Text Anneli Hidalgo

På uppdrag av regeringen har Boverket tagit fram ett lagförslag om redovisning av klimatberäkningar för byggnader som presenterades i juni 2018 i rapporten ”Klimatdeklaration av byggnader - Förslag på metod och regler”. Lagen om klimatdeklaration vid uppförande av byggnader ska införas den första januari 2022 enligt regeringens överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna.

Klimatdeklarationerna innebär enligt förslaget att alla nya byggnader som uppförs måste redovisa klimatpåverkan från hela byggskedet, från byggmaterial till transporter till och från byggarbetsplatsen. Klimatdeklarationen föreslås följa indelningen av en byggnads livscykel i livscykelskeden och moduler enligt den europiska standarden EN 15978 Värdering av byggnaders miljöprestanda. Boverket föreslår att det till en början blir obligatoriskt att redovisa byggskedet och modulerna A1-A5. Det innefattar råvaruförsörjning i produktskedet, transport i produktskedet, tillverkning i produktskedet, transport i byggproduktionsskedet, bygg- och installationsprocessen i byggproduktionsskedet. De byggnadsdelars klimatpåverkan som föreslås bli obligatoriska att redovisa är bärande konstruktionsdelar, (inklusive garage och källare), klimatskärm och innerväggar.

Bör vara fler moduler

Boverkets förslag har sedan det presenterades fått både ris och ros. Kritiken kommer bland annat från Konkurrensverket. Myndigheten ställer sig positiv till att klimatdeklarationer regleras i lag men har synpunkter på att livscykelns alla delar inte inkluderas i det första steget. Konkurrensverket har avstyrkt förslaget som de menar kan leda till snedvriden konkurrens.

– En klimatdeklaration utformad med hänsyn till endast modulerna A1-A5 tar hänsyn till byggskedet av en byggnad, vilket innebär att byggnadens klimatpåverkan efter uppförandet faller utanför beräknad klimatpåverkan i deklarationen, säger Max Brimberg, sakkunnig på Konkurrensverket.

Detta riskerar, menar Max Brimberg, att premiera byggtekniker och material med låg klimatpåverkan under byggnationsfasen och bortser från vilken klimatpåverkan samma teknik och material har i framtiden med hänsyn till bland annat energiåtgång och underhållsbehov. Material och byggtekniker med relativt högre klimatpåverkan i byggnationsfasen, men med eventuellt lägre klimatpåverkan i senare del av livscykeln riskerar då att missgynnas när klimatdeklarationer jämförs, då de jämförs på olika grunder, säger Max Brimberg.

– Det kan riskera att styra nyproduktion av byggnader mot specifika material. Byggnader kommer i de flesta fall att finnas under många år framåt i tiden, i många fall räknar man med att ett nytt hus ska stå i minst 50-100 år.

Kan bli tongivande standard

Att göra justeringar längre fram är Konkurrensverket också tveksam till. Även om Boverkets föreslagna beräkningsmetod skulle kompletteras med fler moduler på sikt finns det en risk att den blir en form av standard som kommer att styra byggprocessen, valen av material och konstruktionerna på ett sätt som inte är konkurrensneutralt, menar man.

– Risken med att komplettera i framtiden är bland annat att det kan ta tid för implementeringen och att den utformning som införs från början blir tongivande för branschen under den tiden, vilket kan leda till att tekniker och material som missgynnas av den standarden. Det är bättre att ha en teknikneutral standard för klimatdeklarationer som tar hänsyn till byggnaders klimatpåverkan under dess livscykel redan från början, säger Max Brimberg och fortsätter.

– Byggmaterialbranschen har goda möjligheter att bidra till minskad klimatpåverkan genom att utveckla nya byggtekniker och material genom en byggnads samtliga faser i livscykeln. Klimatdeklarationerna kan beskriva hur klimatpåverkan av en byggnad ser ut, och om olika material och tekniker rättvist kan jämföras, kan konkurrensen bidra till mer effektiva sätt att bygga klimatsmart och kostnadseffektivt.

Branschen inte redo

Kristina Einarsson, civilingenjör på Boverket, var projektledare för regeringsuppdraget om klimatdeklarationer för byggnader. Att förslaget ser ut som det gör beror på att branschen inte är mogen för en mer omfattande reglering i nuläget, menar hon.

