong så någon grads höjning på grund av klimatförändringar skulle drunkna i den allmänna variation som redan sker.
Däremot har lågenergihusen ett problem med risk för övertemperatur, även under en normal sommar. De blir väldigt varma och det krävs att man slår av värmeväxlare och har möjlighet till att vädra ordentligt vilket inte alltid är möjligt, menar Petter Wallentén.
– Problemen går att lösa men kräver att byggarna tänker till på solskydd, vädringsfönster och annat redan från början, avslutar han.