– Utgångspunkten för förslaget var att detta är något som ska kunna genomföras på en gång utan ytterligare arbete och att det ska kunna omfatta alla byggnader. Att inkludera även användningsskedet bedömdes branschen inte vara redo för och därför avgränsade vi oss till byggskedet. Det kommer att vara tillräckligt jobbigt att räkna på klimatutsläppen från byggskedet. Tvärtom talar mycket för att detta är en rimlig avgränsning för att sedan gå vidare med skarpa styrmedel och införa ett gränsvärde. Det finns redan idag aktörer som ligger långt fram men på det stora hela kommer klimatdeklarationerna att innebära en stor omställning i och med att nästan alla byggnader ska omfattas av lagen.

Viss risk för suboptimering finns, säger Kristina Einarsson, men framhåller samtidigt att klimatdeklarationen framför allt ska ses som ett nödvändigt informationsstyrmedel.

– Idag vet inte byggherren tillräckligt om vilka konstruktionslösningar som leder till höga koldioxidutsläpp. Byggherren har ett ansvar att skaffa sig mer kunskap om klimatpåverkan från de byggnader som uppförs och då behöver man vidta åtgärder för byggskedet fram till uppförandet. Det här handlar om information som nu måste börja tas fram för att branschen ska kunna göra aktiva val. Eftersom tillverkarna inte tillhandahåller tillräcklig information, vilket ses som ett misslyckande från marknaden, behöver detta hanteras.

Behöver anpassa sig

Enligt Boverket kommer lagen om klimatdeklaration i sig inte få någon omedelbar konsekvens för byggprodukttillverkare. De påverkas först om byggherrar, som en följd av lagen om klimatdeklaration, förändrar sitt sätt att planera byggprojekt och upphandla material. Byggprodukttillverkarna kommer helt enkelt bli tvungna att anpassa sig.

– Produkttillverkarna kommer att behöva ändra sig genom förändrade krav på innehållsdeklaration och mer information om produkterna som behöver bli tillgänglig. Därmed behöver man ändra sin process för att tillgodose den efterfrågan, menar Kristina Einarsson.

Följer europeiska utvecklingen

Tove Malmqvist, docent och forskningsledare på KTH, har skrivit flera rapporter om byggmaterialens koldioxidutsläpp och gjort jämförande LCA-studier. Hon har även följt utvecklingen i andra europeiska länder där man är inne på liknande spår. I Nederländerna är det sedan 2013 krav på LCA för att få bygglov för nya bostads- och kontorshus och i Frankrike är det krav på maxtak på klimatpåverkan över livscykeln för nya byggnader sedan 2017. Hon har också försökt ta reda på om regleringarna har haft någon inverkan på konkurrensen mellan byggmaterialbolag i respektive länder.

– Hittills har jag inte kunnat få fram att det finns någon påverkan. Enligt mina europeiska kollegor är det fortfarande för tidigt att uttala sig om det. Tittar man på byggdelars framtida livslängd och utbyte av byggdelar under livstiden verkar inte det heller vara säkert att det skulle ge typiska fördelar för vissa materialslag. I andra länder sätter man ungefärliga tekniska livslängder baserat på materialleverantörens uppgifter. Men jag är inte säker på att det påverkar slutsatserna så mycket egentligen, om vissa material får fördelar eller inte, säger Tove Malmqvist.

Osäkra framtida scenarios

Hon håller med om att det finns en poäng med att i nuläget begränsa sig till modulerna A1-A5.

– En av de viktigaste anledningarna till att förslaget ser ut som det gör är att deklarationen är en stor sak att genomföra. Det krävs en stor kunskapsuppbyggnad för att kunna klara av att genomföra det på bred front. Vad gäller driftens energianvändning finns redan reglering kring det idag, både inom BBR och lagen om energideklaration. Därigenom blir denna lagstiftning en hantering av de stora bitarna i livscykelns klimatpåverkan som inte ännu har någon form av styrning.

En annan anledning till att redovisningen är begränsad till byggskedet är svårigheten i att förutspå förändringar i såväl tillverkning som energisystem.

– Det som faktiskt är byggt går att verifiera men så fort det handlar om framtida scenarier är dessa osäkra. Vi vet inte vad som kommer att hända när det gäller energisystemens påverkan och hur vi tillverkar materialen framöver exempelvis, avslutar Tove Malmqvist.